Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Buddhismen SODI I Buddhismen Ergardts artikel. Buddhismen På 500-talet f.v.t. (ev. 400-talet!) uppträdde flera olika företeelser i Indien som skulle få.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Buddhismen SODI I Buddhismen Ergardts artikel. Buddhismen På 500-talet f.v.t. (ev. 400-talet!) uppträdde flera olika företeelser i Indien som skulle få."— Presentationens avskrift:

1 Buddhismen SODI I Buddhismen Ergardts artikel

2 Buddhismen På 500-talet f.v.t. (ev. 400-talet!) uppträdde flera olika företeelser i Indien som skulle få en genomgripande betydelse för den indiska religionens framtid. Det var Siddharta Gautama Shakyamuni Buddha (sanskrit), Siddhattha Gotama (pali) som grundade en reformrörelse inom hinduismen som skulle visa sig bli en egen religion. Det förekommer två gamla indiska språk när det gäller buddhismen, pali och sanskrit. Ibland förkommer termerna i texten på båda språken och ibland på ett av dem.

3 Buddhismen forts. Buddha Shakyamunis livstid är omdiskuterad i forskningen. Det traditionella datum är f.v.t., men nyare forskning placerar honom snarare f.v.t. Buddha föddes i Lumbini i norra Indien av en lokal furste vid namn Suddhodana och hans hustru Maya. När Maya lyfte på armen och lutade sig mot ett träd så sprang Siddharta från hennes sida och tog omedelbart några steg i varje riktning. Eftersom en mor till en blivande buddha eller bodhisattva traditionellt dör tidigt så dog hon efter en vecka och Siddharta uppfostrades i stället av sin moster. Siddharta uppfostrades i relativt välstånd, gifte sig och fick en son. Vid 29 års ålder ficka han en kris efter att ha sett att det finns lidande och otillfredsställelse i världen. Han såg en gammal människa, en sjuk och en död person. Till sist såg han en helig man (sadhu) som hade börjat uppträda på den här tiden. Denne man hade försakat världen och ägnade sig bara åt att förstå sanningen.

4 Buddhas verksamhet. Buddha valde ett livsmönster som asket som fanns vid den tiden i den dominerande vediska religionen vid Upanishadernas tid. Han ägnade sig åt en ganska radikal asketism där han åt mycket lite. Denna linje gav inte de resultat så han fick svar på sina frågor. Därför började han äta igen och satt under bodhiträdet och nådde upplysningen, vilket innebar att han kom på läran om de fyra sanningarna och den åttafaldiga vägen. Han började sedan predika i Varanasi för fem av sina asketvänner. Därefter var han verksam i 40 år och hann på den tiden etablera den nya religionen som en egen rörelse. Buddha nådde Nirvana under sin livstid, men när han dog så nådde han det fullkomliga parinirvana.

5 Kulten i buddhismen Det kan sägas fem viktiga punkter för enskild eller gemensam andakt: 1) Vördnad för Buddha; 2) Man tar sin tillflykt till Buddha, Dharma (läran) och Sangha (munk-nunneförsamlingen); 3) De fem löftena som man tar som aktiv buddhist, att inte döda, inte stjäla, felaktigt begärsliv, inte ljuga och inte ta några former av droger. 4) De fyra ädla sanningarna: om lidandet (eller otillfredsställelsen), om lidandets ursprung, om lidandets upphörande (nirvana), om vägen till lidandets upphörande som är, 5) den åttafaldiga vägen: rätt insikt, rätt beslut, rätt tal, rätt handlande, rätt livsföring, rätt strävan, rätt medvetenhet, rätt koncentration (samadhi) Dessa åtta är dhammacakka (dharmacakra) som är hjulet med åtta ekrar som är en buddhistisk symbol. Munkar och nunnor är de som kan ge ledning i det andliga sökandet.

6 Forts. Munkarna leder andakter som i Sri Lanka kallas pirit och görs till skydd mot dåliga inflytanden och tillförsäkra hälsa och välgång. Den viktigaste kultbyggnaden är stupan som i början var en relikförvarare. Buddhistiska reliker kan vara någonting som hade med Buddha Shakyamuni att göra. Vid stora fester under året en typ av offer till stupan som genom sin konstruktion är en symbol för hela den buddhistiska läran (se fig. s.60). Genom att närma sig och gå runt stupan kan man kontemplera den buddhistiska läran.

7 Buddhismens organisation och de buddhistiska skrifterna. Klostren med nunnor och munkar är några av de äldsta organisationerna i världen. Det finns en rad föreskrifter som bestämmer hur livet i klostret ska se ut. Ashoka grundade den första buddhistiska staten på 200-talet f.Kr. På det första rådsmötet (konciliet) i Rajagriha efter Buddhas död så bestämdes de skrifter som skulle ingå i den buddhistiska kanon. Buddhas närmaste lärjungar reciterade då Buddhas egna predikningar och de skrevs ner efter en tid. Det tredje konciliet i Pataliputra hölls under kejsar Ashokas tid c:a 250 f.Kr. och då började de olika buddhistiska riktningarna att utkristalliseras. Det var Theravada (de äldstes lära) och Mahasanghika som så småningom blev till Mahayana-riktningen.

8 Forts. Den buddhistiska kanon bestod i början av de tre korgarna, Tripitaka. Det är Vinaya, som är munk- och nunnereglerna, Sutra, som består av Buddhas nedskrivna ord och predikningar om olika ämnen och till slut Abhidharmapitaka, som är den mer preciserade utvecklade läran. Den åttafaldiga vägen: Det 1:a ledet i vägen är rätt insikt vari menas att man inser att allt är föränderligt, allt är lidande (otillfredsställelse) och alla ting är utan själ, dvs det finns ingen beständig själ (atman) hos människorna. De andra leden är att handla på rätt sätt, ägna sig åt ett yrke som inte förtrycker någon och att inte tala illa om andra. Till slut kommer man till de sista tre leden som innebär att man mediterar på dessa saker och kommer fram till en kärleksfull hållning i livet.

9 Slutmålet är Nirvana Nirvana, som man kan nå genom meditationen, är inte möjligt att säga exakt vad det är. Det är befrielsen från återfödelsernas kretslopp (samsara) och allt utslocknar. Man befrias från buddhismens tre onda processer som är girighet, hat och okunnighet. Detta är det mål som man faktiskt kan märka innan man går in i Nirvana och man upplever också intensiva lyckokänslor då detta sker Människans ”själ” är alltså inte permanent, den är ”icke-själen”, anatman, i motsättning till hinduismens permanenta själsbegrepp atman. Man kan också säga att människan består av 5 faktorer (skandha, kandha): kropp, känslor, varseblivning, vilja och medvetande. Dessa faktorer samverkar till att vi uppfattar att vi har ett ”jag”.

10 Mahayana-buddhismen Ungefär omkring år 0 så uppträdde den nya formen av buddhismen som kallas Mahayana – den stora farkosten. Den kallas så därför att dess anhängare ansåg att enligt denna lära kan många fler nå Nirvana. I Theravada-buddhismen så måste man vara munk för att nå det s k arhatskapet som är uppnåendet av Nirvana Mahayana-buddhismen uppkom i Indien, men spreds sedan ut över Asien och förekommer i våra dagar i Tibet, Mongoliet, Kina, Korea, Vietnam och Japan. Det uppkom en rad nya skrifter till Mahayanas kanon som i sin tur gav upphov till olika skolbildningar inom Mahayana. Det gällde nu att anpassa buddhismen till olika länder och kulturer som gjorde att buddhismen har fått olika uttryck över Asien.

11 Bärande tankar i Mahayana Tre teman är de viktigaste: 1)Buddha-gestalten och Bodhisattva- begreppet. 2)Tomhetsbegreppet och bodhicitta (upplysningstanken). 3)Mänskliga möjligheter att genom visdom och medlidande hjälpa andra. Buddha kan anta olika former och gestalter och den historiske Buddha är bara en form Medlidande föds av den visdom som innebär att se verkligheten som den egentligen är. Vårt sinne är medskapande i vår uppfattning av världen. Alla processer inbegriper dharma-begreppet. Det omfattar tanken på att allt består av processer som i sin tur består av dharmas, små ”partiklar”. Mahayana-filosofins slutsats är att alla dharmas är tomma.

12 Tomheten(shunyata) i Mahayana 1) Tomheten innebär att vi kan inte ”ha” något och inget kan ”ha” oss. 2) Vi kan alltså inte heller ”ha” upplysningen. Den kommer när vi gett upp tanken att ”få” den. 3) Buddha kan hjälpa alla mot upplysningen. Det innebär att alla har ett frö till Buddhaskap. Det gäller att genom andliga metoder inse att man har buddhanaturen i sig och på det sättet når man upplysningen. 4) Vi har alla ett Buddha-sinne, ett bodhicitta, som det gäller att utveckla. Det sker genom att ta ett löfte om att bli en bodhisattva, dvs en varelse som nästan har nått nirvana men stannar innan han nått dit för att hjälpa alla andra levande varelser att nå nirvana. Det är det mest utmärkande för Mahayana-buddhismen. Det finns sedan flera s k himmelska bodhisattvas som stannar i stort sett för alltid utan att gå in i nirvana för att hjälpa andra. Man kan be till dem och få hjälp.

13 Den tredje vägen i Buddhismen. Den tredje vägen i buddhismen, den s k Vajrayana eller den tantriska buddhismen utvecklades lite senare än Mahayana efter 500-talet. Man använder i Vajrayana speciella metoder och yogasystem som gör att man kan nå nirvana fortare. Denna riktning dominerar tillsammans med Mahayana- buddhismen i Tibet. Man använder många mantras och andra metoder. I Tibet finns också Dalai Lama, som idag har återfötts i sin fjortonde kropp. Han har i nutiden blivit en av de mest kända buddhistiska ledarna i världen.

14 Kulten i Mahayana-buddhismen. Det finns en teori om Buddhas tre kroppar i Mahayana. Dels den kropp vari Buddha Shakyamuni uppenbarade sig i världen (nirmanakaya). Sedan finns en kropp som Buddha kan ha som en bodhisattva och den kan inte ses av människor (sambhogakaya). Den tredje kroppen är lärokroppen (dharmakaya) som Buddha som den oföränderliga och alltid närvarande tomheten. Kulten i mahayana består annars i att recitera texter, uttala mantras och meditera och ägna sig åt koncentration. Man kan också säga att man dyrkar olika bodhisattvas och olika himmelska buddhor.


Ladda ner ppt "Buddhismen SODI I Buddhismen Ergardts artikel. Buddhismen På 500-talet f.v.t. (ev. 400-talet!) uppträdde flera olika företeelser i Indien som skulle få."

Liknande presentationer


Google-annonser