FORSKNINGSETIK (FORTS.) T5 HT 2012 Kristina Hug Avdelningen för medicinsk etik med.lu.se

 Media vill engagera läsaren och vill därför betona det som kan fånga läsarens uppmärksamhet mest  Det finns en risk att forskningsresultat kan interpreteras på ett fel sätt  Forskaren bör inte publicera preliminära resultat som ännu inte är granskade av oberoende granskare FORSKARE OCH MEDIA

C – communism: samhälle har rätt att få forskningsresultat U – universalism: forskningsresultat ska bara vara dömd från vetenskaplig synpunkt D – disinterestedness: att söka ny kunskap (och ingenting annat) ska vara motivation för att göra forskning OS – organised scpeticism: man ska ständigt ifrågasätta forskning men döma forskningen bara från vetenskaplig synpunkt MERTONS CUDOS KRAV

Objektivitet – när man söker kunskap Skepticism – när man kritiskt utvärderar andras vetenskapligt arbete Ärlighet angående eget arbete, även när resultat inte blir vad man har förväntat sig Aktsamhet – man ska vara noggrann i sin forskning – t ex när man samlar och sparar data, och rapporterar forskningsresultat Ödmjukhet – inför sitt ämne och inför sina kollegor Modighet – att erkänna när man själv har gjort fel, att våga göra det rätta, särskilt när det inte är populärt eller svårt EGENSKAPER AV EN BRA VETENSKAPLIG FORSKARE

Researcher A is close to a breakthrough in his research. A research position may soon be available. He studies the properties of certain proteins. The results of his measurements sometimes are not what he expected and he changes them somewhat before he records them with non-erasable ink in the lab-book used to record all experiments. A’s competitor B sees the figures in this book, suspects that not everything is right, goes to the laboratory on a Sunday afternoon to reproduce some of A’s experiments. He fails. When A’s paper is published, B suspects that A has conflated some statistical concepts, which makes the results misleading. B tells this to the chairman of the department. VEM BÖR GÖRA VAD?

A doctoral candidate at Lund University leaves draft of his dissertation to a colleague in Copenhague for comments. They are working in the same area and have met at an earlier Lund- Copenhagen seminar and got to know and like each other. The colleagues uses some material and ideas in the work of his friend in his own dissertation. The Copenhagen colleague presents his doctoral dissertation before his colleague has finished his. The Lund researcher then becomes accused of plagiarism. VAD BÖR DESSA DOKTORANDER GÖRA?

A dissertation in Sweden is published in a well- known Acta series. 2 years later it is discovered that a similar dissertation has been published in the US – without the US author acknowledging the existence of the Swedish dissertation. The Swedish researcher becomes very upset, contacts his chair and the US researchers. ÄR DET PLAGIAT?

Ben, a student, has been working on a research project that involved an important new experimental technique. For a national meeting in his discipline, Ben wrote an abstract and gave a brief presentation that mentioned the new technique. After his presentation, he was surprised and pleased when Dr Freeman, a leading researcher from another university, engaged him in extended conversation. Dr Freeman asked Ben extensively about the new technique, and Ben described it fully. Ben’s own faculty advisor often encouraged his students not to keep secrets from other researchers, and Ben was flattered that Dr Freeman would be so interested in his work. 6 months later Ben found an article by Dr Freeman in a journal. It described an experiment that clearly depended on the technique that Ben had developed. But there was no reference to Ben in the citations. FINNS DET EN MÖJLIGHET FÖR BEN ATT FÅ KREDIT FÖR HANS ARBETE?

A journalist interviews you for a national newspaper following a new discovery, and the resulting article paints you as a hero and hugely exxagerates your contribution, particularly compared with researchers abroad. You protested when you saw the draft – but the published version is still over the top. You consider writing a letter to the editor to correct it and, if it is not accepted, sending copies to the researchers concerned and others. Next week the Research Council is to decide whether your research group is to receive a ”grant of excellence”. (Vetenskapsrådet, Good Research Practice – What is it?, BÖR MAN SKICKA BREVETS KOPIA TILL VETENSKAPSRÅDET?

You realize that you have made a brilliant discovery, but you also realize that a foreign member of your research team intends to announce it to the media and will then get all the credit for it. You yourself would like to wait until the results have been peer-reviewed, but your head of department points out that the department will miss out on some useful publicity and be left behind if the discovery becomes old news. (Vetenskapsrådet, Good Research Practice – What is it?, BÖR MAN KONTAKTA MEDIA?

Anna, a student, has recently finished her research position and is leaving for a new job. She wants to pick up her notebooks from the lab she is leaving and to pick up where she left off with two uncompleted projects she worked on before. Her supervisor forbids her to take the notebooks arguing that they belong to the lab. Anna says she did the work and cannot follow up on it without the notebooks. The supervisor says that all the work she did was funded by the money he brought via grants and that’s why the notebooks belong to the lab, and the work will be continued in the lab. Annas’s friend suggests she should photocopy the notebooks during the weekend when the supervisor is not there. BÖR ANNA KOPIERA LABORATORIEBÖCKER?

A student working in the laboratory of her mentor is gathering data for a publicly funded project on which the mentor serves as a principal investigator. The student is, of course, going to use the data for thesis work. The student and mentor have a terrible falling out. The student leaves the lab and finds a new advisor. The original advisor notices that data and materials related to the student’s project are missing. The student readily admits to removing the tissue sections, gels, and computer disks but asserts that they are ”hers” – the product of her sweat and blood. (från Francis L. Macrina. Scientific Integrity, 3rd ed. Text and Cases in Responsible conduct of Research. Washington DC 2005) VEM ÄGER DATA?

For far too long now, in your applications to the Research Council and at various international conferences, you have been talking about a major work that is soon to be finished, and of which you are rightly proud. Now you are finally going to publish it – and not before time, because you have heard that a group in Hamburg have a similar publication in the pipeline. Then one of your colleagues discovers an irritating error in one of your computer programs. Probably it is of no significance, but it will take at least 6 months to fully investigate the consequences. If your work is not published before the next application round, the Hamburg group beat you to it, the livelihoods of a post-doc scholarship holder and a postdoctoral research fellow funded from your council grant will be in jeopardy. (Vetenskapsrådet, Good Research Practice – What is it?, VAD BÖR MAN GÖRA?

GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I FORSKNINGSETIK

 Forskningen överensstämmer med allmänt vedertagna vetenskapliga principer och baseras på tillräcklig vetenskaplig kunskap och relevant vetenskaplig litteratur.  Forskningen utförs på ett sätt som respekterar och skyddar forskningspersoner och är rättvist mot dem  Forskningen är moraliskt acceptabel i samhällen där forskningen utförs. BIOMEDICINSK FORSKNING PÅ MÄNNISKOR KAN ENBART MOTIVERAS OM:

 Forskning på en person får endast genomföras om samtliga villkor är uppfyllda:  Det finns inget alternativ med jämförbar effektivitet till forskning på människor,  Risker som kan uppkomma inte är oproportionella i förhållande till den potentiella nyttan av forskningen,  Forskningsprojektet har godkänts av forskningsetisk kommitté efter oberoende granskning av dess vetenskapliga värde och etiska godtagbarhet  (Konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin) VILLKOR FÖR FORSKNING PÅ MÄNNISKOR (1):

VAD BÖR AVGÖRA HUR FORSKNING UTFÖRS? ETT FÖRSLAG: ”DE FYRA PRINCIPERNA”  1. Autonomiprincipen (självbestämmandeprincipen)  2. Skadeprincipen  3. Godhetsprincipen  4. Rättviseprincipen

 Forskning på en person får endast genomföras om samtliga villkor är uppfyllda:  Informerat samtycke har inhämtats från forskningspersoner  Informerat samtycke är uttrycklig och specifik  Informerat samtycke är frivillig och får när som helst återkallas VILLKOR FÖR FORSKNING PÅ MÄNNISKOR (2):

SJÄLVBESTÄMMANDETS VILLKOR  Försökspersonen måste få saklig och korrekt information  Försökspersonen måste vara beslutskapabel  Det måste säkerställas att försökspersonen förstått informationen  Försökspersonen måste få tillfälle att själv fatta ett beslut (fri från direkt/indirekt tvång)  Försökspersonen måste auktorisera sitt beslut (genom att t.ex. säga ja)

 Kan det finnas fall där avstående från informerat samtycke kan betraktas som etiskt? Om ja, i vilken typ av fall?  Olika former av informerat samtycke: opt-in och opt-out. Fördel och nackdel med opt-in och opt-out?  Får man alltid kunna återkalla informerat samtycke när som helst? OLIKA PROBLEM MED INFORMERAT SAMTYCKE

I AUTONOMINS UTMARK  Vissa individer saknar reella möjligheter att ta tillvara sina intressen  Små barn  Förståndshandikappade  Medvetslösa  Svårt dementa  Akut eller svårt sjuka

VAD SKA VÄGLEDA BESLUT ÅT BESLUTSOFÖRMÖGNA?  Försökspersonens ”bästa intresse” (t ex nuvarande och framtida hälsa och välbefinnande)  ”Vad hade försökspersonen önskat om…”

 Skulle vi som forskarna få lov att erbjuda högre ersättningar till friska försökspersoner som undergår en viss procedur med en högre risk (som är acceptabel från vetenskaplig och etisk synpunkt)?  Skulle vi som friska försökspersoner få lov att välja att undergå riskabel procedur för en hög ersättning?  När friska minderåriga deltar i en forskningsprojekt, skulle de själva få någon slags av ersättning? ERSÄTTNING TILL FORSKNINGSPERSONER (1)

ERSÄTTNING TILL FORSKNINGSPERSONER (2)  Förekommer vid läkemedelsprövningar och vid försök på friska försökspersoner  Kan bestå av:  A) Förlorad arbetsinkomst, alternativt rimlig timersättning  B) Utlägg för t ex resor  C) Övrigt t ex obehag, besvär  Ersättning enligt A och B utgör sällan problem  Ersättning enligt C kräver en känslig avvägning

Får ej vara så hög att den kan anses utgöra en otillbörlig påtryckning att delta i forskningen som är smärtsamma, obehagliga eller i procedurer som kan innebära en viss risk ERSÄTTNING TILL FORSKNINGSPERSONER (3)

 Ersättningar till minderåriga kräver extra noggrant övervägande  Vid terapeutisk forskning bör i normalfallet, förutom enligt A och B, ingen ersättning utgå  Försökspersonen skall informeras:  Att ersättning enligt A och C är skattepliktig  Om tidpunkt för utbetalning och reducering av ersättning om man inte fullföljer ERSÄTTNING TILL FORSKNINGSPERSONER (4)

”UNDVIK ATT SKADA!”  ”Skada” används i en vid mening.  Permanent/tillfällig  Fysisk/psykisk  Lidande  Förlorad kapacitet  Skadade relationer  Integritetskränkning  Kränkning av rättigheter  Viktigt att vara på det klara på vilken typ av skada som diskuteras

GODHETSPRINCIPEN – ”GÖR GOTT!”  Vad inbegriper ”gott”?  Välbefinnande  Hälsa  Trygghet  Goda/nära relationer  Skydd mot fara  Hjälp och stöd vid behov I medicinsk forskning på människor ska välbefinnande för den enskilde forskningspersonen företräda framför alla andra intressen (Helsingforsdeklarationen 2008).

RÄTTVISEPRINCIPEN  Alla försökspersoner ska behandlas på ett likvärdigt sätt  En försöksperson får t.ex. inte särbehandlas (på irrelevant grund, t.ex. ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet…)  Forskningen ska utföras på olika populationer så att alla kan dra nytta av forskningsresultat  Resursfördelning för forskningens ändamål – på ett rättvist sätt

 Sårbara individer är de som är relativt eller absolut inkapabla att skydda sina intressen. De kan sakna tillräckligt makt, intelligens, utbildning, tillgångar, kraft eller andra egenskaper erforderliga för att skydda sina egna intressen (CIOMS riktlinjer, Nr. 13) VEM ÄR SÅRBARA INDIVIDER/GRUPPER?

 Underordnade medlemmar i en hierarkisk grupp (t.ex. medicin och sjuksköterskestudenter, underordnad sjukhuspersonal, anställda av läkemedelsföretag, och medlemmar av de väpnade styrkorna eller polisen)  Boende i vårdhem, personer som får socialbidrag, fattiga människor och arbetslösa,  Vissa etniska minoriteter, hemlösa, nomader, fångar  Flyktingar, personer som är politiskt maktlösa  Patienter med obotlig sjukdom, patienter på akuten  Medlemmar av samhällen obekanta med moderna medicinska begrepp. EXEMPLAR AV NÅGRA SÅRBARA GRUPPER ENLIGT RIKTLINJER

1.Forskningen inte kan utföras lika bra på en icke sårbar grupp 2.Forskningen syftar på att förbättra diagnostik, prevention eller behandling av sjukdomar som är typiska/unika för grupper i fråga 3.Forskningsresultat ska vara tillgängligt till försökspersoner samt andra individer i sårbara grupp i fråga 4.Riskerna involverade i forskningsprocedur utan prospekt att tillbringa direkt nytta till försöksperson, ska inte vara högre än riskerna i en rutin medicinsk eller psykologisk undersökning 5.Icke kompetenta försökspersoners förmyndare har samtyckt 6.Forskningsperson inte har några invändningar FORSKNING PÅ SÅRBARA GRUPPER/INDIVIDER ÄR BARA ETISK NÄR:

 Får forskningen utföras om  syftet är att bidra till ett resultat som kan vara till nytta för forskningspersonen eller någon annan som lider av samma eller liknande sjukdom eller störning, och  forskningen innebär en obetydlig risk för skada och ett obetydligt obehag för forskningspersonen. OM FORSKNINGEN INTE KAN FÖRVÄNTAS LEDA TILL DIREKT NYTTA FÖR FORSKNINGSPERSONEN: