Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

William Sandqvist Vad är elektricitet? Skol-modellen av en Magnesiumatom. Magnesium med atomnumret 12 har 12 protoner i kärnan som binds.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "William Sandqvist Vad är elektricitet? Skol-modellen av en Magnesiumatom. Magnesium med atomnumret 12 har 12 protoner i kärnan som binds."— Presentationens avskrift:

1 William Sandqvist Vad är elektricitet? Skol-modellen av en Magnesiumatom. Magnesium med atomnumret 12 har 12 protoner i kärnan som binds ihop med 12 neutroner. I banor runt kärnan kretsar 12 elektroner. Det innersta skalet är fullt och har 2 elektroner, nästa skal är fullt och har 8 elektroner, det yttersta sk. valensskalet innehåller 2 elektroner ( med plats för ytterligare 6 ). Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna!

2 William Sandqvist Ledare Halvledare Isolator

3 William Sandqvist Halvledare Atomgrannar kan dela elektroner för att på det sättet "skenbart" uppnå fullt skal. (Så kallad kovalent bindning). Atomernas termiska vibration leder till att elektroner kan brytas loss och bli fria. Kristallen blir då svagt ledande (halvledare). Den plats som blir kvar när elektronen slits bort kallas för ett "hål". Hålet kan sedan "fyllas" av någon annan elektron. När ett hål fylls och ett annat bildas kan man se det som att hålet "flyttat sig". Detta gör att även "strömmen" av hål bidrar till halvledarens ledningsförmåga.

4 William Sandqvist N-typ och P-typ halvledare Genom att tillföra kiselkristallen vissa störämnen (doping) kan man öka halvledarens ledningsförmåga. Detta resulterar i ökad ledningsförmåga på grund av ökad rörlighet hos de negativa laddningsbärarna (elektroner). Detta är en n-typ halvledare. Man kan tillföra Fosfor (med fem valenselektroner). På platsen med Fosforatomen finns det då en "extra" elektron som är fri att förflytta sig i ledningsbandet. Man kan tillföra Bor (med tre valenselektroner). På platsen med Boratomen bildas då ett "hål". Hålet kan "flytta sig" genom att valenselektroner faller in i det. Detta resulterar i ökad ledningsförmåga på grund av ökad rörlighet hos de positiva laddningsbärarna (hål). Detta är en p-typ halvledare.

5 William Sandqvist PN-övergången Antag att man sammanfogar ett stycke kisel av p-typ med ett av n-typ. Halvan av p-typ har då fler hål än normalt och halvan av n-typ fler elektroner än normalt för kisel. För att försöka utjämna denna skillnad strömmar elektroner mot p-halvan och hål mot n-halvan. Eftersom både hål och elektroner är elektriskt laddade bromsas detta upp av det elektriska fältet mellan dem. Laddningsbärarna stannar en bit in på motsatta sidan. Vid sammanfog- ningsytan bildas en "laddningsbarriär", en så kallad pn-övergång.

6 William Sandqvist PN-övergångens riktningsverkan Om man ansluter en spänningskälla med pluspolen till kristallens p-ända och minuspolen till n-ändan kan spänningen pressa ner laddningsbarriären så att en ström kan flyta genom kristallen. Om man däremot ansluter spänningskällans minuspol till kristallens p- ända, och pluspolen till n-ändan, förstärks laddningsbarriären och då kan endast en obetydlig ström passera genom pn-övergången pn-övergången är halvledarteknikens fundamentala byggsten. Halvledardioden, som används vid likriktning av växelspänningar består helt enkelt av en pn-övergång.

7 William Sandqvist Halvledardioden Halvledardiod Symbol och ventilverkan Vätskeanalogi Backventil

8 William Sandqvist Diod: Eller-grind

9 William Sandqvist Diod: Och-grind

10 William Sandqvist MOS-transistor Transistorn består av två N-dopade områden, d och s, med ett mellan- liggande P-område. Gate-elektroden g är isolerad från transistorn, och kan därför inte påverka transistorn med någon ström. Det är istället det elektriska fältet från spänningskällan U GS som "kapacitivt" påverkar transistorn.

11 William Sandqvist MOS-transistorns funktion Spänningen U GS ger upphov till ett elektriskt fält mellan gate-elektrod- en och P-området. Detta fält motverkar, och trycker ned, spärrskiktet under gate-elektroden. Om U GS är högre än transistorns tröskel- spänning U T så sammanbinds d och s med en ledande "kanal" för elektronerna. Ju starkare fält, desto bredare kanal och desto större ström I D passerar transistorn.

12 William Sandqvist En MOS-transistor ”on chip” MOS-transistorn steg för steg:

13 William Sandqvist Idag upp till MOS-transistorer/chip ! Pentium 4 har MOS-transistorer

14 William Sandqvist MOS inverterare

15 William Sandqvist MOS - OBS! Hög förlusteffekt P F ! MOS-inverteraren har hög förlust- effekt när utgångsnivån är ”0”. ( I medeltal har hälften av grindarna denna utgångsnivå ).

16 William Sandqvist N-kanal och P-kanal NN PP

17 P och N MOS-transistorer William Sandqvist Förenklade symboler!

18 William Sandqvist CMOS-inverterare P N

19 William Sandqvist CMOS - Dynamisk förlusteffekt ! CMOS har bara förlusteffekt precis vid omslaget. Förlusteffekten blir proportionell mot klockfrekvensen! ”1” ”0” ”1”  ”0” ”1”  ”0”

20 William Sandqvist Överklockade processorer blir heta!

21 William Sandqvist Ohm’s lag för värmeledning

22 Vad är detta för CMOS-grind? William Sandqvist

23 A=0 B=0 William Sandqvist Y = 0

24 A=0 B=1 William Sandqvist Y = 1 0 0

25 A=1 B=1 William Sandqvist Y = 1 0 0

26 William Sandqvist Vilken grindtyp blev det? ABY ?

27 William Sandqvist Three-state En CMOS-grind kan förutom ”1” eller ”0” även förses med ett tredje ut- gångstillstånd – Three- state (= frånkopplad utgång). Om många utgångar kopplas ihop till samma tråd (”buss”) så kan ju bara en av utgångarna åt gången få vara aktiv. De övriga är i Threestate-tillståndet.

28 Three state William Sandqvist

29 EN = 1 William Sandqvist När EN = 1 har vi en inverterare.

30 EN = 0 William Sandqvist När EN = 0 är utgången helt bortkopplad från matnings- spänning och jord. A kan inte längre påverka utgången. Detta är ett tredje utgångstillstånd, ”Threestate”.

31 William Sandqvist Utgångar från tre olika enheter är anslutna till en gemensam buss (BUS). Datorn väljer ut (Enablar, EN) en i taget som kopplas in på bussen. De övriga två förblir urkopplade, (Three state).

32 William Sandqvist Laboration diodgrindar Med ”funktionsgeneratorn” ställer man in vilka mintermer som ska ingå i funktionen. På resten av kopplingsdäcket bygger man själv upp funktionen med diodgrindarna. Om lysdioderna uppför sig lika för alla ingångskombinationer så har man lyckats!

33 William Sandqvist De 16 funktionerna av två variabler De fins 16 funktioner av två variabler. En del är välkända, andra okända. Med Booles algebra kan man hitta förenklingar, men för två variabler kan man i allmänhet själv direkt se vilka förenklingar som kan göras.

34 William Sandqvist Lycka till med laborationen!


Ladda ner ppt "William Sandqvist Vad är elektricitet? Skol-modellen av en Magnesiumatom. Magnesium med atomnumret 12 har 12 protoner i kärnan som binds."

Liknande presentationer


Google-annonser