Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Antag att följande värden hos kapitalet har gällt: ÅrKapital 127.7 233.9 334.0 442.9 548.7 660.3 767.8 876.0 981.0 1095.1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Antag att följande värden hos kapitalet har gällt: ÅrKapital 127.7 233.9 334.0 442.9 548.7 660.3 767.8 876.0 981.0 1095.1."— Presentationens avskrift:

1 Antag att följande värden hos kapitalet har gällt: ÅrKapital

2 År (t)Kapital (y)log yt 2 (log y) 2 t·log y Summor:

3 Efterfrågeanalys Nationalekonomisk framställning: Efterfrågan, Q = försäljningsvolym av aktuell vara, tjänst eller grupp av varor/tjänster beror av Priset, P, på varan, tjänsten, eller priserna i gruppen av varor/tjänster Inkomstnivån, I, i den population av konsumenter som efterfrågar varan/tjänsten/gruppen. Priset, P 2, på en annan vara relaterad till varan/tjänsten/gruppen. Ett substitut eller ett komplement Tiden, t, som sammanfattande indikator på smakförändringar.

4 Prisvariablerna är sällan enskilda styckepriser för produkten ifråga utan oftare ett prisindex. Speciellt använder man ett relativprisindex där effekter av inflation har filtrerats bort (prisindex/KPI) Detta gäller förstås samtliga prisvariabler i listan ovan Inkomstvariabeln utgörs som regel av realinkomsten per capita i den population av konsumenter som efterfrågar varan/tjänsten/gruppen Realinkomst erhålls genom att deflatera nominell inkomst med KPI.

5 Modeller: 1) Man kan tänka sig en linjär modell: där  som vanligt antas vara en slumpkomponent med väntevärde 0 och konstant varians, oftast N (0,  ). men vilka problem kan finnas med en sådan? Vad händer då  priset, P, ökar från värdet 1 till värdet 2?  priset, P, ökar från värdet 11 till värdet 12?  priset, P, ökar från värdet 101 till värdet 102?

6 2) Man skulle också kunna tänka sig följande modell: där A, E P, E I, E P2 och  är konstanter och  är en slumpkomponent som har egenskapen att log (  ) har väntevärde 0 och konstant varians, oftast N (0,  ). Vad händer i denna modell om  priset, P, ökar från värdet 1 till värdet 2?  priset, P, ökar från värdet 11 till värdet 12?  priset, P, ökar från värdet 101 till värdet 102?

7 Exempel: Antag följande två modeller där efterfrågan (Q) förklaras av pris (P): 1. Q=10 – 0.2·P 2. Q=10 · P –1.1 Om priset ökar från 1 till 2 minskar efterfrågan med modell 1: 0.2 enheter eftersom Q 2 – Q 1 = ( ·2) – ( ·1) = –0.2 modell 2: 53 % eftersom Q 2 / Q 1 =(10·2 –1.1 ) / (10· 1 –1.1 )  0.47

8 1. Q=10 – 0.2·P 2. Q=10 · P –1.1 Eller, om priset ökar från 10 till 11 minskar efterfrågan med modell 1: 0.2 enheter eftersom Q 2 – Q 1 = ( ·11) – ( ·10) = –0.2 modell 2: 10% eftersom Q 2 / Q 1 =(10·11 –1.1 ) / (10· 10 –1.1 )  0.90

9 Modellen kallas elasticitetsmodell och parametrarna E P, E I och E P2 är förstås i tur och ordning priselasticitet, inkomstelasticitet och korselasticitet. Parametrarna antas vara konstanta i denna modell och efterfrågesambandet sägs då vara iso-elastiskt. Inom mikroekonomin väljer man ofta att arbeta med mer generella modeller med varierande elasticiteter. Parametern  relaterar till smakförändringar över tiden.

10 Vi reducerar modellen till dess specialfall: Anpassning med regressionsanalys kan göras av de logaritmerade sambanden. För de två första används enkel linjär regressionsanalys. För den tredje används multipel regressionsanalys.

11 Betrakta den första modellen : Logaritmera: Om vi tillfälligt ignorerar feltermen och deriverar bägge sidor av modellen  dQ uttrycker en mycket liten förändring i Q, dvs ett litet  Q dP uttrycker motsvarande ett mycket litet  P

12 dQ/Q uttrycker alltså en mycket liten relativ förändring i Q dP/P uttrycker motsv. en mycket liten relativ förändring i P  För små prisförändringar blir sambandet ungefär (% förändring i Q)  E P ·(% förändring i P) Den logaritmerade modellen kan skrivas och anpassas till

13 där Anpassad modell i originalskala blir då

14 Spelar det någon roll hur vi väljer prisvariabeln? Vi kan tänka oss att använda pris dividerat med KPI (eller motsvarande inflationsmätande index) eller ett prisindex dividerat med KPI. Värdet på b 1 (dvs kommer att bli detsamma oavsett vilka av dessa två prisvariabler som används. Det spelar heller ingen roll vilka basår vi har i prisindexet resp. i KPI (de kan alltså vara olika) Det enda som förändras är a, dvs den nivåjusterande konstanten i modellen.

15 Exempel: Konsumtion av margarin i Storbritannien.

16 Konsumtionen minskar med realpris, men det är naturligtvis ingen skarp ickelinjär efterfrågekurva.

17 Logaritmera nu konsumtions- och prisvärdena och plotta log Q mot log P : Obs! Det är inte självklart att man ser att detta samband blir mer linjärt. Man får oftast lita på att modellen är förnuftig.

18 I modellen skall vi skatta E p och log A (dvs  0 ) Vi beräknar och får

19 Sett till punktskattningen av E P : – skulle inte margarin tolkas som en priselastisk vara. Mikroekonomi: E P Typ av vara > –1oelastisk, ej priskänslig = –1enhetselastisk, normalt priskänslig < –1priselastisk, priskänslig Dock förstår vi att värdet – borde analyseras djupare än bara som det punktskattade värdet.

20 The regression equation is C4 = C5 Predictor Coef SE Coef T P Constant C S = R-Sq = 67.3% R-Sq(adj) = 65.2% Analysis of Variance Source DF SS MS F P Regression Residual Error Total

21 Tydligt att E P är skild från 0, men är detta intressant? Vi vill snarare testa: H 0 : E P = –1 mot t.ex. H 0 : E P > – 1 Testfunktionen blir då som m h a MINITAB-utskriften beräknas till Test på 5% nivå  Jämför t med t 0.05 [16] =1.746 (Enkelsidigt test) 3.10>1.746  H 0 förkastas. Margarin är inte priskänsligt i UK.

22 Allt som hittills gjorts i kursen om t-test, F-test, konfidens- och prognosintervall kan också tillämpas här. Skillnaden ligger i att vi använder logaritmerade data i beräkningarna och att konfidens- och prognosintervall i första hand görs i denna skala och sedan tillbakatransformeras. Om man sätter ett (inflationsjusterad) pris =110, hur stor efterfrågan kan man då förvänta sig? I modellen har vi ju använt oss av logaritmerat pris och kvantitet – därför måste vi logaritmera 110 innan vi sätter in det i modellen.

23 Minitab-analys av datamaterialet: MTB > regress c4 1 c5; SUBC> predict Regression Analysis: log Q versus log p The regression equation is log Q = log P Predictor Coef SE Coef T P Constant log P S = R-Sq = 67.3% R-Sq(adj) = 65.2% Analysis of Variance Source DF SS MS F P Regression Residual Error Total Predicted Values for New Observations New Obs Fit SE Fit 95.0% CI 95.0% PI ( , ) ( , ) Values of Predictors for New Observations New Obs log P log 110

24 I analysen beräknas ett 95% prognosintervall för konsumtionen då realpriset är 110. I logaritmisk skala blir intervallet: ( , ) För att få intervallet i originalskala transformerar vi enligt: ( , )  (2.88, 4.28)


Ladda ner ppt "Antag att följande värden hos kapitalet har gällt: ÅrKapital 127.7 233.9 334.0 442.9 548.7 660.3 767.8 876.0 981.0 1095.1."

Liknande presentationer


Google-annonser