Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur funkar grisen? Namn Efternamn Datum och ort Föreläsningsrubrik / tema ERFA/Hur funkar grisen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur funkar grisen? Namn Efternamn Datum och ort Föreläsningsrubrik / tema ERFA/Hur funkar grisen."— Presentationens avskrift:

1 Hur funkar grisen? Namn Efternamn Datum och ort Föreläsningsrubrik / tema ERFA/Hur funkar grisen

2 Innehåll Allmänt om grisen Beteende Flytt och lastning Bobygge Den första tiden Digivning Produktion av mjölk Avvänjning Mag-tarmkanal Reproduktion Vad händer när i brunsten? Fosterutveckling Föreläsningsrubrik / tema ERFA / Hur funkar grisen

3 Allmänt om grisen Enkelmagat djur, precis som människan. Uppfattar troligen ljud på samma sätt som oss. De har ett synfält på 310°. Uppfattar doft från stressade djur och människor. Kan identifiera andra grisar med hjälp av lukten. Utvecklat smaksinne. Socialt djur, ett naturligt flockdjur. Nyfikna och försiktiga

4 Allmänt om grisen forts. Enda däggdjur som föder stora välutvecklade kullar. Det enda hovdjuret som bygger bo (Källor: Djurens beteende Per Jensen;

5 Beteende Kännedom om beteende Kan utnyttjas för lättare skötsel och bättre förstående om varför ett beteende utförs. Försiktiga Låt grisen vänja sig vid främmande miljö innan grisen hanteras eller flyttas.

6 Flytt och lastning Vid flytt och lastning Flytta grisar i små grupper, gärna med grisar de ”känner”. En gris som ska flyttas kan ”frysa fast”, försöka fly och är därmed svårare att hantera. Skapa en ”tråkig” drivgång med bra ljus hela vägen. Undvik skuggor eller ljuskontraster som kan skapas genom ribbor och undvik starkt bländade ljus. Behåll lugnet som djurskötare.

7 Bobygge Ett grundläggande behov för högdräktiga suggor. Ca 1 dag innan grisning avlägsnar sig den vilda suggan från flocken för att söka sig ett skyddat bo. Suggan bygger en bädd som hon sedan bäddar ner sig i. Då är det oftast mellan 2 till 5 timmar kvar till grisning.

8 Bobygge Bobyggarbeteende finns kvar hos våra tamgrisar –Suggan bär omkring på halm för att bädda i ordning i sitt ”bo” –Saknar suggan halm utför hon ändå bobyggarbeteendet. Trots avsaknad av material. Får inte suggan utlopp för bobyggarbehovet kan det leda till problem vid grisning och digivning. –Suggan blir stressad och mjölknedsläppet blir hämmat Bobyggarbeteende börjar tidigare och sker i större utsträckning grisningshydda jämfört med grisningsbox. Snabbare grisning och färre antal dödfödda i hydda. Källa: Grisar i ekologisk produktion, Anna Wallenbeck

9 Den första tiden Grisen slickar inte sina ungar Jämför: Kon som slickar kalven torr och skapar en stark relation mellan mor - avkomma redan från födseln. Detta utnyttjar vi vid kullutjämning Görs detta de första dagarna har suggan inga band till kultingarna och accepterar de ditflyttade som sina egna.

10 Digivning Mjölkens sammansättning (protein, fett och laktos) speglar ungens levnadssätt och tillväxthastighet. Kon gömmer kalven. Färre di-tillfällen. Fölet följer hästen. Diar ”hela tiden”. Grisen Små vid födsel, hög tillväxthastighet (Källa. Små djur och stora. Göran Björnhag) DjurslagFett %Protein %Laktos % Häst1,52,57 Nöt43,55 Svin865

11 Digivning Protein används i första hand till tillväxt –Kultingen växer väldigt mycket under de första levnadsveckorna jämfört med kalven och fölet. Därför mer % protein i suggans mjölk. Suggan ser alltid till att upprätta hålla proteinhalten i mjölken. –Vid underutfodring av protein tar suggan av sitt egna muskelprotein. –Vid överutfodring av protein försvinner överskottet ut med träcken. Energi i mjölk producerar suggan i form av laktos och fett. (Källa. Små djur och stora. Göran Björnhag)

12 Digivning Laktationsvecka Fett (g/kg) 49,951,550,8 49,0 Protein (g/kg) 82,683,288,485,883,3 Laktos (g/kg) 57,654,053,155,059,2 Variation i mjölkens innehåll av laktos, protein och fett mellan olika laktionsveckor. Källa: Elsey F W H, 1970 i Mcdonald et al, 2002; Hur mycket mjölk och total mängd laktos, fett och protein producerar en sugga under en laktation.

13 Produktion av mjölk Det går åt ca 6,1-6,7 MJ OE för att producera ett kg mjölk som innehåller 4,8 MJ/kg. Jämf. med kon 5 MJ OE för att producera ett kg mjölk. Varför? Suggans mjölk innehåller mer protein och fett än kons mjölk. Källa: Maria Neil

14 Stimulering av mjölkproduktion Hormonet prolaktin utsöndras från hjärnan strax före grisning. Råmjölken har redan producerats och finns i juvret vid grisning. Prolaktinet stimulerar juvercellerna att producera mjölk. Tömning av juvret och di gör att mer prolaktin utsöndras = ökad mjölkproduktion Mindre di ger en minskad mängd prolaktin = minskad mängd mjölk. Detta sker i samband med avvänjning.

15 Avvänjning Naturligt ca 17 veckor men stor variation (13-25 veckor). Hullstatus och storlek på kull påverkar den naturliga avvänjningsprocessen. Liten kull, gott hull, längre avvänjningsprocess Stor kull, dåligt hull, kortare avvänjningsprocess Källor: Djurens beteende Per Jensen; Grisar för ekologisk produktion, Anna Wallenbeck

16 Avvänjning Antalet spenar som dias och längden på di-perioden påverkar suggans brunst. Diandet gör att hjärnan inte producerar det hormon som stimulerar brunstcykeln att starta. Har suggan möjlighet att ”komma undan” från sina kultingar under diperioden kan brunstcykeln starta och suggan visar brunst.

17 Mag-tarmkanalen Mun, foderstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm(grovtarm) och ändtarm. Två sorters sönderdelning av foder –Grov mekanisk sönderdelning Tänderna –Biologisk sönderdelning Enzymer & bakterier

18 Bild: Leif Göransson

19 Mag-tarmkanal 1.I munnen tuggas fodret och blandas med saliv. I saliven finns bl.a. amylas som är ett enzym som bryter ner stärkelsen i fodret. 2.I magsäcken producerar vissa celler saltsyra, vilket sänker pH. Andra celler producerar ett enzym, Pepsin, som spjälkar protein. Pepsin fungerar endast vid lågt pH. 3.När fodret kommer ut till tunntarmen höjs pH med hjälp av bukspott och galla. I bukspottet finns enzymer som bryter ner kolhydrater, fetter och protein. –Trypsin, som ingår i bukspottet, bryter ner protein istället för Pepsin som inte fungerar då pH höjts.

20 Mag-tarmkanal 4. Det största näringsupptaget sker i tunntarmen. Tunntarmens yta är veckad för att optimera upptagningsytan. Tarmens yta täcks av en slemhinna. Denna slemhinna kan påverkas av stress eller infektioner och det ger en negativ effekt på näringsupptag och tillväxt. 5.Fodret kommer sedan till grov- och blindtarmen. Där sker nedbrytning av de svårsmälta kolhydraterna (cellulosa och lignin). Nedbrytningen sker m.h.a. bakterier. I grovtarmen sker det största vattenupptaget. Lider grisen av diarré är vattenupptagningsförmågan störd.

21 Mag-tarmkanal Den diande grisen Helt anpassat för mjölk »Enzymer i magsäcken spjälkar mjölken och sänker pH och därmed dödar ev. bakterier Avvänjningsgrisen Måste förändra tarmfloran och tarmslemhinnan Förändringen kan påverkas negativ av stress och substanser i fodret. Störningar kan ge större utrymme för diarréframkallande bakterier

22 Mag-tarmkanal Den växande grisen Saltsyra ersätter mjölksyra som pH-sänkare i magsäcken. Fibrer som inte grisen själv kan spjälka, spjälkas av bakterier Suggan Är densamma som hos den växande grisen. Utnyttjar dock mer energi från fibrer än den växande grisen. Moderna energivärderingssystem tar hänsyn till detta och ger olika energivärden för suggor och växande grisar

23 Reproduktion Förbrunst: Ett stort antal ägganlag (folliklar) börjar bildas i äggstockarna Follikeln börjar producerar östrogen. –Östrogen gör att suggan visar brunst Beteende: Orolig, sämre aptit, rider på andra djur, blygden blir röd och svullen, grymtar

24 Gyltor med röd och svullen blygd under förbrunst Foto: Lena Eliasson-Selling

25 Andra dagen i förbrunsten Foto: Lena Eliasson-Selling

26 Tredje dagen i förbrunsten Foto: Lena Eliasson-Selling

27 Reproduktion Brunst: Folliklerna mognar i äggstockarna. Östrogenet stimulerar hypofysen att blida LH. –LH = Luteiniserande Hormon LH gör att folliklarna brister och ägglossning sker. Beteende: Vid bestigning står suggan still, ståreflex, svullnaden av blygden går ner

28 Sugga i ståreflex med öron på spets Foto: Lena Eliasson-Selling

29 Reproduktion Efterbrunst Resterna av folliklarna, gulkropparna, producerar hormonet progesteron som är ett dräktighetshormon. Blir suggan dräktigt förblir progesteronnivån hög genom hela dräktigheten. ( Se bilden: Könshormoner i brunstcykeln) Blir suggan inte dräktigt. Tillbakabildas gulkropparna och progesteronhalten går tillbaka.

30

31 Fosterutveckling Tidig fosterutveckling Dag 0-3 Befruktning sker i äggledaren. De befruktade äggen ligger kvar i äggledare och mognar fram till dag 3 Dag 3-4 Äggen vandrar ut i livmodern. Där utvecklas äggen till embryon Dag 6-7 Embryon fördelas ut på livmodernhornen Dag Livmoderväggen och embryona får kontakt och embyron signalerar till suggan att hon är dräktig Dag Under denna period växer livmoder i storlek och vikt. Dag Nu har embryona full kontakt med livmoderväggen och fosterhinnorna börjar bildas Dag 30 Hjärtat börjar slå och skelett börjar att utvecklas Dag 60 Fosterrörelser kan ses Källa: Lena Eliasson-Selling

32 Könsorgan hos en könsmogen gylta Foto: Lena Eliasson-Selling Livmoderhorn Äggledaren Äggstock

33 Ej könsmogen gylta Foto: Lena Eliasson-Selling

34 Livmodern hos en sugga Foto: Lena Eliasson-Selling

35 Äggstock med växande ägganlag Foto: Lena Eliasson-Selling

36 Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, KALMAR


Ladda ner ppt "Hur funkar grisen? Namn Efternamn Datum och ort Föreläsningsrubrik / tema ERFA/Hur funkar grisen."

Liknande presentationer


Google-annonser