Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildningsdag16 jan 2009 Förutsättningar och utgångspunkter Anders Axelsson och Ingrid Svensson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildningsdag16 jan 2009 Förutsättningar och utgångspunkter Anders Axelsson och Ingrid Svensson."— Presentationens avskrift:

1 Utbildningsdag16 jan 2009 Förutsättningar och utgångspunkter Anders Axelsson och Ingrid Svensson

2 Lunds Tekniska Högskola Förutsättningar och utgångspunkter för vårt arbete inom LTH - Innehåll Policy-dokument LTH:s strategiska plan S - T - Ö – D för vårt arbetssätt Analyser SWOT-analys för LTH RQ08 Budget, Ekonomi och Organisation Fördelningsbeslut Förnyad organisation Ny budgetmodell Forsknings- och innovationspropositionen

3 Lunds Tekniska Högskola Strategiska planen ger grunden LTH:s roll regionalt och nationellt LTH:s roll internationellt Samverkan alumni, samhälle, näringsliv och skola Information externt – internt Rekrytering och Marknadsföring

4 Lunds Tekniska Högskola Strategiska planens kvantitativa mål för grundutbildningen Studiestart: Minst 75% av studenterna skall klara mer än 40 hp under första året Examination: Minst 70% ska ta examen inom 6 år Genusperspektiv: Jämn könsfördelning Internationalisering: Minst 25% bör ha tillbringat någon studieperiod utomlands

5 Lunds Tekniska Högskola S – T – Ö – D för vårt arbetssätt Synlighet Tydlighet Öppenhet Delaktighet

6 Lunds Tekniska Högskola SWOT-analys för LTH Styrkor Svagheter Möjligheter Hot

7 Lunds Tekniska Högskola Styrkor LTH är en komplett teknisk fakultet där alla viktiga ingenjörsområden är representerade Bra samarbete med andra fakulteter, främst medicin, naturvetenskap och ekonomi Aktivt samarbete med industri och samhälle Nära till Ideon: inbjuder till entreprenörskap Utbildningen är forskningsanknuten

8 Lunds Tekniska Högskola Styrkor (forts) Genomtänkt pedagogisk grundsyn (pedagogisk akademi, Genombrottet, högskolepedagogisk utbildning) Kvalificerade lärare Engagerade studenter som deltar aktivt i organisationen Öppet klimat: bra samarbete mellan fakultetsledning och både prefekter och programledningar

9 Lunds Tekniska Högskola Svagheter Grundfinansieringen för forskning är mycket låg i Sverige, speciellt för den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet Kostnaden för labb och labbutrustning ökar dramatiskt Minskad rörlighet för forskare i Sverige (färre “nya” professorer på grund av ett ökande antal befordrade professorer och dålig finansiering)

10 Lunds Tekniska Högskola Ekonomisk jämförelse - 2008) LTH Naturvetenskaplig fakultet (M SEK) (M SEK) Statlig finansiering för forskning och forskarutbildning280 (21%)320 (41%) Extern finansiering620340 Utbildningsuppdraget425120 TOTALT1325780

11 Lunds Tekniska Högskola Verksamhetsmässig jämförelse - 2008) LTH Naturvetenskapl. fakultet Antal studenter54001500 Antal disputerade per år120 80 Antal professorer160110

12 Lunds Tekniska Högskola Finansiering Grundutbildning Statlig finansiering Extern finansiering

13 Lunds Tekniska Högskola LTH förr: huvudsaklig finansiering genom GU LTH nu: externa forskningsmedel utgör en stor andel av den totala finansieringen GU och FU måste stärka varandra Resurser tilldelas efter kvalitet och produktion Detta måste få konsekvenser internt för LTH: - Resurstilldelning - Allt viktigare att kunna kombinera ”forskaren” med ”läraren” - Administrativa stödet blir viktigare Slutsatser:

14 Lunds Tekniska Högskola Svagheter relaterade till grundutbildningen Svag rekrytering för vissa program Problem med förkunskaper i relation till de krav som ställs - speciellt i matematik En ständig minskning av medel till grundutbildningen Problem att upprätthålla den experimentella kompetensen

15 Lunds Tekniska Högskola Möjligheter Lokaliseringen av ESS och Max IV nära campus Stora möjligheter för nya tvärvetenskapliga ämnesområden att utvecklas Forskningsportaler gör forskningen ännu mer synlig Forskningssamarbete inom Öresundsregionen Internationella nätverk, både inom forskning och utbildning (EU, EIT, etc) Forsknings- och innovationspropositionen Aktivt rekryteringsarbete öka LTHs attraktionskraft

16 Lunds Tekniska Högskola Hot  Ökade krav på motfinansiering av externa forskningsprojekt (nu 58 M SEK)  Ogynnsam demografi minskar rekryteringsunderlaget i framtiden  Problem att rekrytera kvalificerade forskare och lärare  Problem att skapa karriärvägar för yngre forskare och lärare

17 Lunds Tekniska Högskola Lund University – Research Quality 2008 (RQ08) Generella resultat: Outstanding – Excellent – Very Good.... Öka synligheten! Unga forskare – Hur gör man en akademisk karriär? Många pensioneringar att vänta => satsningar på nya strategiska viktiga professurer Svag grundfinansiering För låga löner RQ 08 => Underlag för strategiska beslut

18 Lunds Tekniska Högskola Forskningssatsningar LU fördelar medel med RQ08 som bas: 20 + 40 + 40 Mkr Problem för LTH: - Flera viktiga områden ”bortglömda” - Ojämna omdömen - Missförstånd när det gäller tolkning av materialet - Man tar inte hänsyn till GU, som utgör en stor andel av LTH Forsknings- och Innovationspropositionen: 1.8 Mdr

19 Lunds Tekniska Högskola Strategiska överväganden i fördelningsbeslutet Utgångspunkter För lite fakultetsmedel – stora krav på att attrahera externa medel Rekryteringsproblemet Åtgärder Förnya och gör forskningsorganisationen proaktiv Stärk rekryteringsarbete och marknadsföring. Ökad synlighet! Kvalitetssystem som matchar nytt resurstilldelningssystem Ny budgetmodell för god kvalitet till låg kostnad

20 Lunds Tekniska Högskola Strategi för GU och Fo/FoU GU Kvalitetssystem (CEQ, årsrapporter, utvecklingsplaner, SWOT, Benchmarking) Utvärdera mot strategiska mål Förnyelse? Pedagogik / didaktik, Nya program? Fo/FoU Utvärdera enligt externa anslag / publikationer / citeringar Utvärderingar enligt RQ08 i utvecklad form Ekonomisk styrning genom nya enhetsbidrag Ekonomisk styrning genom att reglera examenspremier för disputerade doktorer

21 Lunds Tekniska Högskola Förnyad organisation ”Parallellitet” mellan forskningsnämnder (FN) och utbildningsnämnder (UN) ”Parallellitet” mellan forskningsberedning (FB) och utbildningsberedning (UBB) Konstnärliga program: Programmen = ”Skolor” med ”skolchefer” för ökad extern tydlighet, Näringslivsrepresentanter på programnivå; Senior Advisors knutna till rektor. Tydliggörande av ”beredande” och ”beslutande” uppgifter i organisationen.

22 Lunds Tekniska Högskola Organisation

23 Lunds Tekniska Högskola Programledning (PLX) Beredande organ för UN ”Vårdar programmets själ” Ansvarar för kvalitetsuppföljning av programmet Tar fram underlag för visionsarbetet t.ex. SWOT-analys och gör benchmarking Organiserar lärarmöten med programmets lärare ”Rektors dialog med programledarna”

24 Lunds Tekniska Högskola Utbildningsnämnd (UN1, UN2, UN3, UN4) Beslutande organ (”juridisk funktion”) Kvalitetsuppföljning av nämndens program Arbetet är av övergripande och strategisk karaktär, utnyttja synergier både inom utbildningarna och i marknadsföring I beredningsunderlaget anmäler programledningen avvikande åsikter, vilka kan diskuteras ur ett strategiskt perspektiv i UN. Återremittera vid oklarheter! UN-möte kan med fördel delas upp i en öppen och en sluten del ”Teknologerna informerar”- viktig punkt!

25 Lunds Tekniska Högskola Utbildningsberedning (UBB) Arbetet är av övergripande och strategisk karaktär och tar upp frågor som påverkar hela LTHs utbildningsstruktur Bereder rektorsbeslut som ”beredningsbeslut” Sammanträder tillsammans med FB med viss regelbundenhet

26 Lunds Tekniska Högskola Forskningsberedning (FB) Arbetet är av övergripande och strategisk karaktär och tar upp frågor som påverkar forskningen inom stora delar av LTHs forskningsfält Bereder rektorsbeslut som ”beredningsbeslut” Sammanträder tillsammans med UBB med viss regelbundenhet Handlägger övergripande forskarutbildningsfrågor

27 Lunds Tekniska Högskola Forskningsnämnder (FN1, FN2, FN3) Arbetar proaktivt och stimulerar initiativ till forskningsansökningar Handlägger disputationsärenden Bevakar kompetensförsörjning Gör omvärldsanalyser

28 Lunds Tekniska Högskola Princip för ny budgetmodell Institutionerna har ansvar för sin ekonomi Programmen ansvarar för att man håller sig inom sin ekonomiska programram ”Krafter och motkrafter” Budgetsamtal Kursklassning Kostnader för lokaler ligger inte i kursklassningen

29 Lunds Tekniska Högskola Delegationer UN fastställer delegationsordning för sin verksamhet Programledaren beslutar på delegation av UN om individärenden I övrigt tillfälliga delegationer, t.ex. delegation till UNO att tillsammans med budgetgrupp ta fram budgetunderlag och fördelning ur programramar

30 Lunds Tekniska Högskola LTH rankas som den bästa tekniska högskolan i Sverige Nyckeltal som rapporteras till HSV 1.Effektivitet genom antal examina och poängproduktion 2.Antal förstahandssökande 3.Antal studenter per lärare 4.Andel disputerade lärare 5.Internationalisering genom antal in- och utresande studenter 6.Andel externfinansierad forskning 7.Antal forskarexamina 8.Antal publikationer

31 Lunds Tekniska Högskola LTH LTH håller mycket hög klass!

32 Lunds Tekniska Högskola Uppdrag till UN och PL Gör SWOT-analys for utbildningsprogrammen. Benchmarking av utbildningsprogram (anställningsbarhet, rekrytering, kvalitet, etc) Klart under första halvåret.


Ladda ner ppt "Utbildningsdag16 jan 2009 Förutsättningar och utgångspunkter Anders Axelsson och Ingrid Svensson."

Liknande presentationer


Google-annonser