Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Föreläsningsrubrik / temaHull Hullbedömning och hullets betydelse Namn Efternamn Datum och ort.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Föreläsningsrubrik / temaHull Hullbedömning och hullets betydelse Namn Efternamn Datum och ort."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsningsrubrik / temaHull Hullbedömning och hullets betydelse Namn Efternamn Datum och ort

2 Föreläsningsrubrik / temaHull Innehåll •Betydelsen av ett gott hull •Bogsår och hull •Hullbedömning och späckmätning •Utfodring av suggor

3 Föreläsningsrubrik / temaHull Hullets betydelse •Reproduktionsproblem är den vanligaste utslagsorsaken hos utslagna suggor i Sverige. Det gäller även för utslagna förstagrisare. •Suggor och gyltor behöver en viss mängd fett för att kunna visa brunst och för att klara en lång digivningsperiod. •Därför är det viktigt att gyltor och suggor är i gott hull vid ingrisning så att de klarar av digivningen och att komma i brunst på nytt igen.

4 Föreläsningsrubrik / temaHull Späckmått efter betäckning *Bild från Lantmännen Lantbruk

5 Föreläsningsrubrik / temaHull Hull och bogsår •Magra suggor löper större risk att drabbas av bogsår än suggor i gott hull •Suggor är i sämst hull i slutet av digivningen och därför ökar bogsårsförekomsten då •Bogsår är ett djurvälfärdsproblem och inkörsport för bakterier •Se till att suggorna är i gott hull inför grisning och ge ett energirikt foder under digivningen, så att de bibehåller sitt hull

6 Föreläsningsrubrik / temaHull Uppkomst av bogsår •Bogsår uppkommer från tryckskador: –Då suggan ligger på sidan sticker bogbladsspetsen ut mest från kroppen och bär mycket vikt –Grisar har dåligt utvecklad muskulatur över bogbladet –Med ett tunt späcklager ökar trycket på bogbladsspetsen •Om trycket mellan bogbladsspetsen och golvet är högt så stryps blodtillförseln  syretillförseln blir otillräcklig och avfallsprodukter ansamlas

7 Föreläsningsrubrik / temaHull Bild 2 fr. Dansk Svineproduktion

8 Föreläsningsrubrik / temaHull Bogbladets utseende Bogbladsspetsen

9 Föreläsningsrubrik / temaHull Mager Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt. Späckmått <10 mm. Tunn Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck. Späckmått ca 14 mm. Medel Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck. Späckmått ca 17 mm. Fet Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått > 20 mm. Källa: Lantmännen Hullbedömning Suggan vid grisning

10 Föreläsningsrubrik / temaHull Mager Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt. Späckmått <10 mm. Tunn Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck. Späckmått ca 14 mm. Medel Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck. Späckmått ca 17 mm. Fet Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått > 20 mm. Källa: Lantmännen Hullbedömning Suggan vid avvänjning

11 Föreläsningsrubrik / temaHull Hullbedömning •Hullbedömning ska göras vid flera tillfällen: –Avvänjning –Dräktighetskontroll –60 dagars dräktighet –Grisning •Hullbedömning görs genom att se och känna på suggorna. •Det finns späckmätare som mäter späcklagrets tjocklek. En instruktionsfilm kommer under våren att finnas på

12 Föreläsningsrubrik / temaHull Mätning av ryggspäck Läs instruktionerna i bruksanvisningen för att lära dig hur späckmätaren fungerar. Foto: Malin Berggren

13 Föreläsningsrubrik / temaHull Gissa späckmåttet! Högdräktig sugga 1Högdräktig sugga 2 Foto: Maria Kihlstedt

14 Föreläsningsrubrik / temaHull 12 mm ryggspäck- TUNN18 mm ryggspäck- MEDEL Foto: Maria Kihlstedt

15 Föreläsningsrubrik / temaHull Ett jämnt hull lönar sig Suggor som kraftigt svänger i hull har ca 1200 MJ ökad foderåtgång per producerad kull, jämfört med suggor som har ett jämnare hull!

16 Föreläsningsrubrik / temaHull Utfodring under dräktighet •Från avvänjning till seminering: –Fri tillgång eller ca 50MJ OE (= 38MJ NEsugg) per dag för att stimulera brunsten. •Vid seminering och under dräktighet: –Givan sänks och anpassas efter hull och temperatur i stallet. –Suggor i dåligt hull ges minst 36 MJ OE (27 MJ NEsugg) per dag tills de uppnått normalhull. –Därefter ges de mellan 31 – 36 MJ OE (23 – 27 MJ NEsugg) per dag. –Om stallet är oisolerat ges extra energi när temperaturen faller under 15°C. Ge +3MJ OE = 2,3MJ NEsugg per 5 graders temperatursänkning och dag för att bibehålla hullet på suggorna. •Från tre veckor före grisning: –För suggor i normalhull sänks fodergivan 31 MJ OE (= 23 MJ NEsugg) per dag för att minska risken för grisningsfeber. –Suggor i dåligt hull får behålla sin högre fodergiva som istället reduceras senast 7 dagar före grisning.

17 Föreläsningsrubrik / temaHull Utfodring under dräktighet •Viktigt att samtliga suggor får korrekt giva. –Gruppera suggor efter hull, storlek, ålder och rang under dräktigheten. •Att diskutera: –Vilket inhysningssystem finns för sinsuggor i din besättning? Hur styrs fodertilldelningen, så att suggorna får den tänkta givan?

18 Föreläsningsrubrik / temaHull Utfodring under digivning •2-3 dagar efter grisning ges suggorna dräktighetsgivan en till två gånger per dag. •Under nästa 5-10 dagar ökas fodergivan successivt, samtidigt som antalet utfodringstillfällen ökar till först två och därefter tre till fyra gånger per dag. •Högproducerande suggor ska tilldelas så mycket foder de orkar äta och ökningen ska fortsätta under hela digivningen. Ett riktmärke är ca 100MJ OE (=76 MJ NEsugg) per dag till en sugga med 10 grisar. Tillägg eller avdrag för en gris är 7,5MJ OE (=5,7MJ NEsugg) per dag.

19 Föreläsningsrubrik / temaHull Att tänka på! •Hög mjölkproduktion kräver mycket foder. Suggor i dåligt hull eller de som inte kan försörja sina smågrisar utan att tappa hull, ges ett extra energirikt foder. Antalet smågrisar hos en sådan sugga ska begränsas. •Om det är många dagar mellan första och sista grisning i omgången, räcker inte utfodring en gång per dag till dess att samtliga suggor har grisat. De suggor som grisade först klarar inte att äta full giva vid ett utfodringstillfälle.

20 Föreläsningsrubrik / temaHull Fodervägran •För att suggorna ska kunna hålla ett gott hull under digivningen är det viktigt att de får i sig den näring de behöver. •Ibland kan fodervägran hos digivande suggor uppstå. Vilken strategi har ni för suggor som inte vill äta i din besättning?

21 Föreläsningsrubrik / temaHull Sammanfattning •Varje föreläsare sammanfattar själv sin presentation.

22 Föreläsningsrubrik / temaHull Tack för uppmärksamheten •Ev bild


Ladda ner ppt "Föreläsningsrubrik / temaHull Hullbedömning och hullets betydelse Namn Efternamn Datum och ort."

Liknande presentationer


Google-annonser