Skattepolitik för entreprenörskap Föredrag vid TCOs seminarium Därför behöver Sverige en ny skattereform Magnus Henrekson 10 november 2015

Ekonomisk utveckling (”tillväxt”) De institutionella betingelserna avgörande –Kan skapa de rätta incitamenten till specialisering, investeringar i produktiva kunskaper, företagsbyggande osv. –Specialisering och byten välståndsökningens egentliga källa Entreprenörskap central komponent –Rätt ftg startas av rätt personer & att dessa har incitament att växa enligt sin potential –Skattepolitiken viktigt medel

Ägande och kontroll av företag Kommer i många former Pluralism i ägarformer central Neutralitet mellan ägarformerna viktig Skattemässiga förutsättningar oerhört bra jämfört med 1960–1990

Dagens situation Börsen tappat i betydelse historiskt –Ingen tendens att få mer av börsnoterade företag med spritt ägande och ledningsstyre Mer av utländskt dotterbolagsägande Private equity som kontrollmodell –Skattegynnad, men nu kontroversiell –Central roll i omdaningen av Sverige Extremt bra situation för individuella ägare som redan har stor förmögenhet (uppbyggd på 80–90-talet) Besatthet av neutralitet mellan arbetsinkomst och företagarinkomst, medan neutralitet mellan ägare ignoreras

Skatter på entreprenörskap och företagsägande Skatten på ägarnivån och olika fin. icke neutral –Lån kraftigt gynnat –Vissa fåmansbolagsägare väldigt förmånlig sits –Passiva ägare gynnas framför aktiva –Institutioner gynnas framför personer –Den som inte behöver pengar privat betalar ingen ägarskatt alls Ägarskattens koppling till lönesumman principvidrig Pensionssparande når ej fram till onoterade AB

Faktorer ISK och kapitalpension mycket förmånliga, MEN –Är skräddarsydda för bankernas fondprodukter –Skulle kunna vara en viktig mekanism bort från institutionalisering –Skuldebrev från onoterade bolag får ej läggas in Alt till ISK är lägre skatt på långa innehav (t ex 15 % om > 2 år) 4 %-regeln i 3:12 ännu en restriktion Behöver gynna nyföretagandet skattemässigt också så nya bolag växer fram Minska tryck mot ökad institutionalisering av sparande och ägande

Innovativt entreprenörskap Skiljer sig kraftigt från levebrödsföretag Efterfrågar stödstrukturer för att växa sig stora –Särskilt VC-finansiering –Potentiella entreprenörer få och hög alternativkostnad Krävs effektiva avtal för att under stor osäkerhet reglera relationerna mellan de olika aktörerna –Explicita avtal, finansiella instrument och informella och formella institutioner har utvecklats (i USA) Optioner central del av lösningen –Knyts till anställning (”vesting”)

Förutsättningarna i Sverige Stor utköpsmarknad, lite VC –Mycket förmånliga regler för teckningsoptioner i utköpssektorn Personaloptioner lönbeskattade och soc avg för ftget –67 % skatt vid framgång –Kan ej användas för att hålla nere lönekostnaden Rationellt för grundaren att sälja och lämna direkt –Etappvis finansiering blir omöjligt –Svårare med börsnotering

Slutsatser Skapa förutsättningar för det riskvilliga kapitalet att möta och kunna sluta effektiva avtal med entrepre- nörer och andra bärare av nyckelkompetenser Optioner central komponent som inte kan användas i Sverige av skatteskäl Fungerar väldigt bra i utköpssektorn Nuvarande regler tar för givet att den största risken tas av finansiella investerarna Tar också för givet att de finansiella resurserna är den trånga sektorn