Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.grontmij.se Svenskt flygbränsle för Stockholm– Arlanda Airport 2010-11-18 Presentation vid IVL Hållbara Transporter Tomas Ekbom, Seniorkonsult Grontmij.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.grontmij.se Svenskt flygbränsle för Stockholm– Arlanda Airport 2010-11-18 Presentation vid IVL Hållbara Transporter Tomas Ekbom, Seniorkonsult Grontmij."— Presentationens avskrift:

1 www.grontmij.se Svenskt flygbränsle för Stockholm– Arlanda Airport 2010-11-18 Presentation vid IVL Hållbara Transporter Tomas Ekbom, Seniorkonsult Grontmij AB

2 Var står flyget idag om biobränslen?  Tekniken att framställa syntetiskt jet (Fischer-Tropsch) från kol och gas är kommersiell och används till flyget i Sydafrika.  Aug 2009 godkände ASTM en spec (FT-SPK från biobränsle, upp till 50 %). Bio-SPKs (bio-synthetic paraffinic kerosene) eller HRJs (hydrotreated renewable jet) snart certifierat  Flera lyckade flygningar med olika biojet (HRJ) har genomförts. KLM blev först att testa biojet (Camelina) i en Boeing 747 med passagerare. Målet är kommersiella flygningar 2011.  United, AA och 11 andra flygbolag har avsikt köpa 250 miljoner gallon synjet per år från Rentech. British Airways har skrivit 10-års bränslekontrakt med Solena för London

3 Biofuels for aviation are here to stay  "We believe commercial biofuel flights are now three to five years away – some may say sooner than that.” Paul Steele, IATA’s Director of Aviation Environment and head of the industry coalition Air Transport Action Group  “We’re aiming for a 1 percent biofuel penetration around 2015, and we think that’s quite achievable.” Billy Glover, Boeing Commercial Airplane’s Managing Director for Environmental Strategy  "Lufthansa will use biofuels on flights by 2012." Wolfgang Mayrhuber, Chief Executive Officer, Lufthansa  “European governments will be collecting ETS auction revenues from 2012 up to $6 billion a year from airlines.” Jonathon Counsell, British Airways’ Head of Environment

4 Varför producera svensk bio-jet?  EU har fastställt tre hörnpelare i energistrategin med målen om 20/20/20 där flyget kommer att påverkas också genom ETS från 2012 (= ung 10-15 % dyrare bränslepris).  LFV har halverat de egna CO 2 -utsläppen på Arlanda. Med 50 000 ton biojet minskas ytterligare 150 000 ton CO 2, vilket motsvarar den del av flygtrafiken som tillräknas flygplatsen  För Sverige är det strategiskt viktigt med egen produktion av förnybart jetbränsle: ”security of supply and security of cost” – säkerhet = säkra tillgång och kostnad  Framöver gäller det konkurrensfördelar för Swedavia att kunna erbjuda miljövänligt jetbränsle till sina kunder, och att minska även CO 2 -utsläppen från jetbränslet.

5 Gröna flygbränslen för Arlanda Airport  Förstudie om gröna flygbränslen för Stockholm-Arlanda Airport med biomassaförgasning och Fischer-Tropsch-syntes till biojet, motorbränslen (som bi-produkt) och värme  Produktion av 50 000 ton bio-jet lokaliserad vid Brista (300 MW) eller Igelsta (600 MW). Två konfigurationer studerades, båda placerade vid ett kraftvärmeverk för bränsleogistik, fjärrvärme etc  Projektpartners:  Referensgrup: Vattenfall R&D, Holmen, Götenborg Energi, E.ON, Pöyry, ETC Piteå

6 View of Brista plant with Arlanda Airport Copyright Swedavaia Direktleverans av bio-jetbränsle till Arlanda Införsel av biomassa med järnväg Avsättning av processvärme till fjärrvärmenät CO 2 utsläppen minskas med ca. 150 000 ton Lokaliseringsf ö rdelar Brista

7 Hur kan en anläggning designas? Fullständigt bioraffinaderi Igelsta 600 MW Biomassa Biojet Biomassa Externt raffinaderi Biojet Tvåstegs Bioraffinaderi Brista 300 MW

8 Bioraffinaderi – serie av delprocesser FUELS GASIFICATION ASU GAS CLEANING POWER PLANT SULPHUR AIR FUEL SYNTHESIS BIOMASS FUEL GAS STEAM HEATELECTRICITY O2O2 ASH CO 2

9 Produktdistribution genom Fischer-Tropsch LTFT

10 Bio-jet fuel Naphtha Heavy diesel Bränslestandarder bestämmer produktutbyten

11 Stort bioraffinaderi ger stora intäkter Biomass 290-630 MW = 1-2 million ton/year Biomass cost: 420-890 M SEK/yr Revenues: 1000-2000 M SEK/yr Total O&M cost: 200-270 M SEK/yr CAPEX = 500 M EUR 730 M EUR 90-190 000 ton fuels/yr 100-180 MW heat

12 300 MW = fyra av dessa per år

13 Biojet fits into the price of jet fuel  The Brista plant showed production cost of 8280 SEK/m 3 and Igelsta 5000 SEK/m 3 at oil price of $67 per barrel  List prices of JET A-1 at Arlanda were 6900 SEK/m 3 (Shell) and 5900 SEK/m 3 (Statoil) as of Oct 2009  Platt’s gives Rotterdam price as $577/ton or 5000 SEK/m 3, then there is transport, storage and distribution costs  With ETS implemented in 2012 additional assumed 10-15 % will be added to the fuel price  Airlines have confirmed a price option for a “green premium” of a biojet fuel, now active in seeking suppliers

14 Current large Nordic gasification plant projects Norske Skog (Xynergo) @ Hønefoss Göteborg Energi @ GBG 20 MWth Biogas Operation 2012 StoraEnso-Neste @ Varkaus 12 MWth to Gas to FTD Operation 2009 Carbona @ Skive 30 MWth to Power/Heat Operation 2008 Chemrec @ Piteå 3 MWth to DME Operation 2010 VVBGC @ Värnamo 20 MWth to FT-Wax Operation 2012? Värmlandsmetanol @ Hagfors 110 MWth to Methanol Operation 2014? UPM Kymmene @ Rauma 300 MWth to FTD Operation 2014? Chemrec @ Örnsköldsvik 150 MWth to Methanol/DME Operation 2013 E.ON @ Sydsverige 325 MWth to Biogas Operation 2015? StoraEnso-Neste @ Porvoo or Imatra 200 000 ton diesel Lahti Energia @ Lahti 140 MW power+heat Operation 2012

15 The opportunity is now  The technology is ready for commercial demo, however, EPCs choose customers, not vice versa!  Gasification enables use of biomass multi-products to multi-fuels and for multi-applications.  Gasification gives opportunity of upgrading low-grade biomass into high value products like chemicals and fuels.  There are more variables than for traditional CHP projects. Selection of process, configuration and optimisation, location, size and product slate management

16 Nästa steg  Presentation av projektet och resultaten nationellt och internationellt till organisationer och företag  Utarbeta och beskriva strategin för projektutveckling – integration av teknologi, finansiering, miljö och tillstånd, offtake & supply, publik support, allianser och samarbeten samt projektledning  Djupare analys av lokaliseringar med ev konceptstudier med intresserade parter och flertal lovande placeringar  Inleda förprojektering med vidareutveckling, förbättringar, optimering av projektdesign och resultat i samarbete med processleverantörer

17 Sammanfattning  Samplacering med ett pappersbruk eller värmeverk är centralt för avsättning av värme och omfattande bränslelogistik.  Lågvärdigt skogsbränsle kan användas och ge konkurrenskraftiga produkter som kan hanteras med befintliga distributionssystem  600 MW och uppgradering vid ett oljeraff ger konkurrens- kraftig produkt utan andra skatter. Vid oljepris >$100/fat är 300 MW och full uppgradering troligen konkurrenskraftigt.  Produktionstekniken är i steget att bli kommersiell, flertal planerade anläggningar ska stå klara inom fyra-fem år.  ”EPC wrap-around guarantees” för prestanda är kritisk fråga i projektutveckling. Analogt har genombrott gjorts för fossilt.


Ladda ner ppt "Www.grontmij.se Svenskt flygbränsle för Stockholm– Arlanda Airport 2010-11-18 Presentation vid IVL Hållbara Transporter Tomas Ekbom, Seniorkonsult Grontmij."

Liknande presentationer


Google-annonser