Språktypologi F5: Prototyper & typologiska mönster

Interaktion mellan värden: typologiska prototyper Vanliga kategorier: -Substantiv: numerus, genus & kasus -Verb: tempus, aspekt, modus & personindexering/kongruens -Adjektiv/adverb: komparation

F5: Prototyper & typologiska mönster Interaktion mellan värden: typologiska prototyper -konceptuella kategorier organiserade i typologisk markeringsgrad och hierarkiska mönster uppträder inte isolerade -en specifik kombination av värden från olika konceptuella kategorier resulterar i en grammatisk form som är den prototypiska -den (mest) prototypiska medlemmen är: vanligtvis mer frekvent nollmarkerad eller har minimal markeringsgrad

F5: Prototyper & typologiska mönster Interaktion mellan värden: typologiska prototyper -Det mest typiska substantivet står i/förekommer i: nominativkasus, maskulint genus, singular, normal storlek (alltså inte in någon förminskande eller förstorande form). Ex. klassisk mongoliska: nominativ singular är den omarkerade formen aqa’äldre bror’ (sg. nom.) aqa-nar’äldre bröder’ (pl. nom.) aqa-yi’äldre bror’ (sg. ack.) aqa-nar-i’äldre bröder’ (pl. ack.)

F5: Prototyper & typologiska mönster Interaktion mellan värden: typologiska prototyper -Det mest typiska verbet står i/förekommer i: 3:e person singular, presens, realis, aktiv, positiv (alltså motsatsen till negativ) Ex. ngalakan (Australien): verb i presens, positiv, med subjekt i 3:e person singular, animat genus, är omarkerade rabo’han går’ yiri-rabo’vi (inkl.) går’ rabo-gon’han/hon gick’ Ex. nyangumarta (Australien): Partany-karrangu-Ø paji-rni-Ø -janinyi yukurru-lu child-PLUR-ABS bite-NF-3SG:NOM-3PL:ACC dog-ERG ‘The dog bit the children.’

F5: Prototyper & typologiska mönster Interaktion mellan värden: typologiska prototyper prototyp: fågel flygernäbb vingar fjädrar talgoxe pingvin geting Prototyper (Rosch 1975, 1978): -prototypen har ett kluster av egenskaper -andra mer perifera medlemmar saknar någon eller några av dessa egenskaper, men har ändå tillräckligt många

F5: Prototyper & typologiska mönster Typologiska prototyper: Analys: Transitivitet Table: Transitivity features according to Hopper & Thompson (1980:252) Transitivity featureHighLow PARTICIPANTS2 or more participants1 participant KINESISActionnon-action ASPECTTelicatelic PUNCTUALITYPunctualnon-punctual VOLITIONALITYVolitionalnon-volitional AFFIRMATIONaffirmativenegative MODERealisirrealis AGENCYA high in potencyA low in potency AFFECTEDNESS OF OO totally affectedO not affected INDIVIDUATION OF OO highly individuatedO non-individuated

F5: Prototyper & typologiska mönster Typologiska prototyper: Analys: Transitivitet Ex. ngarla: transitiv (erg-abs), intransitiv (abs(-dat)) & ’mid-transitive’ sats: Yukurru-lu paji-rnu ngarta. dog-ERG bite-PST.PFV man ‘The dog bit the man.’ Nyapiri wangka-rri-yan. Nyapiri speech-INCH-PRS ‘Nyapiri is talking.’ Ngaya pana-nga wangka-rri-yan 1SG.ABS3PL-DATspeech-INCH-PRS jilya-karrangu-rra. child-PL-DAT ‘I am speaking to the children.’ Nyayi nyintapa yangal-karri-yan. DEM (near) 2SG.LOC companion-INCH-PRS ‘This one wants to come with you.’

F5: Prototyper & typologiska mönster Typologiska prototyper: Analys: bestämdhet, referentialitet & animacitet Ex. awtuw, markering på objekt: tey tale yaw d-æl-i 3FS woman pig FA-bite-P ‘The woman bit the pig.’ tey tale-re yaw d-æl-i 3FS woman-ACC pig FA-bite-P ‘The pig bit the woman.’

F5: Prototyper & typologiska mönster Typologiska prototyper: Analys: bestämdhet, referentialitet & animacitet Ex. fore: markering på subjekt: yagaa wá aegúye pig man 3SG.hit.3SG ‘The man hits (or kills) the pig.’ yagaa-wama wá aegúye pig-ERG man 3SG.hit.3SG ‘The pig hits the man.’

F5: Prototyper & typologiska mönster Typologiska prototyper: Analys: bestämdhet, referentialitet & Animacitet Ex. spanska: Estoy buscando un empleado. be.1SG looking.for ART employee ’I am looking for an employee (anyone).’ Estoy buscando a un empleado. be.1SG looking.for DO ART employee ’I am looking for a (specific) employee.’

F5: Prototyper & typologiska mönster Typologiska prototyper: Analys: animacitet & markering av A Ex. plains cree: direct-inverse: Ki-tasam-i-n 2SG-feed-DIR-1SG ‘You feed me.’ Ki-tasam-iti-n 2SG-feed-INV-1SG ‘I feed you.’

F5: Prototyper & typologiska mönster Typologiska prototyper: Analys: ordklasser en absolut universalie är ’alla språk har substantiv och verb’, MEN det är inte klart hur man kan definiera dessa kategorier universellt den första relevanta typologiska analysen berörde den ev. universella statusen hos adjektiv –adjektiv uppvisar större tvärspråklig variation är kategorierna substantiv och verb –vissa språk har en stor, öppen kategori adjektiv (t.ex. svenska, engelska) –i andra språk är det en liten, sluten kategori

F5: Prototyper & typologiska mönster Typologiska prototyper: Analys: ordklasser Dixon (1977): typologisk studie av språk med liten, sluten kategori adjektiv (och jämförde med språk med stor, öppen kategori samt språk som helt saknar kategorin) dessa språk tenderar att ha en uppsättning adjektiv som refererar till en specifik uppsättning av koncept denna uppsättning inkluderar: dimension (storlek), ålder, färg/nyans och värdering/kvalitet (’bra’/’dålig’) Dixon formulerade en universalie: -om ett språk har en klass adjektiv, så inkluderar den ord som refererar till de grundläggande adjektiviska koncepten -om ett språk har en klass adjektiv som inkluderar icke grundläggande adjektivisk koncept, så inkluderar den ord som refererar till de grundläggande adjektiviska koncepten det tycks som om koncept som refereras till dimension (storlek), ålder, färg/nyans och värde/kvalitet (’bra’/’dålig’) är typologisk omarkerade i språk -fler belägg för detta (Croft, sid. 184): rotuman har en öppen adjektivklass men endast dessa har distinkta singular- och pluralformer, acooli har en sluten adjektivklass med c:a 40 ord - bara sju av dessa böjs i numerus

F5: Prototyper & typologiska mönster Typologiska prototyper: Analys: ordklasser Semantiska klasser räcker dock inte för att identifiera ordklasser: det krävs även ”propositional act functions” propositional act: referens, predikation, modifiering tvärspråkliga bevis för tre typologiska prototyper: –substantiv = –verb = –adjektiv =

F5: Prototyper & typologiska mönster Interaktion mellan värden: markedness reversal Table: Examples of ‘markedness reversal’ (Haspelmath 2008:6) less marked/unmarked(more) marked NumberPLURAL Welsh plu ‘feathers’SINGULAR plu-en ‘feather’ CaseOBJECT CASE Godoberi mak’i ‘child’ SUBJECT CASE mak’i-di (ergative) PersonSECOND P. IMPERATIVE Latin canta-Ø ‘sing!’ THIRD P. IMPERATIVE canta-to ‘let her sing’ GenderFEMALE English widow- ØMALE widow-er CausationCAUSATIVE German öffnenNONCAUSATIVE sich öffnen