Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.grontmij.se Svenskt flygbränsle för Stockholm– Arlanda Airport 2010-11-18 Presentation vid IVL Hållbara Transporter Tomas Ekbom, Seniorkonsult Grontmij.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.grontmij.se Svenskt flygbränsle för Stockholm– Arlanda Airport 2010-11-18 Presentation vid IVL Hållbara Transporter Tomas Ekbom, Seniorkonsult Grontmij."— Presentationens avskrift:

1 Svenskt flygbränsle för Stockholm– Arlanda Airport Presentation vid IVL Hållbara Transporter Tomas Ekbom, Seniorkonsult Grontmij AB

2 Var står flyget idag om biobränslen?  Tekniken att framställa syntetiskt jet (Fischer-Tropsch) från kol och gas är kommersiell och används till flyget i Sydafrika.  Aug 2009 godkände ASTM en spec (FT-SPK från biobränsle, upp till 50 %). Bio-SPKs (bio-synthetic paraffinic kerosene) eller HRJs (hydrotreated renewable jet) snart certifierat  Flera lyckade flygningar med olika biojet (HRJ) har genomförts. KLM blev först att testa biojet (Camelina) i en Boeing 747 med passagerare. Målet är kommersiella flygningar  United, AA och 11 andra flygbolag har avsikt köpa 250 miljoner gallon synjet per år från Rentech. British Airways har skrivit 10-års bränslekontrakt med Solena för London

3 Biofuels for aviation are here to stay  "We believe commercial biofuel flights are now three to five years away – some may say sooner than that.” Paul Steele, IATA’s Director of Aviation Environment and head of the industry coalition Air Transport Action Group  “We’re aiming for a 1 percent biofuel penetration around 2015, and we think that’s quite achievable.” Billy Glover, Boeing Commercial Airplane’s Managing Director for Environmental Strategy  "Lufthansa will use biofuels on flights by 2012." Wolfgang Mayrhuber, Chief Executive Officer, Lufthansa  “European governments will be collecting ETS auction revenues from 2012 up to $6 billion a year from airlines.” Jonathon Counsell, British Airways’ Head of Environment

4 Varför producera svensk bio-jet?  EU har fastställt tre hörnpelare i energistrategin med målen om 20/20/20 där flyget kommer att påverkas också genom ETS från 2012 (= ung % dyrare bränslepris).  LFV har halverat de egna CO 2 -utsläppen på Arlanda. Med ton biojet minskas ytterligare ton CO 2, vilket motsvarar den del av flygtrafiken som tillräknas flygplatsen  För Sverige är det strategiskt viktigt med egen produktion av förnybart jetbränsle: ”security of supply and security of cost” – säkerhet = säkra tillgång och kostnad  Framöver gäller det konkurrensfördelar för Swedavia att kunna erbjuda miljövänligt jetbränsle till sina kunder, och att minska även CO 2 -utsläppen från jetbränslet.

5 Gröna flygbränslen för Arlanda Airport  Förstudie om gröna flygbränslen för Stockholm-Arlanda Airport med biomassaförgasning och Fischer-Tropsch-syntes till biojet, motorbränslen (som bi-produkt) och värme  Produktion av ton bio-jet lokaliserad vid Brista (300 MW) eller Igelsta (600 MW). Två konfigurationer studerades, båda placerade vid ett kraftvärmeverk för bränsleogistik, fjärrvärme etc  Projektpartners:  Referensgrup: Vattenfall R&D, Holmen, Götenborg Energi, E.ON, Pöyry, ETC Piteå

6 View of Brista plant with Arlanda Airport Copyright Swedavaia Direktleverans av bio-jetbränsle till Arlanda Införsel av biomassa med järnväg Avsättning av processvärme till fjärrvärmenät CO 2 utsläppen minskas med ca ton Lokaliseringsf ö rdelar Brista

7 Hur kan en anläggning designas? Fullständigt bioraffinaderi Igelsta 600 MW Biomassa Biojet Biomassa Externt raffinaderi Biojet Tvåstegs Bioraffinaderi Brista 300 MW

8 Bioraffinaderi – serie av delprocesser FUELS GASIFICATION ASU GAS CLEANING POWER PLANT SULPHUR AIR FUEL SYNTHESIS BIOMASS FUEL GAS STEAM HEATELECTRICITY O2O2 ASH CO 2

9 Produktdistribution genom Fischer-Tropsch LTFT

10 Bio-jet fuel Naphtha Heavy diesel Bränslestandarder bestämmer produktutbyten

11 Stort bioraffinaderi ger stora intäkter Biomass MW = 1-2 million ton/year Biomass cost: M SEK/yr Revenues: M SEK/yr Total O&M cost: M SEK/yr CAPEX = 500 M EUR 730 M EUR ton fuels/yr MW heat

12 300 MW = fyra av dessa per år

13 Biojet fits into the price of jet fuel  The Brista plant showed production cost of 8280 SEK/m 3 and Igelsta 5000 SEK/m 3 at oil price of $67 per barrel  List prices of JET A-1 at Arlanda were 6900 SEK/m 3 (Shell) and 5900 SEK/m 3 (Statoil) as of Oct 2009  Platt’s gives Rotterdam price as $577/ton or 5000 SEK/m 3, then there is transport, storage and distribution costs  With ETS implemented in 2012 additional assumed % will be added to the fuel price  Airlines have confirmed a price option for a “green premium” of a biojet fuel, now active in seeking suppliers

14 Current large Nordic gasification plant projects Norske Skog Hønefoss Göteborg GBG 20 MWth Biogas Operation 2012 Varkaus 12 MWth to Gas to FTD Operation 2009 Skive 30 MWth to Power/Heat Operation 2008 Piteå 3 MWth to DME Operation 2010 Värnamo 20 MWth to FT-Wax Operation 2012? Hagfors 110 MWth to Methanol Operation 2014? UPM Rauma 300 MWth to FTD Operation 2014? Örnsköldsvik 150 MWth to Methanol/DME Operation 2013 Sydsverige 325 MWth to Biogas Operation 2015? Porvoo or Imatra ton diesel Lahti Lahti 140 MW power+heat Operation 2012

15 The opportunity is now  The technology is ready for commercial demo, however, EPCs choose customers, not vice versa!  Gasification enables use of biomass multi-products to multi-fuels and for multi-applications.  Gasification gives opportunity of upgrading low-grade biomass into high value products like chemicals and fuels.  There are more variables than for traditional CHP projects. Selection of process, configuration and optimisation, location, size and product slate management

16 Nästa steg  Presentation av projektet och resultaten nationellt och internationellt till organisationer och företag  Utarbeta och beskriva strategin för projektutveckling – integration av teknologi, finansiering, miljö och tillstånd, offtake & supply, publik support, allianser och samarbeten samt projektledning  Djupare analys av lokaliseringar med ev konceptstudier med intresserade parter och flertal lovande placeringar  Inleda förprojektering med vidareutveckling, förbättringar, optimering av projektdesign och resultat i samarbete med processleverantörer

17 Sammanfattning  Samplacering med ett pappersbruk eller värmeverk är centralt för avsättning av värme och omfattande bränslelogistik.  Lågvärdigt skogsbränsle kan användas och ge konkurrenskraftiga produkter som kan hanteras med befintliga distributionssystem  600 MW och uppgradering vid ett oljeraff ger konkurrens- kraftig produkt utan andra skatter. Vid oljepris >$100/fat är 300 MW och full uppgradering troligen konkurrenskraftigt.  Produktionstekniken är i steget att bli kommersiell, flertal planerade anläggningar ska stå klara inom fyra-fem år.  ”EPC wrap-around guarantees” för prestanda är kritisk fråga i projektutveckling. Analogt har genombrott gjorts för fossilt.


Ladda ner ppt "Www.grontmij.se Svenskt flygbränsle för Stockholm– Arlanda Airport 2010-11-18 Presentation vid IVL Hållbara Transporter Tomas Ekbom, Seniorkonsult Grontmij."

Liknande presentationer


Google-annonser