Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 2: Bestämning av produktion och ränta på kort sikt Karolina Ekholm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 2: Bestämning av produktion och ränta på kort sikt Karolina Ekholm."— Presentationens avskrift:

1 1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 2: Bestämning av produktion och ränta på kort sikt Karolina Ekholm

2 2 Vad bestämmer BNP på kort, lång och medellång sikt?  Kort sikt (på ett par års sikt) efterfrågan på varor och tjänster  Medellång sikt (ca 5-15 år) teknologi, företagsorganisation, företagsstruktur, kapitalbestånd och tillgång till arbetskraft  Lång sikt (flera decennier) faktorer som utbildning, FoU, sparande, politisk stabilitet

3 Lärobokens disposition

4 4 Dagens föreläsning 1.Hur bestäms produktionen (BNP) på kort sikt? Jämvikt på marknaden för varor och tjänster, dvs utbud=efterfrågan Jämvikt på marknaden för varor och tjänster, dvs utbud=efterfrågan Efterfrågan består av flera olika komponenter Efterfrågan består av flera olika komponenter 2.Vad bestämmer räntan? 3.På vilket sätt påverkar riksbanken räntan?

5 5 Försörjningsbalans eller BNPs sammansättning  (Privat) konsumtion (C) Hushållens konsumtion av varor och tjänster  Investeringar (I) Företags och organisationers inköp av investeringsvaror  Offentlig konsumtion (G) (”Government spending”) inköp av varor och tjänster inom stat, kommun och landsting. Inkluderar ej utgifter för olika transfereringar och bidrag eller räntebetalningar på statsskulden  Export (X)  Import (IM) Inkluderas med minustecken. X-IM=handelsbalans  Lagerinvesteringar skillnaden mellan produktion och försäljning skillnaden mellan produktion och försäljning

6 6 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs sammansättning 2003 USA Sverige BNP (Y), miljarder USD2 421 SEK 1. Konsumtion (C)70,5%49% 2. Investeringar (I)15%16% 3. Offentlig konsumtion (G) 19%28% 4. Netto export 5%5% 6% Export (X)9,5%44% - Import (IM)-14% 37% 5. Lagerinvesteringar0%0%0,4%

7 7 Aggregerad efterfrågan på varor och tjänster  Aggregerad efterfrågan Symbolen “” betyder att likhet gäller per definition (ekvationen är en s.k. identitet) Symbolen “” betyder att likhet gäller per definition (ekvationen är en s.k. identitet)  Skilj mellan identiteter och jämviktsvillkor! I princip består Z av en stor mängd olika varor och tjänster I princip består Z av en stor mängd olika varor och tjänster I vår förenklade modell av ekonomin antar vi att den består av en enda vara I vår förenklade modell av ekonomin antar vi att den består av en enda vara

8 8 Konsumption (C)  Hushållens konsumtion beror på (bl.a.) deras disponibla inkomst, Y.  Hushållens konsumtion beror på (bl.a.) deras disponibla inkomst, Y D. Y är inkomst efter skatt och eventuella transfereringar (barnbidrag, bostadsbidrag etc). Y D är inkomst efter skatt och eventuella transfereringar (barnbidrag, bostadsbidrag etc). Y är inkomsten (löner plus avkastning på kapital) som bestäms av produktionen, T är ”nettoskatten”, dvs skatt minus bidrag Y är inkomsten (löner plus avkastning på kapital) som bestäms av produktionen, T är ”nettoskatten”, dvs skatt minus bidrag  Det positiva sambandet mellan konsumtion och disponibel inkomst kan uttryckas som en funktion:  C(Y D ) kallas konsumtionsfunktionen  Den är en s.k. beteendeekvation (fångar centrala aspekter av hushållens beteende)

9 9 Konsumption (C), forts.  Ofta vill vi specificera hur konsumtionen beror på den disponibla inkomsten. Det enklaste sambandet är linjärt:  Denna konsumtionsfunktion har två s.k. parametrar c 0 och c 1  Denna konsumtionsfunktion har två s.k. parametrar: c 0 och c 1 c 1 är en viktig parameter och kallas marginell konsumtionsbenägenhet c 1 är en viktig parameter och kallas marginell konsumtionsbenägenhet (”marginal propensity to consume”)  fångar hur mycket konsumtionen ökar när hushållens inkomst ökar med en krona (ligger mellan 0 och 1) c 0 anger (hypotetisk) konsumtion för hushåll utan disponibel inkomst c 0 anger (hypotetisk) konsumtion för hushåll utan disponibel inkomst

10 10 En linjär konsumtionsfunktion Konsumtionen ökar med disponibel inkomst men mindre än ett till ett. lutning = c 1 intercept = c 0

11 11 Exogena komponenter av den aggregerade efterfrågan  Investeringar antas tills vidare vara exogena  Den offentliga konsumtionen, G lsammans med nettoskatten, T, den s.k. finanspolitiken (”)  Den offentliga konsumtionen, G, utgör tillsammans med nettoskatten, T, den s.k. finanspolitiken (”fiscal policy”)  Offentlig konsumtion antas tills vidare vara exogen  Vi börjar med att analysera en sluten (i motsats till öppen) ekonomi, dvs en ekonomi som inte bedriver handel med omvärlden, X=IM=0.

12 12 Jämvikt på varumarknaden... ...får vi när produktionen, Y, är lika med efterfrågan, Z:  Genom att föra in de olika komponenterna av Z kan detta uttryckas som:  OBS! Detta är ett jämviktsvillkor!  OBS! Här har vi ett dubbelriktat orsakssamband: Produktionen beror på efterfrågan, som beror på aggregerad inkomst, som beror på produktionen

13 13 Lite matte...  Genom att lösa ut produktionen från jämviktsvillkoret kan vi härleda två viktiga faktorer för vad som bestämmer produktionen Den autonoma efterfrågan respektive multiplikatorn multipli- kator autonom efterfrågan OBS! Multiplikatorn>1

14 14 Bestämma produktionen med hjälp av en figur Aggregerad inkomst Y Efterfrågan Z, Produktion Y Autonom efterfrågan Produktion = Inkomst Jämvikt, Y = Z Lutning c 1 Autonom efterfrågan

15 15 Effekten av att autonom efterfrågan ökar (t.ex. ökad I) Y Efterfrågan Z, Produktion Y Ny jämvikt Y’ En ökning av den autonoma efterfrågan med en miljard medför att Y ökar med mer än en miljard. Hur mycket mer beror på storleken på c 1 (ju högre c 1, desto större multiplikator och desto större ökning av Y).

16 16 Hur går processen till när Y ökar mer än I? Y Efterfrågan Z, Produktion Y Ny jämvikt Y’ Inkomst Y II c1Ic1I

17 17 Hur går processen till när Y ökar mer än I? (forts.)  Antag att investeringarna ökar med 1 miljard kr  Produktionen ökar då med 1/(1-c 1 ) miljard kr  Multiplikatorn anger vad vi måste multiplicera ökningen i autonom efterfrågan med för att få ökningen i produktionen Initial Y

18 18 Produktionsökningens dynamik  Efter en efterfrågeökning hoppar inte produktionen direkt till den nya jämviktsnivån En del av efterfrågeökningen absorberas till en början av att företagen minskar sina lager  Olika branscher och företag reviderar sina produktionsplaner olika ofta. Detta kallas produktionsdynamik  Undersökningar om hushållens inköpsplaner är viktiga för att göra konjunkturprognoser på något/några års sikt  Särskilt inköp av varaktiga varor varierar över konjunkturen

19 19 Kan Y ökas med hjälp av G?  En finanspolitisk expansion (ökning av G-T) kan teoretiskt sett medföra ökning av Y på samma sätt som en ökning av investeringarna  Även en helt skattefinansierad ökning av de offentliga utgifterna kan öka Y genom att omfördela en del hushållssparande till offentlig konsumtion Utfallet beror dock helt på hur hushållens beteende när det gäller konsumtion och sparande påverkas

20 20 Kan Y ökas med hjälp av G? (forts.)  Antag att både G och T ökar med 1 miljard kr  Produktionen ökar då med 1 miljard kr  Multiplikatorn för en budgetbalanserad ökning av offentlig konsumtion är ett Initial Y

21 21 Sambandet mellan produktionen och finanspolitiken  Teoretiskt sett kan Y ökas av G, men... ...exakt hur konsumtion och investeringar påverkas av förändringar i skatter och transfereringar kan vara svårt att förutsäga. Förväntningar har stor betydelse för effekten. En skattesänkning idag kan ge en signal om högre skatter imorgon och leda till ökat sparande.  Dessutom är lågt sparande, budgetunderskott och en hög statsskuld inte bra på lång sikt.

22 22 Ett alternativt sätt att tänka på jämvikt på varumarknaden  Aggregerat (totalt) sparande är summan av privat och offentligt sparande.  Privat sparande Disponibel inkomst - konsumtion  Offentligt sparande Skatteintäkter – utgifter för transfereringar - offentlig konsumtion.  T > G  budgetöverskott  offentligt sparande positivt  T < G  budgetunderskott  offentligt sparande negativt

23 23 Ett alternativt sätt att tänka på jämvikt på varumarknaden (forts.)  Varumarknadsjämvikt implicerar: 1.Y = C + I + G  2.Y D  Y – T= C + I + G – T (Disponibel inkomst)  3.S  Y D – C= I + G – T (Privat sparande) 4.S + T – G = I (T - G = offentligt sparande)  Alltså: privat plus offentligt sparande = investeringar (i sluten ekonomi)  I = S + (T – G) kallas IS-relationen eller IS-kurvan.

24 24 IS-relationen för en öppen ekonomi  Antag att X – IM  0 1.Y = C + I+G +X – IM 2.Y D = C + I + G + X – IM– T 3.S = I + G – T + X – IM 4.S + T – G = I + X – IM (Totalt sparande=investeringar + handelsbalansen)

25 25 IS-relationen för en öppen ekonomi (forts.)  Sverige 2006 I = 18%, X – IM =7% av BNP Totalt sparande 25%  USA 2006 I = 14%, X – IM = – 6% Totalt sparande = 8%

26 26 Penningmarknaden: introduktion  Hur kommer pengar och räntan på sparande in i bilden?  Pengar behövs inte nödvändigtvis för jämvikt på varumarknaden, men underlättar... Effektivt medel att översätta relativpriset på olika typer av varor och tjänster. Används för löpande transaktioner och i viss mån för sparande Men pengar ger vanligtvis ingen ränta och är därför inte den sparform som ger högst avkastning

27 27 Efterfrågan på pengar  Pengar har fördelen att de lätt kan användas för inköp och andra transaktioner. De är likvida...  Men de har samtidigt nackdelen att de inte ger någon ränta.  Det finns flera sorters pengar: sedlar och mynt (”currency”), kreditkort, checkkonton, uttagskonton (”checkable deposits”)  Obligationer (”bonds”) och andra räntebärande sparformer ger ränta men är mindre likvida.  Hur mycket av sina tillgångar individen vill hålla i pengar respektive räntebärande sparformer beror på huvudsakligen på två faktorer: Räntan och volymen på individens inköp och löpande transaktioner

28 28 Priset på obligationer och räntan  Obligationer ger en fastställd summa vid en tidpunkt i framtiden (t. ex. $100)  Priset på obligationen, P B, avgör dess avkastning, dvs räntan (i):  Priset påverkas av efterfrågan. Om efterfrågan ökar drivs priset upp, vilket innebär att räntan går ned.

29 29 Hur bestäms efterfrågan på pengar?  ökar proportionellt mot den nominella inkomsten ($Y)  minskar med räntan (L(i))

30 30 Hur bestäms efterfrågan på pengar? (forts.) För en given nivå på den nominella inkomsten så råder ett negativt samband mellan efterfrågan på pengar och räntan. För en given ränta så råder ett positivt samband mellan efterfrågan på pengar och nominell inkomst. Pengar, M ränta, i Efterfrågan vid högre inkomst

31 31 Hur bestäms räntan?  Antag att landets centralbank är den enda källan till pengar. Utbudet kallas M s eller bara M  Även banker kan skapa pengar (diskutera senare).  För jämvikt krävs att utbud på pengar är lika med efterfrågan: M s = M d, eller...  Detta samband kallas LM-relationen eller LM- kurvan

32 32 Hur bestäms räntan? (forts.) För jämvikt måste räntan vara sådan att det givna utbudet av pengar är lika med efterfrågan. Pengar, M Ränta, i Överskottsefter- frågan på obligationer Överskottsutbud på obligationer

33 33 Effekten på räntan av en ökning av inkomsten Slutsats: En ökning av inkomsten leder till högre ränta. Pengar, M Ränta, i

34 34 Penningpolitik och räntan En ökning av penningmängden leder till lägre ränta. Pengar, M Ränta, i En sänkning av räntan är lik- tydigt med en ökning av penning- mängden.

35 35 Hur påverkar centralbanken penningmängden?  Transaktioner på obligationsmarknaden utgör standardmetoden för centralbanker att påverka penningmängden.  Centralbankens tillgångar är obligationer, andra statspapper samt utländsk valuta. Dess skulder är den utestående mängden pengar (sedlar och mynt).  Så när centralbanken köper obligationer ökar den utestående mängden pengar När centralbanken säljer obligationer minskar mängden utestående pengar Tillgångar Balansräkning Skulder Obligationer Pengar

36 36 Penningpolitik och öppna marknadsoperationer En expansiv öppen marknadsoperation innebär att centralbanken köper obligationer och betalar med pengar. Skulder och tillgångar ökar lika mycket. Expansiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder +$1 M Kontraktiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder -$1 M En kontraktiv öppen marknadsoperation innebär att centralbanken säljer obligationer och får betalt i pengar. Skulder och tillgångar minskar lika mycket.

37 37 Den faktiska penningpolitiken... ...är lite mer komplicerad eftersom det finns finansiella institutioner som utgör mellanhänder mellan de som sparar och de som lånar. Banker lånar in pengar från individer och företag och använder dessa för att låna ut eller köpa obligationer och aktier. Banker lånar in pengar från individer och företag och använder dessa för att låna ut eller köpa obligationer och aktier. Dessa institutioner behöver hålla likvida medel som reserver, vilket påverkar efterfrågan på pengar. Dessa institutioner behöver hålla likvida medel som reserver, vilket påverkar efterfrågan på pengar.  Sparar till nästa föreläsning...

38 38 Sammanfattning  På kort sikt bestäms produktionen av den aggregerade efterfrågan.  Den aggregerade efterfrågan påverkas av en autonom del. Förändringar i den autonoma delen av efterfrågan leder till större förändringar i produktionen via multiplikatorn.  Vid jämvikt på varumarknaden är sparandet lika med investeringarna i en sluten ekonomi. Och sparandet lika med investeringarna plus handelsbalansen i en öppen ekonomi.  I den enklaste modellen för att bestämma räntan finns pengar (likvida medel) och obligationer (räntebärande icke-likvida medel).

39 39 Sammanfattning (forts.)  Efterfrågan på likviditet är proportionell mot inkomsten och minskar med räntan.  Räntan är direkt negativt relaterad till priset på obligationer.  Räntan bestäms av likhet mellan penningutbudet (som ytterst bestäms av centralbanken) och efterfrågan på pengar.


Ladda ner ppt "1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 2: Bestämning av produktion och ränta på kort sikt Karolina Ekholm."

Liknande presentationer


Google-annonser