Franska revolutionen Västerhöjdsgymnasiet Historia A Tina Löfstrand Monique Johansson, Hammenhög skola, Hammenhög –

Franska revolutionen Bakgrunden Orsakerna till revolutionen Händelseförloppet Konsekvenserna

Bakgrund Vilka hade makten? Vilka ville ha förändring? PolitisktKungenAdeln och tredje ståndet ville ha maktdelning EkonomisktAdeln och kyrkanKungen ville öka statsinkomsterna, krävde att alla jordägare skulle betala skatt SocialtAdeln och kyrkanTredje ståndet KulturelltKyrkan hade utbildningsmonopol Upplysningsmännen i tredje ståndet

Vilka ägde jorden?

Vilka betalade skatt? StåndAntalSkatt Första ståndet, prästerna Nästan helt befriade Andra ståndet, adeln Nästan helt befriade Tredje ståndet, alla andra 24 miljonerBetalade skatt till staten, tionde till kyrkan och feodala avgifter och arrende till adeln

Orsaker till franska revolutionen GRUNDLÄGGANDE ORSAKER 1. Den gamla feodala staten a) enväldig kung, Ludvig XVI b) feodala rester: avgifter, tullar, ämbetsägande 2. Ineffektivt skattesystem, de som ägde mest betalade minst 3. Upplysningen och liberalismen 4. Amerikanska revolutionen

Orsaker till franska revolutionen UTLÖSANDE ORSAKER 1. Amerikanska revolutionen, kriget i Amerika ledde till akut finanskris 2. Svår missväxt ledde till inflation och höjda brödpriser 3. Ludvig XVI:s inkompetens

Versailles 4 maj 1789 Generalständerna sammankallas för att lösa Frankrikes stora ekonomiska problem. De hade inte samlats sedan 1614 – 175 år sedan!

Röstningen i generalständerna StåndAntal ledamöter Antal röster Adel300 ledamöter1 röst Präster300 ledamöter1 röst Tredje ståndet600 ledamöter1 röst

Paris - Eden i Bollhuset 20 juni Det tredje ståndet kräver att den gamla ståndsriksdagen avskaffas. De lovar varandra att inte lämna bollhuset förrän en ny författning antagits

Stormningen av Bastiljen 14 juli 1789

Röstningen i nationalförsamlingen Varje ledamot fick en röst

4 augusti 1789 – Deklarationen om de mänskliga rättigheterna Adeln avsäger sig sina rättigheter. Alla skulle vara lika inför lagen, beskattas lika och ha samma rätt till ämbeten. Alla människor var födda lika, hade lika rättigheter och makten skulle utgå från folket. ”Frihet, jämlikhet och broderskap” blev parollen.

HÄR TITULERAR VI ALLA MEDBORGARE

Girondister, jakobiner och sansculotter Girondister var ”moderata” revolutionärer Jakobinerna var mer radikala. Ledare för jakobinerna var Robespierre, Danton och Marat Sansculotter var jakobiner som vägrade bära knäbyxor

Kvinnotåget till Versailles ”Mot Versailles! Bröd åt Paris”

Reformperiod Kyrkan förstatligas Kungens makt begränsas och hans ministrar blir ansvariga inför nationalförsamlingen Merkantilism ersätts av ekonomisk liberalism

Deklarationen om kvinnornas rättigheter Olympe de Gouges skrev 1791 en deklaration om kvinnornas rättigheter. Hon avrättades 1793, som motståndare till de styrande jakobinerna.

Kungafamiljen försöker fly Sommaren 1791 försöker Ludvig XVI och Marie-Antoinette fly till Belgien, med hjälp av Axel von Fersen. Planen var att få hjälp av österrikiska armén och krossa revolutionen. Flyktförsöket stoppades i Varennes.

Revolutionskrigen – ”den andra revolutionen” Våren 1792 tar revolutionen ny fart. I april förklarar nationalförsamlingen krig mot Österrike, och snart befann sig Frankrike i krig mot nästan hela Europa. Genom krig skulle revolutionen spridas – en armé på en miljon man byggs upp, byggd på allmän värnplikt.

Marseljäsen och trikoloren Framåt ni fosterlandets barn Nu nalkas ärans stora dag! Mot tyranneriet vi höja vårt blodiga standar. Hör ni över fältens krater dessa grymma soldaters rop? De tränga sig inpå vår hop, De mörda våra söner och livskamrater Till vapen medborgare! Ställ upp på raka led! Framåt, framåt! Låt fiendens orena blod flyta på vår jord!

Adelns sköldar bränns Adelns sköldar bränns eller krossas och deras titlar försvinner. Adeln och kungatrogna flyr till England, Preussen eller Österrike.

Republiken införs Kungaparet anklagas för förräderi och republik införs den 22 september 1792 Nationalförsamlingen ersätts av nationalkonventet Välfärdsutskottet blir regering under ledning av jakobinen Robespierre Välfärdsutskottet fick nästan diktatorisk makt att krossa motrevolutionen Utskottet utarbetade en ny författning med lika rösträtt för alla män

Robespierre Advokaten Maximilien Robespierre blev den franska revolutionens främste skräckfigur. ”Skräcken" var en medveten politik för att hålla ihop den franska nationen inför trycket av inre och yttre fiender.

Kungafamiljen avrättas Ludvig XVI avrättas i januari 1793 Marie Antoinette i oktober samma år

Skräckväldet inleds Över avrättas. Med giljotinens hjälp ville jakobinerna rädda fäderneslandet. Giljotinen blev ett mekaniskt sätt att verkställa dödsstraff. De som dömdes för samma typ av brott skulle få samma straff.

Skräckväldet tar slut 1794 avrättas Robespierre och därmed är skräckväldet över 1795 ersätts den revolutionära regeringen, välfärdsutskottet, av direktoriet. Det välbärgade borgerskapet tar makten. Revolutionen vreds tillbaka till 1789.

Napoleon Bonaparte 1799 tar general Napoleon Bonaparte makten genom en statskupp – revolutionen är över! Under Napoleons ledning kom Frankrike att besätta stora delar av Europa.

Napoleon blev kejsare Med stöd av en folkomröstning krönte han sig själv till kejsare 1804.

Franska revolutionens betydelse För Frankrike Ståndssamhället sopades bort Folket är suveränt. Ämbeten kan inte ägas Kyrkans makt minskade Inför rätt så bred rösträtt Medborgarskapet blir centralt Nationalismen föds

Franska revolutionens betydelse För världen Idéerna om frihet, jämlikhet och broderskap Demokratins andra språng Ideologierna föds Ett hot mot omvärlden Symbolvärde! Startskott för feminismen Nationalismen sprider sig