Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Föreläsningsrubrik / tema Grisningen Passa grisningar med koncentration och närvaro Namn Efternamn Datum och ort.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Föreläsningsrubrik / tema Grisningen Passa grisningar med koncentration och närvaro Namn Efternamn Datum och ort."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsningsrubrik / tema Grisningen Passa grisningar med koncentration och närvaro Namn Efternamn Datum och ort

2 Föreläsningsrubrik / tema Innehåll •Miljö i stallet •Suggan innan grisningen •Övervakning av grisningen –Suggan –Spädgrisarna •Kullutjämning •Digivning •Hälsa –Suggan –Spädgrisarna •Journalföring och arbetsrutiner –Suggan –Spädgrisarna

3 Föreläsningsrubrik / tema Miljö i stallet •Rengöring, desinfektion, tomtid –Boxar •Desinfektion fungerar endast på väl tvättade ytor –Foderanläggning •Töm och rengör från foderrester –Vattenanläggning •Spola rent vattenledningar och kontrollera vattennipplar/vattenkoppar –Ventilation •Testkör på min och max

4 Föreläsningsrubrik / tema Suggan innan grisningen •Insättningen –Hälsokontroll –Uppföljning av tidigare grisning, di & omsorg –Placering av suggorna i stallet •Bobyggnadsbeteendet •Antal utfodringstillfällen

5 Föreläsningsrubrik / tema Exempel på Di & Omsorg

6 Föreläsningsrubrik / tema Hälsokontroll vid insättning Klövar Exempel på verkningsutrymme i drivgången Foto: K. Andersson

7 Föreläsningsrubrik / tema Hälsokontroll Juver Foto: M. LöfstedtFoto: K. Andersson

8 Föreläsningsrubrik / tema Kontrollpunkter Juver •Ska ingå i arbetsrutiner: –Innan grisning –Vid grisning –3 veckor efter grisning –Vid avvänjning –Vid betäckning –Vid dräktighetstest

9 Föreläsningsrubrik / tema Hull vid grisning Mager Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt. Späckmått <10 mm. Tunn Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck. Späckmått ca 14 mm. Medel Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck. Späckmått ca 17 mm. Fet Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått > 20 mm. Källa: Lantmännen

10 Föreläsningsrubrik / tema Övervakning av grisningen Suggan •Planera arbetsschemat –Rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt •Koncentration och närvaro

11 Föreläsningsrubrik / tema Övervakning av grisningen Suggan •Värkarbetet –Oxytocin stimulerar värkarbetet, frisätts när smågrisarna diar •Stress kan blockera –En gris föds normalt var 15:e minut –Efterbörden kommer normalt inom 4 timmar efter avslutad grisning –Juvermassage, syntetiskt oxytocin

12 Föreläsningsrubrik / tema Övervakning av grisning Beteende •Lugna suggor ligger stilla –Ta dig tid varje dag att umgås med gyltor –Massage av juver kan lugna –Bryt aggressiva beteenden •Motion, juvermassage •Skydda smågrisarna under lampa/värmetak

13 Föreläsningsrubrik / tema Övervakning av grisningen Spädgrisen •Kroppsegna energireserver är små –Temperatur i livmoder 39 ºC –Sträva efter en temperatur på 33 ºC i den nyfödda grisens närmiljö –Halm underlättar för grisen att hålla värmen –Sätt en värmelampa bakom suggan i de fall skyddsgrind används

14 Föreläsningsrubrik / tema Övervakning av grisning Spädgrisarna Foto: K. Andersson

15 Föreläsningsrubrik / tema Övervakning av grisningen Spädgrisen •Se till att alla kan dia •En nyfödd gris väger ca 1,5 kg –Spridning i kullen •Missbildade grisar –Svåra defekter ska avlivas direkt –Registrera missbildade grisar

16 Föreläsningsrubrik / tema Kullutjämning •Sträva efter jämna kullar –suggans kondition –suggans modersegenskaper –antal fungerande spenar –antal grisar –suggans och smågrisarnas storlek och vikt •Låt inte förstagrisarna dia fler grisar än vad de klarar av att äta för –näringsförsörja sig själv och sina grisar

17 Föreläsningsrubrik / tema Digivning Juvrets anatomi Källa: ”Juverhälsa”, SvDHV

18 Föreläsningsrubrik / tema Digivning Grisningen •Suggan har råmjölk i juvret under hela grisningen •Efter avslutad grisning förändras digivningsmönstret Foto: K. Andersson

19 Föreläsningsrubrik / tema Digivningsmönster hos gris Källa: M. Löfstedt, SvDHV

20 Föreläsningsrubrik / tema Förebyggande hälsa •Varningssignaler –Suggan verkar slö och äter dåligt –Utdragen grisning –Spädgrisarna är missnöjda och gnälliga –Ihjällegade grisar

21 Föreläsningsrubrik / tema Problem vid digivningen Suggan •Vanligaste orsaker –Grisningsfeber eller difeber –Juverinflammation under diperioden –Kronisk juverinflammation eller juverbölder

22 Föreläsningsrubrik / tema Förebyggande åtgärder •Motion •Tillgång till halm för bobyggnad •Fri tillgång till vatten •God hygien

23 Föreläsningsrubrik / tema Övervakning Spädgrisar •Brist på råmjölk •Spädgrisdiarré •Klöv och ledskador •Fläkgrisar

24 Föreläsningsrubrik / tema Förebyggande åtgärder •Spädgrisdiarré –Ren och torr grisningsbox –Vaccinationsprogram •Immunoglobuliner via råmjölken –Råmjölk •Mängd och kvalitet

25 Föreläsningsrubrik / tema Förebyggande åtgärder •Spädgrisars klöv- och benskador •Jämna och halkfria golv –Rikligt med halm under de första levnadsdygnen –Friska suggor med goda modersegenskaper

26 Föreläsningsrubrik / tema Förebyggande åtgärder •Fläkta grisar –Halkfria golv –Varm närmiljö –Råmjölk –Stödtejpa ben på fläkta grisar

27 Föreläsningsrubrik / tema Foder •Analysera suggfodrets innehåll för: –Energi (MJ) –Råprotein –Aminosyreinnehåll –Mineraler och vitaminer –Hygienisk kvalitet •Anpassa fodergivor efter kondition och antal diande grisar •Näringsrekommendationer se Svenska Pigs hemsida: –www.svenskapig.se, Fakta, Foder, Näringsrekommendationerwww.svenskapig.se

28 Föreläsningsrubrik / tema Energi i foder •Fodrets sammansättning av näringsämnen baseras på energiinnerhållet (MJ) •Fodrets energiinnehåll avgör hur stor mängd (antal kg) suggan behöver •ca 31 MJ för underhåll –beroende på suggans storlek och vikt •För att producera 1 kg mjölk behöver suggan 8 MJ foder •1 kg spädgristillväxt kräver 4,5 kg suggmjölk •1 kg suggmjölk innehåller 5,3 MJ

29 Föreläsningsrubrik / tema Beräkningsexempel Jämförelse MJ och Kg Näringsbehov för suggans underhåll: –OM ett torrt digivningsfoder innehåller 13 MJ per kg behöver suggan för underhåll: 31 MJ/13 MJ per kg= 2,4 kg torrfoder

30 Föreläsningsrubrik / tema Spädgrisarnas tillväxt •Födelsevikt 1,5 kg/gris •Avvänjningsvikt ca 10 kg/gris •Total tillväxt 8,5 kg/gris •Antal grisar i kullen 10 stycken •Ditid ca 34 dagar •Exempel: –8,5 kg x 10 grisar = 85 kg tillväxt –85 kg per kull/ 34 dagar = 2,5 kg tillväxt/kull och dag –8,5 kg per gris/34 dagar = 250 g tillväxt/gris och dag

31 Föreläsningsrubrik / tema Utfodring •Exempel: –10 smågrisar i kullen som tillsammans behöver växa 2,5 kg per dag – 10 grisar x 2,5 kg tillväxt x 4,5 kg mjölk x 8 MJ = 90 MJ för energiproduktion –90 MJ + 31 MJ för underhåll –121 MJ för att näringsförsörja både suggan och de diande grisarna

32 Föreläsningsrubrik / tema Hull vid avvänjning Mager Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt. Späckmått <10mm. Tunn Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck. Späckmått ca 14 mm. Medel Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck. Späckmått ca 17 mm. Fet Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått > 20 mm. Källa: Lantmännen

33 Föreläsningsrubrik / tema Utfodring Sinsuggor

34 Föreläsningsrubrik / tema Utfodring Sinsuggor StalltempBetonggolvDjupströbädd 15°C31 MJ / 2,4 kg 10°C+ 2,52 MJ / 0,2 kg 5°C+ 5,04 MJ / 0,4 kg +-0°C+ 7,56 MJ / 0,6 kg -5°C+ 10,08 MJ /0,8 kg -10°C+ 15,12 MJ / 1,0 kg -15°Cosv. AllaSuggor med normalhullMagra suggor Avv till betUnder dräktighet Så mycket det kan äta eller MJ per dag Utfodras efter hull, MJ OE per dag till dag 85 i dräktigheten, därefter max 31 MJ OE fram till grisning Minst 36 MJ OE under dräktigheten tills de uppnår normalhull. Sänk givan till max 31 MJ senast 1 vecka före grisning.

35 Föreläsningsrubrik / tema Utfodring •Gruppera suggor i lösdrift efter storlek och ålder •Anpassa fodergivan individuellt –Stödutfodra gyltor och tunna suggor •Styr hullet med fodergivan •Ge riklig tillgång till halm av god kvalitet –Mättnadskänsla •Låg fodergiva under sista tiden av dräktighet –Minskar risken för difeber

36 Föreläsningsrubrik / tema Uppföljning •Använd produktionsuppföljningen –Bedöm och poängsätt suggans modersegenskaper –Skriv kommentarer på suggor •Sjukdom eller skador –Följ upp och analysera grisningsomgången •Blev det som du hade tänkt?

37 Föreläsningsrubrik / tema Arbetsrutiner •Kom överens om gemensamma rutiner och skriv ned dem •Viktigt att rätt person gör rätt sak vid rätt tidpunkt •Alla ska jobba för samma sak

38 Föreläsningsrubrik / tema Sammanfattning •Varje föreläsare sammanfattar själv sin föreläsning

39 Föreläsningsrubrik / tema Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, KALMAR


Ladda ner ppt "Föreläsningsrubrik / tema Grisningen Passa grisningar med koncentration och närvaro Namn Efternamn Datum och ort."

Liknande presentationer


Google-annonser