Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, Lund ( Rymdmiljön och rymdvädret q Heliosfären q Solen och inter- planetära mediet q Planeternas miljöer q Växelverkan q Rymdvädret och effekter q Vad händer just nu?

Solen Diameter: km (109 Jordens) Massa: 1.99x10 30 kg ( Jordens) Täthet: Kärnan 151x10 3 kg/m -3 Medel 1.41 x10 3 kg/m -3 Solen består av: H (ungefär 90%) Helium (ungefär 10%) C,N,O (ungefär 0.1%) Temperatur: Kärnan 15 milj Fotosfären 5800 K Kromosfären K Koronan 1-30 milj K 4 protoner --> He + 2 positroner + 2 neutrino + 2 fotoner (26.2 MeV)

Planeterna Avstånd från solen: Merkurius: 0.38 ae Venus: 0.72 ae Jorden: 149,6 milj km (1 ae) Mars: 1.52 ae Jupiter: 5.2 ae Saturnus: 9.5 ae Uranus: 19.2 ae Neptunus: 30.0 ae Pluto: 39.5 ae

Planeternas växelverkan med solens plasma Planet utan atmosfär och eget magnetfält - Merkurius Planet med atmosfär och inget magnetfält - Venus Planet med atmosfär och eget magnetfält - Jorden

Planeten Mars närmiljö

Solvädret Hur kan vi förstå hur solens magnetfält, elektromagnetiska strålning, partikel- och plasmaflöde varierar?

SOHOs uppskjutning den 2 december 1995

SOHO på väg mot L1

California

Solens vågor berättar om dess inre och magnetiska aktivitet

Där solens magnetfält bryter upp genom solytan finns solfläckar.

Solfläckstalet användes som indikator på solens aktivitet

Under Maunder minimumet ( ) uppträdde väldigt få solfläckar I Holland I England

Solaktiviteten och klimatet under 5000 år

Möjlig förklaring till solaktivitetens inverkan på klimatet

En möjlig förklaring till solens inverkan på klimatet Få solfläckar och låg solaktivitet Kosmiska strålningen ökar Mycket moln bildas Lägre temperatur och kallt klimat

Solförmörkelsen den 11 augusti, 1999

Koronamassutkastning observerad med en koronagraf

Koronamassutkastning på väg rakt mot oss den 6 januari 1997

Halo koronamassutkastning den 14 juli, 2000

Halo koronamassukastningens källa och och en ”solar flare” den14 juli, 2000

”Solar flares” och solbävningar

Den snabba solvindens källa

Jordens magnetosfär

Norrskensovalen

Norrsken i Lund och Malmö 8/9 november 1991

Norrsken sågs så långt söder ut som Italien den 6-7 April, 2000! Norrsken sett i Italien Norrsken sett i Stockholm

Låt oss njuta av fantastiskt norrsken sett i Alaska.

Effekter av rymdvädret på teknologiska system

Satellitanomalier

Satellitproblem den juli, 2000 ”Proton event” orsakade problem för ACE, SOHO, Ørsted, Japansk X-ray satellit, ”star trackers” ombord kommersiella satelliter.

Solproton-händelser är farliga för astronauter Mellan Apollo 16 och 17 inträffade en ”proton-event”, som skulle ha varit dödlig för astronauterna inom 10 timmar (över 4000 mSv).

Strålningsrisk vid flygning Stålningsdoses dubblas varje 2.2 km. Solar flares kan öka dosen times gånger. Piloter och kabinpersonal får oftare cancer. Utav 300 passagerare på höglattitud-flygningar, får en cancer efter en intensiv ”proton event”. Ny EU lag: Gravid flygpersonal få inte utsättas för mer än 1 (1-6) millisievert/year

Inducerad spänning i naturgasledning (SydGas, Klagshamn) Korrosions- skyddet slutar att fungera. Den 5 juni 1991 läckte gas ut från en rysk naturgas- ledning. Ett tåg antände gasen, varvid 500 människor dog vid explosionen.

En av OKGs (Sydkrafts) kärnkraftgeneratorer upphettades av inducerad ström i mars 1989.

En skadad transformator

Prognoser av rymdvädret mha rymdsonden ACE

Living with a Star - NASA - Why do Science?

HELIOS - Lund Space Weather Center Henrik Lundstedt Swedish Institute of Space Physics, Solar-Terrestrial Physics Division, Scheelevägen 17, Lund E.mail: or IRF-Lund Research and Education. Forecast Center - RWC Forecast Service. Today's and Recent Solar- & Space Weather. Market for Space Weather Forecasts. Public Outreach What is Space Weather? Media Coverage of Space Weather. The Best of SOHO: Space Weather Images. Space Weather Euro News SWEN ESA Space Weather Program SpaceWeather Meetings

Sol- och rymdväder idag!

Slut!