Miegårdens stjärnproduktion

En presentation över ämnet: "Miegårdens stjärnproduktion"— Presentationens avskrift:

1 Miegårdens stjärnproduktion
Omläggning till STAR Sheep Production Malin Larsson Fårproduktion och management, 5 p., VT 2005 Projektarbete JBT, SLU Alnarp

2 STAR Sheep Production System Cornell University, Ithaca, NY State, USA
Eftersträvar 5 lamningar på 3 år 2 lamm/tacka och lamning - 10 lamm/3 år Lamning året runt, rullande 3-årigt schema Mål: Försörja marknaden med lammkött av hög kvalitet året runt

3 STAR-modellen

4 STAR-grupper Tre grupper som hålls separat och med olika skötsel:
Tackor och baggar under betäckning och dräktighet Lammande och/eller digivande tackor med lamm Växande lamm till slakt och tacklamm till rekrytering

5 STAR-modellen, intensiv
Intensiv uppfödning av lamm året runt Kraftfoder året runt utom på sommarbetet Snabb omsättning av lamm Effektiv användning av byggnader Höga foderkostnader, men höga intäkter från lammkött Arbetsintensivt Möjligt på gårdar med lite mark

6 STAR-modellen, extensiv http://www. sheep. cornell
Långsam uppfödning, betes- och grovfoderbaserat Många lamm under uppfödning samtidigt, kräver stora ytor Vinterbete och mycket utevistelse minskar behovet av byggnader Odling av vintergrödor, återväxtbete, utfodring av skördat foder utomhus Motion nyttigt för tackorna Kräver väldränerad mark och stora arealer

7 Fördelar med STAR-modellen
Varje tackas produktivitet blir hög. Många lamm i relation till underhållsbehov. Byggnader och mark kan användas effektivare. Lönsamheten kan bli högre även om också foder- och arbetskostnader vanligen ökar. Jämnare produktion över året, utspridd slakt och jämnare inkomster Jämnare arbetsbörda över året Kort, intensiv lamningsperiod (1-2 veckor) möjlig. Ungtackor som inte blivit dräktiga kan flyttas till nästa grupp. Korta lamningsperioder underlättar foderstyrning till de högdräktiga tackorna.

8 Nackdelar med STAR-modellen
Systemet kräver god planering. Selektion för brunst året runt kan kräva stor utslagning av djur. Kräver lämpligt djurmaterial från början. Fler djurgrupper kräver olika utfodring och skötsel och skilda utrymmen. Om man har få grupper kommer lamningen att ske vid olika tidpunkter under tre år. Detta kan bli för komplicerat för många uppfödare.

9 Miegården, Sniberup Vårlammsproduktion, 150 tackor Inhysning i växthus
Tackor på bete utan lamm

10 Miegårdens produktion idag
Finullstackor Korsningar finull X mjölkfår 2,3 födda lamm/tacka, 5% lammdödlighet 2,1 levererade lamm per tacka Lamning i januari (december-februari) Avvänjning efter 60 dagar Slakt fram till midsommar

11 ”Australien” ”Hotell” med hög service, mycket tillsyn
b ”Hotell” med hög service, mycket tillsyn Kraftfoder och ensilage Ensamboxar vid lamning (vid behov)

12 ”Nya Zeeland” ”Vandrarhem”, enkel standard
Ensilage och halm till tackor och lamm Kraftfoderautomat till lammen, fri tillgång Lammgömma

13 ”Skottland” Äldre stall, idag med hönshus och djurutrymme för gutefår och udda djur Planerad utbyggnad till 165 m2 djurutrymme Utrymmet kommer att kunna användas för avvanda lamm eller tackor, flexibelt Isolerat stall med oisolerad tillbyggnad, med dörr emellan

14 STAR-modellen på Miegården
120 lammande tackor Lamning och digivning i Australien Avvänjning i Nya Zeeland Lammen bor i Nya Zeeland till slakt Mer bete än idag – billigare foder

15 Mål för STAR-omläggningen
Tekniska mål: Samma maskinpark. Fortsätta leja bort ensilagebalningen. Ekonomiska mål: Den ökade intensiteten ökar täckningsbidraget för lammproduktionen från 955 till 1665 kr/tacka. Arbetstid: Torde öka från ca 4 till ca 5 h/tacka Avelsmål: Behålla befintligt djurmaterial (nya baggar?), med selektion för åretruntlamning. Brunst- och lamningsresultat som idag, men tätare mellan lamningar, året runt. 2,1 lamm/tacka med 5 lamningar på 3 år

16 Utfodring Ensilage: ca 420 kg ts/år för tacka med lamm (jmf 280 kg idag) Dräktighet: 0,5 kg Tackfor/dag Digivning: 1,6 kg Tackfor/dag Lammen får fri tillgång till Lammfor, ca 40 kg/lamm Halmåtgång: ca 225 kg/tacka (jmf 200 kg idag)

17 Planerade djurflöden År 1 År 2 År 3 Grupp 1 Grupp 2 Betäckning
(8-25/8) 6-23/1 1/1-17/1 Lamning 1-17/1 1-17/5 15/3-3/4 8-25/1 27/5-14/6 20/3-9/4 Avvänjning 8-14/3 8-14/8 20-26/5 13-20/3 1/8-7/8 25-31/5 15/3-1/4 15/8-1/9 20/3-6/4 8/8-26/8 1-17/6 Lammslakt 10-20/5 10/10-1/1 10-30/7 15/5-15/6 1/10-31/1 10/7-5/8 Betessläpp 1/5 8-25/8 20/10-9/11 15/8-3/9 27/11-14/12 13-20/10 25-31/12 20-26/10 (1-7/2) 20/10-6/11 27/10-14/11 (8-25/2) 15/12-15/3 15/12-15/2 (15/3-15/4)

18 DFS 2004:17 (L100) Måttföreskrifter för fårhållning
m2/djur Lamm kg 0,5 Lamm över 30 kg 1 Vuxet djur t. 65 kg 1,2 Vuxet djur över 65 kg 1,4 Dräktig tacka 1,7 Tacka med lamm, t. 65 kg Tacka med lamm, över 65 kg 1,9 Miegården, tacka m. lamm 3 (egna normer) 2,7

19 Beläggning i Australien
Djurutrymmet är 157,2 m2 L100: 1,9 m2/tacka: 83 tackor (>65 kg) med små lamm (<15 kg) ryms. Mie räknar med 3 m2 per tacka med lamm, eftersom lammen växer snabbt. Då ryms 52 tackor med lamm. De planerade 60 tackorna bör rymmas under de första veckorna utan problem. Problem kan uppstå när nästa tackgrupp ska in. Grupp 2 måste flyttas för att grupp 1 ska få plats.

20 Beläggning i Nya Zeeland
Vid avvänjningen behövs plats för ca 80 tackor med ca 150 lamm. På 185 m2 i NZ ryms 80 tackor med 146 lamm enligt L100. Efter ca en veckas avvänjning flyttas tackorna. På 185 m2 ryms 370 lamm <30 kg eller 185 lamm >30 kg. Efter 2 månader kommer nästa avvänjningsgrupp. Då ska lammen vara slaktade eller flyttas till Skottland.

21 Möjliga djurflöden Denna variant: 5 månaders förskjutning från grupp 1 till grupp 2. Ej optimala djurflöden, ibland risk för överbeläggning. 5 resp. 7 månaders väntan för galltackor. Annan variant: 4 månaders förskjutning. Jämnare beläggning men sämre möjlighet att flytta galltackor från grupp 2 till grupp 1.

22 Ekonomi Nu: Intäkt/tacka: 2105 kr Särkostnader/tacka: 1150 kr
TB/tacka: 955 kr STAR: Intäkt/tacka: 3238 kr Särkostnader/tacka: 1573 kr TB/tacka: 1665 kr Mellanskillnad: 710 kr/tacka Merarbete: ca 1 h/tacka

23 Resultat och slutsatser
Om kalkylerna är realistiska, så kan STAR-modellen ge en merintäkt på 710 kr/tacka. Arbetstiden/tacka torde öka med ca en timme/år för ett fungerande system. Om systemet inte fungerar som planerat kan arbetstiden öka markant och merintäkten reduceras eller möjligen bli negativ. Problem kan uppstå med djurflöden och beläggning, liksom med beteshållning. Modellen bör granskas ytterligare före en omläggning. Varsågoda att granska! 

24 Tack för uppmärksamheten!
EkoAgri Malin Larsson Åkerstigen 82A Skara T För ekonomiskt och ekologiskt uthålligt lantbruk Konsultverksamhet för uthålliga djurhållningssystem Internationell, nationell och lokal nivå