Lars Madej  Vad är omkrets?  Har jordklotet en omkrets?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Geometri 3x^5 Vinklar och areor Exponenter
Advertisements

Kap 4 - Trigonometri.
Perspektiv rita ett hus Grundlektion årskurs sju linneaskolan
Matematik I Föreläsning
KAP 4 - GEOMETRI.
MaB: Andragradsekvationer
Tomas Johansson, Kyrkerörsskolan, Falköping –
Av eleverna i 7m2 och deras lärare samt en uppgift på slutet...
Vad är  ? Och vad har man det till?. Nio uppgifter Välj en av dessa nio uppgifter och utför den så bra du kan. Välj en av dessa nio uppgifter och utför.
ATT KUNNA TILL PROV 3 MATMAT02b3.
MÄTNING Människan har alltid behövt mäta saker.
Maryam Mohammadi, Broängsskolan, Tumba –
Geometri Geo = jord Metri = mäta.
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Saied Alavei Slottsstadens skola 2014
Här ser ni några sidor som hjälper er att lösa uppgifterna:
Kap 3 - Geometri.
Gör direkt: Gå till hemsidan: Klicka på dagens PowerPoint
KAP 4 - GEOMETRI.
OMKRETS & AREA Omkrets = b + b + h + h = 2b + 2h Area = b × h
MÄTA MED LINJAL.
Förstelärare i matematik - Dag berge - Jenny Nyborg - Maria Winkler - Majsan Kurtsson - Britt-Marie Månsson.
ORDET AREA BETYDER STORLEKEN AV ETT OMRÅDE
Rymdgeometri.
KAP 6 – GRAFER OCH FUNKTIONER
Geometri.
RYMDGEOMETRI KUB HUR RITAR MAN EN KUB
Gör direkt: Gå till hemsidan: Klicka på dagens PowerPoint
Problemlösningsstrategier
Programmeringsteknik
Doobidoo Ma-kort orange
MATEMATIK 2b Att kunna till prov 2.
Toppen – vi använder hela kroppen! Några exempel på bilder och aktiviteter från föreläsningen vid Matematikbiennetten i Malmö den 7 mars 2009 Taluppfattning:
1 2 = 1 4 Uppvärmning 1 4 = 1 2.
 - formulera och värdera uppgifter och övningar i matematik utifrån matematiska begrepp och didaktiska perspektiv  - utforma och värdera olika typer.
Manada.se Kapitel 5 Geometri. 5.1 Omkrets och area.
Geometri Storheter och enheter Storheter är ex. längd, massa, tid. Enheter är det vi mäter storheter i. Ex. meter, sekund. Dimension Är något som ger något.
Cirkelns omkrets och area. Vi går igenom de enklare begreppen om cirkelns omkrets - Omkretsen (O) i en cirkel är ett ”helt” varv. Radie(r) Diameter(d)
Omkrets, area och volym Synnöve Carlsson.  En sluten kurvas längd.  Omkretsen är längden ”runt om”.  Mäts i meter (med ev prefix).
Kurvor, derivator och integraler
Några nedslag i geometrins historia
Cykelförrådet.
D A C B Vems påstående stämmer? Här finns fem geometriska figurer.
Geometriska figurer Exempeluppgifter.
KAP 5 – SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK
Kap 5 – Trigonometri och komplettering kurs 3c
Kap 5 – Trigonometri och komplettering kurs 3c
Kap 3 - Geometri.
3.6 Area Parallellogram A = b ∙ h Romb A = b ∙ h Kvadrat A = s ∙ s
KAP 6 – GRAFER OCH FUNKTIONER
X Vinkelsumma En månghörning eller polygon har tre eller fler sidor och lika många hörn. Antalet hörn ger månghörningen dess namn. Sexhörning.
X Omkrets Olika fyrhörningar.
Handsömnad.
Hit har vi kommit! Nu går vi vidare!.
Y 3.2 Cirkelns area A B C D E Aktivitet – cirkelns area
Y 3.1 Omkrets och area 9 cm2 Geometri i två dimensioner
Kap 5 – Trigonometri och komplettering kurs 3c
Geometriska satser och bevis
Kvadreringsregeln Pythagoras sats
Y 3.3 Volym och begränsningsarea
Y 3.6 Cylinder, kon och klot Cylinder
KAP 6 – GRAFER OCH FUNKTIONER
Y 3.5 Prisma och pyramid Prisma
Hit har vi kommit! Nu går vi vidare!.
Mattespanarna 4B Catha Glaas och Lisa Ek Herrängens skola
Mattespanarna 4B Catha Glaas och Lisa Ek Herrängens skola
C A D B Vems påstående stämmer? Alex väger a kg och Bodil väger b kg.
Geometriska objekt.
Presentationens avskrift:

Lars Madej

 Vad är omkrets?  Har jordklotet en omkrets?

 Vad är area?  Har jordklotet en area?

 Vad är volym?

 Vi börjar med något alla känner till: ◦ Rektangel ◦ Omkrets = summan av sidornas längder ◦ Area = basen x höjden … Varför då? ◦ Volym =

 Parallellogram ◦ (OBS! En parallellogram – flera parallellogrammer) ◦ Omkrets = summan av sidornas längder ◦ Area = basen x höjden … Varför då?

 En rektangel är en parallellogram  En parallellogram är inte nödvändigtvis en rektangel  Varför då?  Hur definierar vi parallellogram resp rektangel? ◦ Parallellogram: fyrhörning med parvis parallella sidor ◦ Rektangel: Fyrhörning med fyra räta vinklar

 Vad är en kvadrat? ◦ En kvadrat är en fyrhörning med fyra räta vinklar och alla sidor lika långa  Är en kvadrat en rektangel eller är en rektangel en kvadrat? ◦ En kvadrat är en rektangel(med alla sidor lika långa)

 Vad är en romb? ◦ En romb är en fyrhörning med parvis parallella sidor och där alla sidor är lika långa ◦ Dvs en parallellogram med lika långa sidor  Alla figurer vi hittills gått igenom är parallellogrammer! ◦ Än så länge kan alltså arean alltid beräknas med Arean = basen x höjden

 Vad är en triangel?

 Vad är en cirkel?  En cirkel är mängden av punkter i planet som ligger på samma avstånd, cirkelns radie, till en given punkt, cirkelns mittpunkt.  Observera att cirkeln endast är linjen!

 Prisma – parallella basytor. Basytorna är polygoner och kanterna är parallellogram.  Rätblock – parvis parallella kanter som har rät vinkel mot varandra (tänk: skokartong)  Kub – Rätblock där kanterna är kvadrater  OBS! Ett tvärsnitt parallellt med basytorna är kongruent med basytorna Prismor Rätblock Kub

 Ett klot inskrivet i en cylinder

 Pyramid – Polygon som basyta, sidoytorna är trianglar som möts i en punkt (konens spets)  (cirkulär) kon – basytan är en cirkelskiva, smalnar av till konens spets.  OBS! Ett tvärsnitt parallellt med basytan är likformigt med basytan, har dock (såklart) mindre area Rak cirkulär kon

 Det ryms 3 pyramider i ett rätblock med samma basarea och samma höjd som pyramiden (även kallad kon)  Det ryms 3 (cirkulära) koner i en cylinder med samma basarea och samma höjd som konen  Kan visas med t.ex. laboration med vatten i ihåliga volymmodeller  Dvs samma volymberäkning som tidigare, men delat med tre!

Förläng med 2 Flytta fram 2 och lägg samman alla r till en potens d=2r Höjd = diameter Basyta är en cirkel

 Vilka typer av (2D-)figurer begränsar kroppen?  Räkna ut dess area!  Cirkulär kon och klot är lite klurigt ◦ Det går att förklara formlerna. Vi går inte in på det i detalj, men:  Formeln för konens mantelarea kräver att vi räknar med area av cirkelsektor (begränsningsarean är sedan mantelarea plus bottenarea). Kan du lösa detta själv?  Klotets begränsningsarea kräver en hel del jobb, så vi lämnar det! (Vi kan ju titta på hur Archimedes tänkte)

 Varje punkt på klotet kan projiceras på (föras rakt ut åt sidan till) cylinderns vägg.  Punkten i ”toppen” respektive ”botten” kan vi glömma eftersom en punkt har area 0.  Alltså har klotet samma area som cylinderns mantel!