Strålning inifrån Vi har strålning runt omkring oss och faktiskt i oss

En presentation över ämnet: "Strålning inifrån Vi har strålning runt omkring oss och faktiskt i oss"— Presentationens avskrift:

1 Strålning inifrån Vi har strålning runt omkring oss och faktiskt i oss
Vårt skelett innehåller radioaktivt polonium och radium, vi har radioaktivt kol och kalium i musklerna, vi har radioaktiva ädelgaser och tritium i lungorna

2 Varför tar kroppen upp allt detta då?
Kroppen kan inte skilja på radioaktivt/icke radioaktivt ämne, den tar upp båda varianterna Ex: kol förekommer i 8 varianter (isotoper!) C12 och C13 är stabila, resten är mer eller mindre radioaktiv och alla formerna tas upp/ finns i vår kropp.

3 Strålning utifrån Ex. Tjernobil Rymden
Mobiler, TV, elektriska apparater Mat Bostadens byggmaterial (radon) Självlysande armbandsur, klockor,brandvarnare,blå dekorfärg i gammal porslin

4 Vad är då strålning? Strålning bildas ju när en atom får mer/mycket mer neutroner än protoner. Då hamnar atomen i ett tillstånd av obalans och vill göra av med överflödet. Det naturliga vore då att ge bort de överflödiga neutronerna, men så enkelt är det inte! 

5 Joniserande strålning
Joniserande strålning kan rycka loss elektroner från atomerna i vår kropp. När en atom blir av med elektroner så blir den positivt laddat, alltså den blir en jon. Atomen förändras med andra ord och skadas. Ex: alfa-, beta-, röntgen-, gammastrålning är alla joniserande strålningstyper.

6 Alfa-,betastrålning Ett ostabilt ämne kan försöka komma i balans genom ”alfa”- eller ”beta”strålning. Ni ser en tredje typ här på bilden ”gammastrålning”- den tar vi sen!

7 Hur förstörs vävnaden av strålningen?
Alfastrålning stoppas mycket lätt av material i dess väg. Den kan exempelvis inte tränga igenom det yttersta lagret hud på människokroppen. Alfastrålning är endast farlig om man får i sig den genom födan eller genom inandning. Men! Har man fått i sig den, så gör den mycket skada! Det är som en elefant som bryter sig in genom en vägg…

8 Betastrålning Betapartiklar med en energi på 2 MeV har en räckvidd på ungefär en centimeter i vävnad och 10 meter i luft. Betapartiklar i stor mängd kan orsaka cancer eller vara dödande. Betastrålning kan enkelt skärmas med plåt eller glasrutor

9 Gammastrålning Gammastrålning är den mest genomträngande formen av strålar som förekommer i samband med radioaktivitet. Gammastrålningen finns i den kosmiska strålningen. Den kan stoppas med hjälp av en betongvägg eller bly.

10 Men vad är alfastrålning egentligen?
När det gäller alfastrålning så slungas det iväg 2 protoner och 2 neutroner från kärnan.(2 protoner och 2 neutroner är en heliumkärna, så man kan även säga att en heliumkärna slungas iväg.) Vad händer då med den ursprungliga kärnan?

11 Vad är betastrålning? När det gäller betastrålning så omvandlas en neutron i kärnan till en proton, en elektron (och en antineutrinon) Elektronen slungas iväg medan atomkärnan ökar med en proton! Överkurs: neutrinon är en elementarpartikel som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning.

12 Vad är gammastrålning? Gammastrålning är en typ av elektromagnetisk strålning som inte avger några partiklar! Andra typer av elektromagnetisk strålning är t ex röntgenstrålning, UV-ljus, osv I rymden finns mycket gammastrålning.

13 Om du vill veta mer om gammastrålning:
Nedanstående text kommer från: Gammastrålning är en form av joniserande strålning. Vid ett radioaktivt sönderfall har atomkärnan ofta överskott på energi som avges som gammastrålning. Gammastrålningen saknar massa och elektrisk laddning. Den utgörs av elektromagnetisk strålning med hög energi (kort våglängd). Gammastrålning är en typ av fotonstrålning. Strålningen har mycket stor räckvidd. I luft når den hundratals meter och i sten eller betong några meter.

14 Fission eller kärnklyvning
Med kärnklyvning menas att man splittrar atomkärnor genom att beskjuta dem med fria neutroner. För att en kärnklyvning skall kunna ske, måste det finnas tillgång till material som kan klyvas. I kärnkraft har man valt uran.    Figur 1 visar en modell av kärnklyvning, av ämnet uran. När neutronen träffat atomkärnan, splittras atomkärnan i två ungefär lika stora delar. Härvid frigörs det även en mängd värmeenergi samt två eller tre nya neutroner. Det är sedan den frigjorda värmeenergin som tas till vara för att producera el. De nya neutronerna kan i sin tur klyva nya atomkärnor och man får ett fortsatt frigörande av energi, en så kallad kedjereaktion,se figur 2.

15 Fusion eller sammanslagning
Fusion är den energi som driver solen och stjärnorna. Fusion sker då lätta ämnen, till exempel vätekärnor, smälter samman till tyngre ämnen, samtidigt som enorma mängder energi frigörs. För att detta skall kunna ske krävs extremt höga temperaturer och tryck. I solen och stjärnorna gör starka gravitationskrafter det enkelt för fusion att ske naturligt. På jorden är det mycket svårare att uppnå dessa förutsättningar dock skulle det vara mycket fördelaktigt att utnyttja fusion på jorden då det krävs nämligen endast 10 gram deuterium, framställt ur 500 liter vatten, och 15 gram tritium, framställt ur 30 gram litium, för att försörja en medelsvensk med all elektricitet han behöver under sin livstid.