Kärlsektionen: Tomas Jonasson, Charlotta Strandberg, Patrik Johansson, Helena Rosén.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Advertisements

Perifer artärsjukdom och arteriella bensår
Tobak.
Vad göra när en vårdtagare faller?
Fotledstrauma Norrman / Pikwer © Anamnes
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Vilka sjukdomar lider finländare av forts.
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
VÄLKOMNA Till en eftermiddag när vi ska prata om
SBU:s rapport Blödande magsår
Elisabet, Jonatan, Karin och Elinor
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Sjukgymnastik för äldre personer
Temporalisarterit Polymyalgia reumatika
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Utbildning till primärvårdsläkare
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
Olika folksjukdomar.
Öl. Med.dr. Henrik Bengtsson
Joakim Harring Specialist I allmänmedicin Carlandergruppen
INTERHEART - studien. Hypertension in the Very Elderly Trial (HYVET), patienter >80 år (medel 83,6) Syst BT > 160 Diuretika indapamide med.
Fall 7 Skånska med svår bröstsmärta
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Värdet av att slippa tobak
Man f 1927 Söker ortopedakuten pga smärtor i knät.
Problemet för underläkaren
Akut Koronart Syndrom Norrman / Pikwer ©
Cancerrehabiliteringsprocessen
Idrottsskador åk 8.
SBU-rapporter.
Tobaksenheten Presentation av tobaksenheten.
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Information till Dig som har diabetes,
Drogvaneundersökning Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den augusti 2015 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165.
AT-dag diabetes Diabetesfoten.
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Diabetesfall för gruppdiskussion AT-dag / Eva Ekerstad.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Uppsala Clinical Research Center 2006 Figurer till Årsrapporten.
Uppgift för perifera blodkärl Artärer: Transporterar syrerikt blod och substanser Vener För bort koldioxid och metaboliter/slagg.
Hur ska dödligheten i aortaaneurysmsjukdom reduceras?- Resultat från Swedvasc Anders Lundell Swedvasc.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
BALANS SE-HÖR-GÖR-DAGEN SE-HÖR-GÖR-DAGEN Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Helena Fridberg, Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Christina Mahammid,
Regionstatistik Medicinska resultat och tillgänglighet.
Utbildning i Första-hjälpen
Stroke ALK – dagar nov 2016 Johan Niklasson.
Sörmland Antal höftfrakturer 2008: 532 st
Skor och inlägg.
Vårdrelaterade infektioner
Idrottsskador.
Perifera Kärlsjukdomar
Frida Wilske Infektionsläkare
Perifera Kärlsjukdomar
Bodil Eckert Överläkare, Endokrin, Lund
Förebyggande av skador
Medicinska resultat och tillgänglighet
Medicinska resultat och tillgänglighet
Regionstatistik Medicinska resultat och
Årskontroll hypertoni
Mikroundervisning akuten Kungälv
Medicinska resultat och tillgänglighet
Presentationens avskrift:

Kärlsektionen: Tomas Jonasson, Charlotta Strandberg, Patrik Johansson, Helena Rosén

Vad gör vi på kärlsektionen? Aneurysm: aorta, poplitea, iliaca Arteriell insuff - akut ischemi Blödningar- t ex trauma eller GI-blödningar Varicer (venös insuff) Carotisförträngningar Dialysaccess; AV-fistlar, CDK, PD-katetrar Pacemaker, ICD, SVP (injektionsdosor) Amputationer

Man bed första gången-claudiocatio 250 m 1994 (50 årgammal)CABG. Har rökt, nyss slutat.. avvaktar 2009 gångsträcka m. Har rökt, nyss slutat, har försökt gåträna. Pulsar i ljumskarna, inget distalt. ABI 0,7 MR-angio-PTA 2010 samma besvär som tidigare, uppmanas till gångträning 2013-bröstsmärta, inlagd-angina 2013 claudiocatio- röker sporadiskt, remiss till sjukgymnast för handledd gångträning, rökstopp. ABI 0,6, inga pulsar i poplietea

Man rejält handikappad, feströker. Genomgår stentning. Vid månadskontroll besvär från andra benet, avvaktar 2014-hjärtstopp ICD claudiocatio, stopp i stentarna, ny diagnostisk angio, ocklusion i hela SFA, beslut om bypass 2016 op bypass fem-pop

Man -43 Pat följs på VC, hjärtsviktmottagningen och på kärlkirurgen. Trombyl, Inderal, simvastatin (men det har han nog aldrig tagit om sanningen ska fram..) ”Ni säger ju så olika” Bltr / nån gång 140/80 S-kolesterol 5,7, LDL 4,5

Symptom-benartärsjukdom Claudiocatio- ansträngningsutlöst smärta som släpper i vila. Kritisk ischemi- svårbehandlad smärta, vilovärk nattetid, sår och gangrän. Risk för amputation och i värsta fall livsfara.

Undersökningsfynd  Blekhet, rodnad  Svullnad  Sår, nekroser  Behåring, naglar  Kapillär återfyllnad  Venåterfyllnad  Smärta

Diagnostik Anamnes: Gångsträcka, vilovärk, sår, riskfaktorer, diffdiagnoser Status: Känn efter pulsar i ljumske, poplitea och fot, ABI, tåtryck hos diabetiker Tryckmätning på klin fys? Bilddiagnostik?

Endovaskulär intervention PTA SAP Stent Stentgraft DEB DES

Prylar!!!

Femorodistal bypass Ven eller PTFEgraft Fem-pop AK, BK

Femorofemoral crossover

Axillobifemoral bypass Skör pat med aortoiliacal arterioscleros Begränsad livslängd Infektionsbenägen

TEA med ev patch Trombendartärectomi Intimafixering

Benartärsjukdom-vad vet vi? kärlsjukdom i benen är vanligt (10-20 % om >55år) Orsaken är i de flesta fall åderförkalkning Ökad risk för långvarigt lidande och för tidig död Allvarlig varningssignal och predictor för dålig prognos Viktigaste riskfaktorerna är rökning, diabetes (ökar risken för sjukdom 3-4 ggr). Hypertoni och förhöjt LDL/TG dubblerar risken.

Varför sekundärprevention? Claudiocatio ökar 5-årsdödligheten från 10 till 25 % i kardiovasculär död Vid kritisk ischemi är 1-årsdödligheten 20%

Rökning Nikotin CO Toxiska ämnen

Rökning RÖKSTOPP! Mest angelägna åtgärden vid all form av kärlsjukdom Mycket starkt samband mellan benartärsjukdom och rökning, svårighetsgrad ökar med antal cigaretter Om claudicatio och fortsatt rökning ökar risken flerfaldigt för utveckling till kritisk ischemi Om fortsatt rökning och kirurgisk beh (öppet eller endovaskulärt) ökar risken för misslyckande och infektion. Snus?

Gångträning Utveckla kollateraler ”gå tills det gör ont och lite till” Handledd träning minuter minst 3 ggr per vecka ökar gångsträckan enligt studier. Viktnedgång och fysisk aktivitet för att påverka andra riskfaktorer

Kollateraler

Övrig sekundärprevention-riktlinjer från Svensk förening för kärlkirurgi för att minska kardiovaskulära händelser Bltr <140/90 (om diabetes <130/80) B-blockad ok. Lipider totalkolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol <2,5 mmol/l Simvastatin 40 mgx1 som start. Diabeteskontroll HbA1c 6,5% ASA 75 mgx1 (el Clopidogrel 75 mgx1 vid ASA-överkänslighet el biverkningar) Kombinationsbehandling ASA+clopidogrel är inte indicerat som sekundärprevention, annat än under ssk förhållanden i smb med intervention (dock bristfälligt vetenskapligt stöd) !

Vi behöver Er hjälp! Innan vi ser patienten… och efter.. Påtala vikten av att ha slutat röka- remittera till rökavvänjningsenhet. Claudicanter kommer inte att åtgärdas om dom röker. Remittera till sjukgymnast för handledd gångträning Sekundärprevention, uppföljning av rökstopp. Hur?

TACK! Ring förresten gärna om ni har frågor rörande våra gemensamma patienter, det är alltid nån hemma!