CASE – LEDARUTVECKLING ÖVER GRÄNSERNA 9-11 maj 2016 Annelie Johansson, Maria Oscarsson & Caroline Anspach

Uppdrag ▪Kartlägga om närliggande kommuner använder sig av någon modell för att mäta och bedöma stödbehov för personer med funktionsnedsättning.

Frågeställningar ▪Vilka modeller används för mätning av stödbehov? ▪Hur gick implementeringen till? Tidsperspektiv? ▪Hur tillämpas modellen praktiskt i arbetet? ▪Vilka fördelar och nackdelar finns det?

Metod ▪Mailat frågeställningar till ansvariga inom LSS i 20 olika kommuner. ▪Telefonsamtal till flertalet kommuner.

Avgränsning ▪Uppdraget bestod av att göra en kartläggning, vilka kommuner som använder sig av någon modell. ▪Det ingick inte att göra en analys av de olika modellerna. ▪Informationen vi har fått från kommunerna har vi inte värderat eller tolkat utan lämnar det öppet för er.

Anpassningar av uppdraget ▪Uppdraget kändes avgränsat och med en enkla frågeställningar. ▪Svårigheten visade sig vara att få tag i personer som kunde besvara våra frågor. Trots många telefonsamtal och mailkontakter uteblev svar. ▪På grund av få svar från närliggande kommuner utvidgade vi kontaktområdet. ▪Några av kommunerna som använder sig av någon modell har inte kunnat svara på alla frågeställningar fullt ut.

Resultat ▪Högsby kommun ▪Hultsfreds kommun ▪Eksjö kommunEksjö kommun ▪Nässjö kommun ▪Västerviks kommunVästerviks kommun ▪Mönsterås kommunMönsterås kommun ▪Kalmar kommunKalmar kommun ▪Oskarshamns kommun ▪Borgholms kommun ▪Nybro kommun ▪Kinda kommun ▪Ydre kommun ▪Linköpings kommun ▪Norrköpings kommunNorrköpings kommun ▪Åtvidabergs kommun* ▪Valdemarsviks kommun ▪Söderköpings kommun ▪Värnamo kommun ▪Jönköpings kommun* ▪Vetlanda kommunVetlanda kommun Röd text = har ingen antagen modell, understruken text = kommuner med någon modell, svart text = inget svar

Analys av vårt arbete ▪Borde vi ha tidigarelagt en arbetsdag för att personerna vi kontaktade skulle få mer tid att besvara det vi mailat? Hade det gjort skillnad?

Analys av resultatet ▪Tre av de sex kommunerna som har svarat, har börjat eller kommer att börja arbeta med modellen IBIC. Det verkar finnas många modeller men få kommuner är nöjda fullt ut, svårigheten verkar vara att hitta en modell som uppfyller alla behov.

T ACK FÖR INTRESSANTA OCH GIVANDE DAGAR !

Mönsterås kommun ▪IBIC är under införande. ▪Handläggning enligt processen KSI och det är på gång med införande. ▪MI som modell för de utredande samtalen. ▪Modellerna är rekommenderade av socialstyrelsen och följer de nationella rekommendationerna. ▪Mönsterås har påbörjat implementeringen, det är enligt den kommunen beslutat i Länsgemensam ledning i samverkan för hela Kalmar läns kommuner.

Kalmar kommun ▪Ej nöjda med nuvarande modell: egendefinierad modell med inspiration från Gotland. ▪Nackdel: för få nivåer (5 st) och resurserna matchar inte behovet fullt ut. Behovet hos brukarna har förändrats över åren. ▪Stödbehovets mätning kopplas inte till budget för personal- och resursplanering utan följer bara upp vilket behov brukarna har. ▪Uppföljning sker på uppdrag av verkställigheten i samband med förändring hos brukarna. ▪Inväntar de nationella rekommendationerna– IBIC.

Norrköpings kommun ▪Håller på att införa IBIC, vill följa Socialstyrelsens rekommendationer. ▪Har troligtvis arbetat med modeller innan, personen vi pratade med visste inte vilken eller vilka modeller de har haft tidigare.

Eksjö kommun ▪2004 krävde politiken att besluten tydligt skulle visa vilken hjälp och tid brukarna får. ▪Den egendefinierande modellen kommunen skapade utgår från rubrikerna i ICF, vilken de har varit nöjda med. ▪Kommunen tittar på IBIC men har inte tagit något beslut att införa modellen. De ser fram emot IBIC eftersom de anser att det troligtvis resulterar i en jämlik bedömning. ▪Utgår från tidsåtgången utifrån brukarens behov för att räkna ut de resurser som krävs. ▪Anser att CAN-skattningen var ett bra verktyg.

Vetlanda kommun ▪Arbetar utifrån en egendefinierad modell som liknar pwc- modellen. ▪Konsult som gjorde mätningen och gav verktyg, lik Försäkringskassans mätinstrument. ▪Fördelar: mer lika mellan boendena (det ska inte vara någon skillnad mellan boendena). ▪Nackdelar: Svårt att mäta ”kring-tiden” (tid för ex. umgänge), modellen känns fyrkantig och svår att få rättvis. ▪Ambitionen är att göra mätning på hösten och våren men detta är svårt att uppnå. ▪De befinner oss fortfarande i implementeringsfasen då det tar tid att införa något nytt.

Västerviks kommun ▪Arbetar utifrån Södertörn. ▪Fördel: verktyg för att fördela pengar – det blir bättre resursfördelning. ▪Nackdel: Den fångar inte upp de brukare som har behov av ”jag- stöd”. Modellen behöver förfinas. ▪Började för 1,5 år sedan att pröva Uppsalas modell men såg inte hur det slog ekonomiskt och därför antogs inte modellen. ▪Mätningar och uppföljningar sker vid förändrat behov hos brukarna. ▪I dagsläget är Västervik i startgropen att återuppta arbetet med att ta fram en ny modell.