Resurseffektiv produktion av slagtekalve- og ungtyrekød Lisbeth Mogensen, Troels Kristensen and Mogens Vestergaard, Aarhus University, Denmark, Nicolaj.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livet på bondgården Sjövik -berättat av kossan Linda.
Advertisements

Krav på Grovfodret till mjölkkor och ungnöt
Juha Kantanen NORDIC RESEARCH NETWORK ON ANIMAL GENETIC RESOURCES IN THE ADAPTATION TO CLIMATE CHANGE (AnGR-NordicNET) Nordiskt forskningsnätverk om husdjursgenetiska.
av kött på klimatförändringarna
Torben Kudsk Jordbruksverket
Betesmodulen inom Greppa Näringen Jens Fjelkner Nötköttsrådgivare Skånesemin.
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Svavelgödsling.
Grenselöse data. 1.Att handtera offentlige data- val och utmaningar v/ Liv Nordbye 2.Smart modil reseguide v/Maria Jernbäcker, Combitec AS 3.WEB-Atlas.
Sätt rätt värde på vallfodret!
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Om Cofoten 1.
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Allmänt om klimat.
Unghästens behov av energi och protein
Olika djurslags metanproduktion
Klimatpåverkan från livsmedel
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
1 Falkenberg 7 september Nyheter om N och P från foderutvecklingen för nöt och……
+ NorFor-systemet! Dagens system NorFor Plan!
Våra förutsättningar Gran planteras
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Gästnattsstatistik Swedish Lapland September 2013 Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Holland Frankrike GBR Italien Ryssland SWEDISH LAPLAND SWEDISH.
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Sanna Soleskog, Skara Semin
Så arbetar KRAV med ekologiskt och med nya kriterier för klimatmärkt mat Klimatsmart mat – långt ifrån eller nära?
Mat.
Vintermöte Avelsföreningen för svensk Holstein 23 mars 2012
1 Slutliga AVELSMÅLET = EX-2E e.Aerostar-Valiant-Cit.Jet över 100 ton mjölk o 8 kalvar.
Gästnattsstatistik Swedish Lapland Dec 2011/definitiva årssiffror 2011 Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Holland Frankrike GBR Italien Ryssland SWEDISH.
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Beräkningsverktyget i klimatkollen
ESS-S presentation för Region Skåne Utgångspunkter Ett unikt tillfälle En stor potential Hård konkurrens.
Intensiv lammköttproduktion i kombination med extensiv naturvård
Vad är livscykel-analys, LCA?
Klimatpåverkan från djurproduktion
Maria Berglund, HS Halland
Text av Emran Safi Myskoxe.
Avelsindex för de svenska köttraserna Anna Näsholm, Institutionen för husdjursgenetik presentation på Gismestad Medel till projektet har erhållits.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Nyheter från VikingGenetics Hans Stålhammar & Charlotte Andersson
Livscykelanalys Tomas Ekvall Avdelningen för energisystemteknik
Av Wilma. Renen kan bli upp till 2 m och 10 cm. Svansen kan bli upp till 20cm. När renen är vuxen är mankhöjden ungefär 1m och 40 cm. Hanen kan väga upp.
Vilket värde har inspektörernas värderingar för värdet av tillsynen i socialtjänsten? Eva Hämberg Doktorand Socialt arbete Högskolan Dalarna SVUF konferens.
, Carin Clason1 Att utnyttja betestillgången på bästa sätt Falkenberg Carin Clason Hallands Husdjur.
Foderanalyser och olika samband Av Margareta Emanuelson Presenterades för Skara semin , reviderad för Rådgivarsajten Flera bilder är framtagna.
Syfte: Att utveckla förmågan att värdera dina val och handlingar utifrån H E M Kunskapskrav: Konsekvensförståelse för att kunna göra smarta val samt kunna.
Ursprungsmärkning!. Om ursprungsmärkning Det finns regler för obligatorisk ursprungsmärkning för vissa livsmedel, vilket bl. a regleras i EG-förordningar.
M Mehlqvist, maj 2005, rev. M. Åkerlind, november 2011 Hur skiljer sig NorFor från dagens svenska fodervärderingssystem? Maria Mehlqvist, Svensk Mjölk.
Harald Volden, 2005 NorFor Detaljbeskrivning Av Harald Volden, 2005 Reviderad av M Emanuelson, Jan 2006 uppdat. med nya förkortningar Av M. Åkerlind, Maj.
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Skogens upptag och utsläpp av kol över en livscykel Källa: SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) - Årlig tillväxt.
Geographic Information Systems as a tool to support monitoring and assessment of landscape and regional sustainability Kjell Andersson Swedish University.
LRFs Statistikplattform
LRFs Statistikdatabas
LRFs Statistikplattform
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Miegårdens stjärnproduktion
Sharing Research Data – how to stay competitive
Minska fosforutfodringen till idisslare!
Klimat och utfodring.
Vad är ett utsläppsscenario?
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Miljöekonomi mjölk och köttproduktionen
”Ta hand om vallproteinet” - introduktion
KLIMATKOLL på VÄSTANKVARN GÅRD
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA
Sådan har man håndteret enkeltbetalningsordningen i Sverige
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Miljösmart utfodring utav mjölkkor
Presentationens avskrift:

Resurseffektiv produktion av slagtekalve- og ungtyrekød Lisbeth Mogensen, Troels Kristensen and Mogens Vestergaard, Aarhus University, Denmark, Nicolaj I. Nielsen, Agro Tech a/s, Denmark Per Spleth, Knowledge Centre for Agriculture, Denmark Maria Henriksson, Christian Swensson and Anna Hessle, Swedish University of Agricultural Science

Fokus på…. 2 Klimatavtrycket från typiska uppfödningsmodeller för nötköttsproduktion i Danmark och Sverige med hjälp av livscykelaanalyser (LCA)

Material och metod 3 Genomgång av existerande uppfödningsmodeller för nötköttsproduktion i Danmark och Sverige Data insamlades som representerar genomsnittet för varje produktionsgren > foderstat > tillväxt > foderomvandling > Slaktutbyte

Nötköttsproduktion 4 Självrekryterande köttproduktion:  Extensiv(High Land Cattle)(DK)  Intensiv uppfödning(Charolais, Hereford, Simmenthal)(SE)  Intensiv(Limousine)(DK) Tjurkalvar från mjölkproduktion, framförallt Holstein  Stut(25,4 m.,610 Levande vikt)(SE)  Stut(24 m., 570 kg LV, ekologisk)(DK)  Tjur(19 m., 630 kg LV)(SE)  Ungtjur(11.3 m., 450 kg LV)(DK)  Mellankalv(9.3 m., 380 kg LV)(DK)  Mellankalv(9,0 m., 307 kg LV)(SE)

extensivt DIKO system (DK) 5  Highland Cattle  180 days bete med låg produktion  Permanent bete (2300 kg TS/ha) och naturbete (600 kg TS/ha)  Vinter: djupströbädd  Mycket grovfoder (ensilage) för att stimulera tillväxt på sommaren  0.9 kalvar/ko/år (20% rekrytering)  Kvigor: inkalvning 36 månader  Tjurkalvar slaktas vid 22 månader (430 kg levande vikt)

Intensiv DIKO system (SE) Charolais, Hereford, Simmenthal 165 dagar på bete (2300 kg TS /ha) Vinter: djupströbädd  1.0 kalvar/ko/år (20% rekrytering)  Kvigor: inkalvning 24 månader  Tjurkalvar slaktas vid 17 månader (633 kg)

Intensiv dikosystem (DK) 7  Limousine  150 dagar bra bete:  Gräsklöver (7100 kg TS/ha) och permanent bete (2300 kg TS/ha)  Vinter: djupströbädd, mycket grovfoder (framförallt ensilage) – tjurkalvar får mer ensilage  1.0 kalvar/ko/år (25% rekrytering)  Kvigor: inkalvning 30 månader  Tjurkalvar slaktas vid 14 månader (590 kg)

Stutar (SE)  Mjölkraskalv 80 kg levande vikt (76 dagar)  Extensivt system baserat på bete och grovfoder (ofta ekologiskt)  Slakt vid 25,4 månader (610 kg levande vikt)  Bete 143 dagar/år, bete 2300 kg ts/ha, 550 g tillväxt  Vinter: djupströ, 900 gram/dag, restriktiv kraftfodergiva  “Slutgödning”: 45 days, 1100 gram/dag

Stutar (DK) 9  Mjölkraskalv 55 kg levande vikt (30 days)  Dansk Holstein  Extensivt system baserat på bete och grovfoder (ofta ekologiskt)  Slakt vid 24 månader (570 kg levande vikt)  Bete 160 dagar/år, bete 7100 kg ts/ha, 730 g tillväxt  Vinter: djupströ, 640 gram/dag, restriktiv kraftfodergiva  “Fattening”: 45 days, 1100 gram/dag

Tjur 19 månAder (SE) 10  Mjölkraskalv 80 kg levande vikt (63 dagar)  Slakt vid 19 månader (630 kg )  Djupströ till 200 kg, därefter spalt (25 : 75)  3200 kg ts foder/producerad tjur, 40% grovfoder (klövergräsensilage)

Tjur 11.3 månader (DK) 11  Mjölkraskalv 55 kg levande vikt(30 dagar)  Slakt vid 11.3 månader (450 kg levande vikt)  Djupströ till 200 kg, därefter spalt (25 : 75)  1900 kg ts foder/producerad tjur, 9% grovfoder (halm, gräsensilage)

9.3 månader (DK) 12  Mjölkraskalv 55 kg levande vikt (30 dagar)  Slakt vid 9,3 månader (380 kg levande vikt)  Kontraktsuppfödning ‘Danish veal’  Krav: Djupströ till 6 månader, 8-10 månader, kg slaktvikt  1400 kg ts/producerad tjur, 10% grovfoder (halm, gräsensilage)

9.0 månader (SE)  Mjölkraskalv 80 kg levande vikt (76 dagar)  Slakt vid 9,0 månader (307 kg levande vikt)  Kontraktsuppfödning  Djupströ och spalt (25/75)   975 kg ts/producerad tjur, 28% grovfoder (gräsensilage)

Tillväxt och foder Diko system ExtensivIntensiv Tillväxt, g/dag 600 1) ) ) Foder Kg ts/kg tillväxt ) 11,7 2) ) Grovfoder, % )Tjurkalv i dikosystem 2)Besättning

Kalvar från mjölkproduktionen Stut 25,4 SE Stut 25 DK Tjur 19,0 SE Tjur 11 DK Mellankalv 9,4 DK Mellankalv 9,0 SE Tillväxt gram/dag Foder Kg ts/kg tillväxt 8,77,36,14,74,3 Grovfoder %

Metan från våmjäsning 17 Diko: CH 4 (MJ/d) = 2,87+1,23 * DMI - 0,1164 * FA Kvigor, tjurkalvar: CH 4 (MJ/d) = (-0,046 * CONC + 7,1379)/100 * GE DMI : kg ts per dag (Nielsen et al., 2013) FA: Fettsyror (g/kg ts) CONC: kraftfoder, % GE: Bruttoenergi (MJ/day)

Klimatavtryck av djurfoder 18 FORSØG II - RISBJERG SLAGTESVIN PÅ KLØVERGRÆS, KÅL OG ROER g CO 2 /kg (DM)

Klimatavtrycket från nötkött 19 FORSØG II - RISBJERG SLAGTESVIN PÅ KLØVERGRÆS, KÅL OG ROER kg CO 2 /kg carcass 30.7

Kg CO 2 /kg kött

Slutsatser Baserat på data från nio olika nötköttsproduktionssystem: gram daglig tillväxt kg TS intag per kg tillväxt % av TS från grovfoder CF: kg CO 2 ekvivalenter per kg kött 21