TIDINNEHÅLL 10.00-10.10Inledning 10.10-10.40RemoAge – en rapport Bilder finns 10.40-11.10Utvärdering hemsjukvård Bilder finns 11.10-11.45Tillgängligheten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige
Advertisements

Norrbottens läns landsting
Det regionala och lokala självstyret
Behov av habilitering och rehabilitering
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten - med helhetssyn utifrån individen Agneta Ekman Ingrid Carlenius Anneli Granberg.
Medicinsk Vårdplan.
– överenskommelse mellan de halländska kommunerna och
Välkommen till den nya hemsjukvården!
Arvidsjaur Anmälda våldsbrott per invånare Källa: Folkhälsodatabas.
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig Avtal om hemsjukvården Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av.
Vart är vi på väg? Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten.
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Linda Macke Processledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland.
Myndigheten för delaktighet Välfärdsteknik – för bättre vård och omsorg Luleå
Strategi Innehåll på rubriknivå Bakgrund Äldre befolkning i Norrbotten Målgrupp för satsningen Vision Syfte Mål Inriktningsområden Uppföljning.
Vårdkontakter i slutenvård Beroendeavdelningen Psykiatrin Sunderbyn KommunJanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec Arjeplog Arvidsjaur Boden1415.
Kontrakt Norrbotten. Försäkran Norrbotten.
Sammanställning synpunkter remisskonferens. Övergripande målsättning Starkt stöd för den övergripande målsättningen att bättre anpassa vården för de mest.
Plan för utvärdering av kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende i Norrbottens län Bakgrund Nationellt regeringsbeslut 2010 (SOU.
 Inledning Arbete inför den strategiska planen  Lunch  Ögonmottagningen - Gunilla Nordlander  Läkemedel.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Camillas hemtjänst & service i Täby (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Framtidens nära vård Delbetänkande
Revidering av: ”Översyn av rehabiliteringsverksamheten inom NLL, 2011”
Primärvårdscentrum Östergötland
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Nätverksträff Trygg hemma 12 oktober 2015
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
Patient- och brukarmedverkan
Behov och önskemål från verksamheten
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer
Projekt Mobila team: Ersättningssystem
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Chefsträff rapporter
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Omställningen av hälso- och sjukvården
Mobil hemsjukvårdsläkare Borås
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Källa: Folkhälsodatabas
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Arvidsjaur Tonårsaborter (15-19 år) per 1000 kvinnor.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Kontrakt Norrbotten.
Arvidsjaur Utveckling av tonårsaborter årsvis 2000 – 2011
Samordnad utveckling för god och nära vård
Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU)
Presentationens avskrift:

TIDINNEHÅLL Inledning RemoAge – en rapport Bilder finns Utvärdering hemsjukvård Bilder finns Tillgängligheten till öppenvården i NLL Workshop 9 juni LUNCH Distansöverbryggande teknik: - Övertorneå hälsocentral - Gällivare kommun, Laponia hälsocentraler Sommarplanering primärvården Bilder finns Synpunkter från brukarorganisationerna om tillgång till bassänger Aktuellt från landstingsråden (bl a Flykting och asyl, Stockholm3) En bild finns Övriga frågor och avrundning Länshandikapp- och Länspensionärsråd (Bilder finns = i denna presentation finns bilder i ämnet. Övriga saknar bilder)

LÄNSPENSIONÄRS- OCH LÄNSHANDIKAPPRÅD MARJA-LEENA KOMULAINEN, NORRBOTTENS KOMMUNER Nytt avsnitt -

Införande av välfärdsteknik inom socialtjänst Överenskommelse 2014 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting; - Krav på politiskt beslut i varje kommun om hur de ska införa ”trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik”

Utmaningen Behovet av vård och omsorg ökar de närmaste decennierna då vi lever allt längre och gruppen äldre blir större, fram till 2025 bedöms behovet vara ca 35 % högre Tillgång till personal minskar För att klara av gapet behöver vi införa andra arbetssätt som frigör resurser så att vi med samma personalstyrka klarar av fler brukare Om vi inte gör något så behöver vi höja skattesatsen med 13 kr fram till 2030

Nuläge 10 av länets kommuner har infört digitala trygghetslarm – sex av kommunerna gjorde en gemensam upphandling via e-nämnden 13 av länets kommuner gör en gemensam upphandling av digital nattillsyn via e-nämnden Kommunförbundet är en av parterna i ett 3-årigt EU-projektet RemoAge där fokus är att införa ett paket av tjänster som innehåller hjälpmedel för att stödja personer med demens/multisjuka i sitt hem

Projektperiod:

Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area

Utveckla stödet för sjuka äldre personer som bor i glesbygd genom att utarbeta och testa nya arbetsmetoder med hjälp av digitala lösningar. Fokus skall vara på införande av tjänster för att stödja personen med demens/multisjuka i sitt hem och dennes anhöriga Projektets syfte

Förväntat resultat Att brukare/patienter och anhöriga blir självständigare, känner sig tryggare och mer delaktiga i sin vård och omsorg Att utveckla arbetsmetoder med stöd av modern teknik Att stärka samverkan mellan kommuner och landsting

Pågående piloter Konsultation via bildkommunikation mellan säbo och kommunens sjuksköterska Rond på säbo via bildkommunikation Planerade läkarbesök i hemsjukvård och planerade läkarbesök hos specialistvården via bildkommunikation Virtuella samordnade individuella vårdplaner Nattillsyn via kamera

Planerade piloter Mobil tryggheslarm - brukaren får en mobil larm som har GPS-funktion. Lösningen bygger på att anhöriga/grannar är beredda att delta i arbetet. Ett stöd för dementa och deras anhöriga vilket skapar trygghet och ger möjlighet för rörelsefrihet. Är användbar även för dementa på säbo. Anhörigstöd via virtuella möten - i glesbygd går mycket av anhörigsamordnarens tid till att åka ut och träffa anhörigvårdarna. Träffar via iPad kan möjliggöra mer regelbunden och tätare kontakt med samordnaren och anhörigvårdarna.

Mer information samhetsutveckling/ehalsa samhallet/kommunal-ehalsa marja

Vart är vi på väg? Utvärdering av kommunaliserad hemsjukvård Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten - Nytt avsnitt -

Utvärdering av kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende i Norrbottens län Bakgrund Nationellt regeringsbeslut 2010 (SOU 2011:55) Överföring av hemsjukvården i Norrbotten februari 2013 Betänkandet kommunaliserad hemsjukvård SOU 2011:55 Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Syftet med hemsjukvård På frivillig väg få ett kommunalt huvudmannaskap för hemsjukvården En sammanhållen vård i hemmen med kommunen som huvudman för hemtjänst, hemsjukvård och boende Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Utvärdering av kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende i Norrbottens län Uppdrag Politiska samverkansberedningens beslut : Uppdrag till Landstingets och Kommunförbundets FOI- enheter att ansvara för utvärdering Redovisas 31 mars 2016 Brukarorganisationerna ska ges tillfälle att delta i utvärderingen Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Utvärdering av kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende i Norrbottens län Mål Helhetssyn och samordning Vårdkvalitet och patientsäkerhet Tillgänglighet till vård och omsorg i hemmet dygnet runt Delaktighet Patientfokus och undvikande av parallella organisationer bör genomsyra alla områden för utvärderingen. Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Syftet med utvärderingen Bidra med underlag hur överförandet av ansvaret för hemsjukvård har fungerat ur patient/brukar- och medarbetarperspektiv Deskriptiv och kunskapsfrämjande Övergripande fråga: ÄR VI PÅ RÄTT VÄG? Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten Utvärdering av kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende i Norrbottens län

Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten Utvärdering av kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende i Norrbottens län

Informationsinsamling och redovisning Intervjuer med medarbetare Intervjuer med patienter/brukare och närstående Enkät till medarbetare Statistiska uppgifter (SIP, avvikelserapporter etc.) Dialogmöten med företrädare för brukare/närstående (Länspensionärsråd/Länshandikappråd) Analys Sammanställning i form av rapport mars 2106 Redovisning till länsstyrgrupp och politisk samverkansberedning våren 2016 Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten Utvärdering av kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende i Norrbottens län

Antal hemsjukvårdspatienter i Norrbotten KOMMUN HSP HSP 2014 HSP under 65 år 2015 HSP 65 år och äldre 2015 Antal 2 invånare Antal invånare 65 år och äldre Andel invånare 65 år och äldre med HSV 3 (%) Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala ,1 Piteå Älvsbyn ,2 Överkalix Övertorneå Norrbotten ,8

Intervjuer MedarbetareIntervjuer Intervjupersoner Landsting1216 Kommun733 Landsting och kommun tillsammans 430 Privat verksamhet11 Strategiska informanter35 Totalt2785 Hemsjukvårdspatienter/ närstående Patienter 6 Närstående 8 Totalt 14 Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Enkätundersökning Antal inkomna svar Kommun71 Hälsocentral24 Sjukhus21 Totalt116 Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Vad tycker hemsjukvårdspatienterna och deras närstående? Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

”Hemsjukvården? Det är ju det bästa som har hänt!” Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

”Kommunen ska sköta om avlopp, vägar och vatten - men inte sjukvård!” Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Delaktighet ”Vi har fått tycka till och de har förstått vara behov” ”Pendeln har svängt visst ska de lyssna på patienterna men de måste lyssna på både patienter och anhöriga” Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Samordnad Individuell Plan (SIP) ”Vi har gjort en vårdplanering då kommunen tog över men den har inte följts upp någon gång. Om man gör en plan ska väl den följas upp?” Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Vad tycker medarbetare? Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten ”Ibland har vi varit i diket”

Samverkan –”Det krävs två för en tango”! Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Borde ha fått lära sig att använda redskapen – innan man börjar bygga vägen! Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Definition av hemsjukvårdspatient Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Definitionen av HSP är tydlig SjukhusHälsocent ral KommunTotalt n (%)8 (40)10 (44)20 (28)38 (33) Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Kommunikationen inom kommunen har förbättrats Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Kommunikationen har förbättrats SjukhusHälsocentralKommunTotalt Sjukhus- kommun, n (%) 4 (36)2 (25)14 (29)20 (30) Sjukhus-HC, n (%) 3 (30)3 (16)1 (7)7 (16) HC-kommun, n (%) 2 (67)9 (45)22 (41)33 (43) Internt kommun, n (%) 1 (14)3 (43)41 (77)45 (67) Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Antal SIP för personer 65 år och äldre per närsjukvårdsområde i Norrbotten Närsjukvårdsområde Gällivare45109 Kalix86185 Kiruna167 Luleå/Boden1216 Piteå4029 Totalt Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

SIP upprättas rutinmässigt SjukhusHälsocent ral KommunTotal n (%)4 (33)10 (48)22 (33)36 (36) Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Samordnad Individuell Plan upprättas rutinmässigt Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Vårdplanering löses på annat sätt SjukhusHälsocent ral KommunTotal N (%)11 (85)11 (65)33 (64)55 (67) Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Hemsjukvården är säker Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Hemsjukvården är säker SjukhusHälsocent ral KommunTotal N (%)4 (44)8 (53)50 (83)62 (74) Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Ökat patientfokus SjukhusHälsocent ral KommunTotalt N (%)4 (40)4 (20)35 (64)43 (50) Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Det fungerar bra att få kontakt med: SjukhusHälsocentralKommunTotalt Sjuksköterska kommun, n (%)11 (61)19 (86)64 (97)94 (89) Sjuksköterska NLL, n (%)14 (88)16 (89)40 (66)70 (74) Arbetsterapeut kommun, n (%)10 (77)13 (68)65 (99)88 (90) Arbetsterapeut NLL, n (%)15 (94)15 (83)31 (69)61 (77) Fysioterapeut kommun, n (%)9 (82)13 (77)67 (100)89 (94) Fysioterapeut NLL, n (%)15 (88)16 (89)37 (84)68 (86) Läkare, HC, n (%)12 (60)17 (85)17 (29)46 (47) Läkare sjukhus, n (%)10 (67)8 (53)11 (22)29 (37) Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Några huvudsakliga resultat Informationsöverföringen behöver utvecklas Patientsäkerheten? Definitionen av hemsjukvårdspatient – tröskelprincipen? Delaktighet: SIP behöver utvecklas/ses över – vårdplanering görs men i mycket begränsad omfattning genom SIP Tillgängligheten uppfattas som god förutom i förhållande till läkare Indikationer finns att kommunerna är mer nöjda än landstinget Kompetensfråga - Allt fler äldre, svårt sjuka vårdas hemma ”Är vi på rätt väg?” – Olika uppfattningar finns Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

Konklusion Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting Förbättra och utveckla system för informationsöverföring Utveckla processer och flöden som utgår från patienters behov Kontinuerlig utbildning av medarbetares kompetens Utveckla och implementera avvikelserapportering som ett led i ständigt förbättringsarbete Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

”Det är en stor båt att vända på” Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten

LUNCH

Sommarplanering Hälsocentraler NLL Camilla Andersson, stabschef närsjukvården Principer vid sommarplanering Upprätthålla tillgängligheten för akuta behov, planerade besök (årskontroller etc) genomförs företrädesvis under övrig tid på året. Filialmottagningar reducerar/semesterstänger till förmån för hälsocentralens tillgänglighet. Ev semesterstängningar ska underlätta bemanningsproblem och beakta arbetsmiljökonsekvenser. Ensamarbete ska undvikas. Service till befolkningen ska försämras så lite som möjligt och hänsyn ska tas till fysisk tillgänglighet och trafikförbindelser. Det är ofrånkomligt att fler patienter måste resa längre sträckor. Målsättningen ska vara att så få patienter som möjligt får en längre resväg till sin hälsocentral. Vi strävar efter att möjliggöra två semesterperioder för medarbetarna. - Nytt avsnitt -

Piteå närsjukvårdsområde Hälso- central V25V26V27V28V29V30V31V32 FurunäsetÖppet →Stängt Hänvisn Piteå Stängt PiteåStängt Hänvisn Furunäset Stängt Öppet → Hällan8-17 HortlaxÖppet → ÄlvsbynÖppet → ArvidsjaurÖppet → ArjeplogÖppet →

Lu/Bo närsjukvårdsområde Hälso- central V25V26V27V28V29V30V31V32 GammelstadStängt/ Berg- näset Stängt BergnäsetStängt/ Gammel- stad Stängt BjörkskatanÖppet → RåneåStängt/ Björkskat. Stängt MjölkuddenÖppet → PorsönStängt/ Mjölkudd. Stängt StadsvikenÖppet →

Lu/Bo närsjukvårdsområde Hälso- central V25V26V27V28V29V30V31V32 ÖrnäsetÖppet → HertsönStängt/ Örnäset Stängt SandenÖppet → BjörksnäsÖppet → ErikslundÖppet Stängt/ Björknäs Stängt

Kalix närsjukvårdsområde Hälso- central V25V26V27V28V29V30V31V32 KalixÖppet → GrytnäsStängt/ Kalix Stängt HaparandaÖppet → ÖverkalixÖppet →Ej vpl ÖvertorneåÖppet →

Gällivare närsjukvårdsområde Hälso- central V25V26V27V28V29V30V31V32 LaponiaÖppet → JokkmokkÖppet →2 vpl→ PajalaÖppet →

Kiruna närsjukvårdsområde Hälso- central V25V26V27V28V29V30V31V32 KirunaÖppet →

Stockholm3 projektet ( STHLM3 Pilot i Stockholm 3 maj – 8 juni 2016STHLM3 Pilot i Stockholm 3 maj – 8 juni Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL) har nu satt upp STHLM3-testet för kliniskt bruk. Mellan 3 maj och 8 juni kommer en pilot att genomföras där vårdgivare i Stockholm anslutna till TakeCare och med tillgång till ett KUL-laboratorium kan ordinera STHLM3-testet. Syftet med piloten är att undersöka hur vårdgivare i Stockholm använder testet och samtidigt kontrollera att alla processer fungerar som de skall. Sedan kommer en utvärdering att ske under sommaren varefter testet kommer att finnas tillgängligt på fler vårdcentraler i Stockholm och successivt på fler vårdcentraler i andra delar av Sverige. - Nytt avsnitt -