Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Människans fysiologi VT-08. Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar Hunger,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Människans fysiologi VT-08. Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar Hunger,"— Presentationens avskrift:

1 Människans fysiologi VT-08

2 Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar Hunger, törst, hjärtmuskelaktivitet, andning etc. – SJÄLVKLARHETER Hunger, törst, hjärtmuskelaktivitet, andning etc. – SJÄLVKLARHETER Inom NV – vad händer i kroppen egentligen? Inom NV – vad händer i kroppen egentligen? Varför ökar puls vid ansträngning? Varför ökar puls vid ansträngning? Varför kissar vi mer en vinterdag? Varför kissar vi mer en vinterdag? Vart tar allt blod vägen? Vart tar allt blod vägen? Varför blir vi sjuka? Varför blir vi sjuka?

3 Upplägg Celler & vävnader – olika typer av vävnader Celler & vävnader – olika typer av vävnader Matspjälkning – hur vår föda bryts ner & hur systemet är uppbyggt Matspjälkning – hur vår föda bryts ner & hur systemet är uppbyggt Respiration – andning & gasutbyte Respiration – andning & gasutbyte Cirkulation – blodomloppet Cirkulation – blodomloppet Vattenbalansen Vattenbalansen Immunförsvaret Immunförsvaret

4 Organismernas behov Behoven likartade för tillväxt överlevnad och fortplantning Behoven likartade för tillväxt överlevnad och fortplantning Cellen behöver för uppbyggnad Cellen behöver för uppbyggnad Fett Fett Proteiner Proteiner Cellen behöver för energi (cellandning) Cellen behöver för energi (cellandning) Socker Socker Syre Syre

5 Encelliga Encelliga – består endast av en cell (ej synlig) vars organeller fyller samma funktioner rörelse etc som olika celltyper (lunga, reproduktion,) Encelliga – består endast av en cell (ej synlig) vars organeller fyller samma funktioner rörelse etc som olika celltyper (lunga, reproduktion,) Flercelliga – har specialiserade celler för tillverkning av hormoner, proteiner, upptag av syre, göra sig av med avfall etc. Flercelliga – har specialiserade celler för tillverkning av hormoner, proteiner, upptag av syre, göra sig av med avfall etc.

6 Flercelliga - Människan Flercellig organism Flercellig organism Våra celler är differentierade till särskilda organ. Våra celler är differentierade till särskilda organ. Cellerna kan vara specialiserade på t.ex. Cellerna kan vara specialiserade på t.ex. Tillv. av hormoner, proteiner etc. Tillv. av hormoner, proteiner etc. Upptag av näring & syre Upptag av näring & syre Transport Transport O.s.v. O.s.v.

7 Flercelliga - Människan Flercelliga måste transportera ämnen till cellerna Flercelliga måste transportera ämnen till cellerna Hålla den inre miljön konstant Hålla den inre miljön konstant För mkt salt – törstig För mkt salt – törstig För varmt – svettning För varmt – svettning Matspjälkningskanalen & luftvägarna – upptag av föda & syre Matspjälkningskanalen & luftvägarna – upptag av föda & syre Blodomloppet – transport av näring & syre till cellerna samt avfallsprod. Kväverester, koldioxid & vatten Blodomloppet – transport av näring & syre till cellerna samt avfallsprod. Kväverester, koldioxid & vatten

8 Vävnader s.130 Cellerna bygger upp vävnader som i sin tur bygger upp organ som kan ingå i ett organsystem Cellerna bygger upp vävnader som i sin tur bygger upp organ som kan ingå i ett organsystem

9 Vävnader De olika celltyperna ordnas i 4 olika typer av vävnader De olika celltyperna ordnas i 4 olika typer av vävnader Epitelvävnad Epitelvävnad Muskelvävnad Muskelvävnad Nervvävnad Nervvävnad Stödjevävnad Stödjevävnad

10 Epitelvävnad Tätt packade celler ger skydd mot mikroorganismer, mekaniska skador & vätskeförluster Tätt packade celler ger skydd mot mikroorganismer, mekaniska skador & vätskeförluster

11 Huden (epitelvävnad) Största organet Största organet Överhud Överhud Döda celler s.k. hornlager Döda celler s.k. hornlager Läderhud Läderhud Blodkärl, nerver, svettkörtlar m.m. Blodkärl, nerver, svettkörtlar m.m. Underhud Underhud Fett Fett

12 Nervvävnad Nervceller som är specialiserade på att ta emot & skicka vidare elektriska impulser Nervceller som är specialiserade på att ta emot & skicka vidare elektriska impulser

13 Nervsystemet - översikt Består av: Hjärna, ryggmärg & nerver. Består av: Hjärna, ryggmärg & nerver. Ryggmärg – nerver som leder info till hjärnan Ryggmärg – nerver som leder info till hjärnan Nerver – kan vara upp till 1 m och har kontakt med muskler Nerver – kan vara upp till 1 m och har kontakt med muskler

14 Muskelvävnad Ca 40 – 50 % av människans vikt Ca 40 – 50 % av människans vikt 3 typer 3 typer

15 Skelettmuskelvävnad Över 600 st i kroppen Över 600 st i kroppen Viljestyrd men inte uthållig Viljestyrd men inte uthållig Kan bilda mjölksyra Kan bilda mjölksyra Styrs av nervsystemet Styrs av nervsystemet

16 Stödjevävnad Stöd & förbindelse mellan organ & vävnader. Brosk, fett & ben är exempel på denna vävnad Stöd & förbindelse mellan organ & vävnader. Brosk, fett & ben är exempel på denna vävnad

17 Förklara för varandra! Epitelvävnad – exempel på epitelvävnader samt dess funktion Epitelvävnad – exempel på epitelvävnader samt dess funktion Nervvävnad – funktioner? Nervvävnad – funktioner? Muskelvävnad – vilka 3 typer av muskelvävnader finns det? Var i kroppen finner vi dessa? Vad skiljer dem åt? Muskelvävnad – vilka 3 typer av muskelvävnader finns det? Var i kroppen finner vi dessa? Vad skiljer dem åt? Stödjevävnad – exempel på stödjevävnader samt dess funktion Stödjevävnad – exempel på stödjevävnader samt dess funktion

18 Respirationssystemet Andning och Gasutbyte s Mat = Energirika organiska föreningar Mat = Energirika organiska föreningar Dessa energirika föreningar bryts ner till sockermolekyler som används i cellandningen Dessa energirika föreningar bryts ner till sockermolekyler som används i cellandningen

19 Cellandningen Cellerna behöver O 2 för att arbeta (+ socker) Cellerna behöver O 2 för att arbeta (+ socker) Cellerna behöver göra sig av med CO 2 + H 2 O Cellerna behöver göra sig av med CO 2 + H 2 O

20 Lungorna - Anatomi

21 Luftstrupe – Anatomi Luftstrupen är ca 10 cm lång Luftstrupen är ca 10 cm lång Dess vägg är uppbyggd av broskringar samt glattmuskulatur & bindväv Dess vägg är uppbyggd av broskringar samt glattmuskulatur & bindväv Epitelvävnaden producerar slem Epitelvävnaden producerar slem På vävnaden finns även cilier På vävnaden finns även cilier

22 Bronker – Anatomi Består av 2 rör Består av 2 rör Förlängning av luftstrupe Förlängning av luftstrupe Samma uppbyggnad som luftstrupen Samma uppbyggnad som luftstrupen

23 Bronkioler – Anatomi Yttersta förgreningen av bronkerna Yttersta förgreningen av bronkerna Samma uppbyggnad som luftstrupe & bronker Samma uppbyggnad som luftstrupe & bronker

24 Alveoler Slutstation för inandningsluften Slutstation för inandningsluften Dess väggar är ytterst tunna Dess väggar är ytterst tunna Omges av kapillärer Omges av kapillärer Här sker gasutbytet genom diffusion Här sker gasutbytet genom diffusion O 2 från luft – blod O 2 från luft – blod CO 2 från blod – luft CO 2 från blod – luft

25 Andning 1. Vid inandningen lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Brösthålans volym ökar. Luft sugs in i lungorna genom undertryck och når så småningom lungblåsorna. 2. När man andas ut slappnar de muskler av som utvidgat brösthålan. På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas luften passivt ut ur lungorna. 1. Vid inandningen lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Brösthålans volym ökar. Luft sugs in i lungorna genom undertryck och når så småningom lungblåsorna. 2. När man andas ut slappnar de muskler av som utvidgat brösthålan. På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas luften passivt ut ur lungorna.

26 Dead-space Luftstrupen ca 10 cm lång Luftstrupen ca 10 cm lång Ett normalt andetag – ca 500 ml luft Ett normalt andetag – ca 500 ml luft Ca 350 ml når alveolerna Ca 350 ml når alveolerna En förlängning av ”luftstrupen” innebär en förlängning av Dead-space En förlängning av ”luftstrupen” innebär en förlängning av Dead-space

27 Reglering av andning Andningsrytmen regleras av nervsystemet som är kopplat till andningscentrum i hjärnan Andningsrytmen regleras av nervsystemet som är kopplat till andningscentrum i hjärnan Andningscentrum är känsligt för förändringar i surhetsgraden i blodet Andningscentrum är känsligt för förändringar i surhetsgraden i blodet Lågt PH i blodet – ökad andningsfrekvens Lågt PH i blodet – ökad andningsfrekvens Ökad muskelaktivitet ger ökad mängd koldioxid i blodet som reagerar med vatten i blodet & bildar kolsyra (syra = lågt PH) Ökad muskelaktivitet ger ökad mängd koldioxid i blodet som reagerar med vatten i blodet & bildar kolsyra (syra = lågt PH)

28 Fridykning Hyperventilation förlänger andhållningstiden -genom att koldioxiden, som är den faktor som skapar andnöd, vädras ut ur kroppen. Tyvärr kan syrgas inte laddas upp i kroppen i motsvarande grad. Hyperventilation förlänger andhållningstiden -genom att koldioxiden, som är den faktor som skapar andnöd, vädras ut ur kroppen. Tyvärr kan syrgas inte laddas upp i kroppen i motsvarande grad. Detta leder till att man efter hyperventilation kan förlora medvetandet på grund av syrgasbrist utan att känna andnöd. Detta leder till att man efter hyperventilation kan förlora medvetandet på grund av syrgasbrist utan att känna andnöd.

29 Transport av O 2 & CO 2 Syre transporteras i blodet via HB Syre transporteras i blodet via HB Varje röd blodkropp innehåller ca 250 miljoner HB-molekyler Varje röd blodkropp innehåller ca 250 miljoner HB-molekyler Kan binda 4 syremolekyler Kan binda 4 syremolekyler

30 Transport av O 2 & CO 2 Koldioxiden transporteras i huvudsak löst i blodet Koldioxiden transporteras i huvudsak löst i blodet Kolmonoxid däremot binds till HB Kolmonoxid däremot binds till HB Konsekvens? Syreupptaget minskas eftersom platsen i HB – molekylen är upptagen Konsekvens? Syreupptaget minskas eftersom platsen i HB – molekylen är upptagen

31 Rökning Tjära från cigaretten binds till vävnaden Tjära från cigaretten binds till vävnaden En cigg förlamar cilierna i luftvägarna i flera timmar En cigg förlamar cilierna i luftvägarna i flera timmar Konsekvens: Främmande ämnen blir kvar i luftvägarna vilket orsakar inflammationer Konsekvens: Främmande ämnen blir kvar i luftvägarna vilket orsakar inflammationer

32 Sjukdomar till följd av rökning Lunginflammation – Bakterie/virus infektion (feber & ont vid andning) Lunginflammation – Bakterie/virus infektion (feber & ont vid andning) Emfysem – Cilier dör & skadliga partiklar attackerar alveolerna som spricker. Effektiviteten minskas i och med ytminskning & väggförtjockning Emfysem – Cilier dör & skadliga partiklar attackerar alveolerna som spricker. Effektiviteten minskas i och med ytminskning & väggförtjockning KOL – förträngning av luftvägarna. Drabbar oftare kvinnor än män & leder så småningom till emfysem KOL – förträngning av luftvägarna. Drabbar oftare kvinnor än män & leder så småningom till emfysem

33 Emfysem

34 Cirkulationsfysiologi

35 Blodomloppets funktion Transport av: Transport av: syre syre näring näring hormoner hormoner restprodukter såsom urinämnen & koldioxid restprodukter såsom urinämnen & koldioxid

36 Hjärtats funktion Hjärtat fungerar endast som en pump som driver blodströmmen runt i kroppen Hjärtat fungerar endast som en pump som driver blodströmmen runt i kroppen =

37 Blodkärlssystemet Blodkärlssystemet består av: Blodkärlssystemet består av: Hjärta Hjärta Blodkärl Blodkärl Blod Blod

38 Blodomloppet Blodet pumpas från hjärtats vänstra kammare Blodet pumpas från hjärtats vänstra kammare Syrerikt blod leds vidare via rörsystemet artärerna ut till cellerna Syrerikt blod leds vidare via rörsystemet artärerna ut till cellerna Aorta Aorta Mindre artärer Mindre artärer Syrefattigt blod går till hjärtats högra förmak via venerna Syrefattigt blod går till hjärtats högra förmak via venerna

39 Blodomloppet

40 Artärer

41 Artärer Artärer utgår från hjärtat & förgrenar sig i mindre blodkärl Artärer utgår från hjärtat & förgrenar sig i mindre blodkärl Syrerikt blod Syrerikt blod Tjocka kärl med glatt muskulatur. Tjocka kärl med glatt muskulatur. Elastiska Elastiska

42 Vener

43 Vener Vener leder det syrefattiga blodet till hjärtat, och vidare till lungorna för att syresättas på nytt. Vener leder det syrefattiga blodet till hjärtat, och vidare till lungorna för att syresättas på nytt. Tunna kärl, knappt något muskelskikt. Tunna kärl, knappt något muskelskikt. Ej elastiska Ej elastiska Innehåller även venklaffar Innehåller även venklaffar

44 Kapillärer Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer. Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer. Kapillärerna har en mycket tunn väg. Kapillärerna har en mycket tunn väg. Kapillärerna tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter som bildas vid cellernas ämnesomsättning. Kapillärerna tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter som bildas vid cellernas ämnesomsättning.

45 Kapillärer

46 Sammanfattning blodkärl Blodkärl Blodkärl Artär Artär Blod ut, tjocka & elastiska Blod ut, tjocka & elastiska Vener Vener Blod in, tunna & elastiska (muskelpumpen) Blod in, tunna & elastiska (muskelpumpen) Kapillärer Kapillärer utbytet av näringsämnen, avfallsprodukter, syre och koldioxid mellan kapillären och cellerna sker här, utbytet av näringsämnen, avfallsprodukter, syre och koldioxid mellan kapillären och cellerna sker här, Minst, mkt tunna (lättpasserade genom bla diffussion) Minst, mkt tunna (lättpasserade genom bla diffussion)

47 Blodtryck Blodtryck = tryck som blodet utövar på kärlväggarna Blodtryck = tryck som blodet utövar på kärlväggarna Trycket är högst då hjärtat sammandras, s.k. systoliska trycket och som lägst när hjärtat vilar, s.k. diastoliskt tryck Trycket är högst då hjärtat sammandras, s.k. systoliska trycket och som lägst när hjärtat vilar, s.k. diastoliskt tryck

48 Blodtryck Det systoliska respektive diastoliska trycket beror på elasticiteten i artärväggarna Det systoliska respektive diastoliska trycket beror på elasticiteten i artärväggarna Lite elasticitet i kärlväggarna = högt blodtryck Lite elasticitet i kärlväggarna = högt blodtryck

49 Blodtryck Påverkbart? Påverkbart? I viss mån, mestadels beror det på ärftliga faktorer men fett och rökning täpper till kärlen. I viss mån, mestadels beror det på ärftliga faktorer men fett och rökning täpper till kärlen. Ökar med ålder. Ökar med ålder.

50 Blodet

51 Blodet Utgör ca 8 % av människans kroppsvikt Utgör ca 8 % av människans kroppsvikt Muskelmassa 40 – 50 % Muskelmassa 40 – 50 % Består av plasma samt blodkroppar Består av plasma samt blodkroppar Funktion: Transport av syre, näring, restprodukter, hormoner, delta i immunförsvaret Funktion: Transport av syre, näring, restprodukter, hormoner, delta i immunförsvaret

52 Blodet Normalt ca 5-6 liter blod Normalt ca 5-6 liter blod Består av Består av Plasma Plasma Blodkroppar Blodkroppar

53 Plasma Består av mestadels vatten samt speciella blodproteiner Består av mestadels vatten samt speciella blodproteiner Antikroppar – angriper främmande ämnen såsom bakterier & virus Antikroppar – angriper främmande ämnen såsom bakterier & virus Fibrinogen – deltar i koaguleringsprocessen Fibrinogen – deltar i koaguleringsprocessen

54 Blodkroppar Utgör ungefär hälften av mängden blod Utgör ungefär hälften av mängden blod 3 typer: röda, vita & blodplättar 3 typer: röda, vita & blodplättar Kallas även för blodceller Kallas även för blodceller Bildas ur benmärgen Bildas ur benmärgen

55 Röda blodkroppar (erytrocyter) Mkt små celler som saknar cellkärna och andra organeller Mkt små celler som saknar cellkärna och andra organeller Kan inte föröka sig Kan inte föröka sig Bildning av röda blodkroppar styrs av hormoner som bl.a. känner av låg syrehalt Bildning av röda blodkroppar styrs av hormoner som bl.a. känner av låg syrehalt

56 Röda blodkroppar Transporterar syre & koldioxid Transporterar syre & koldioxid Koldioxid gör miljön surare – de röda blodkropparna kontrollerar således syra- basbalansen i kroppen Koldioxid gör miljön surare – de röda blodkropparna kontrollerar således syra- basbalansen i kroppen

57 Röda blodkroppar Om inte cellerna kan föröka sig, hur förnyas de röda blodkropparna? Om inte cellerna kan föröka sig, hur förnyas de röda blodkropparna? De röda blodkropparna lever i ca 4 månader och därefter bryts de ner. Järnet återanvänds i nya celler men ”kropparna” avges i huvudsak med avföring. Bildning av röda blodkroppar styrs av hormoner som bl.a. känner av låg syrehalt De röda blodkropparna lever i ca 4 månader och därefter bryts de ner. Järnet återanvänds i nya celler men ”kropparna” avges i huvudsak med avföring. Bildning av röda blodkroppar styrs av hormoner som bl.a. känner av låg syrehalt

58 Vita blodkroppar (leukocyter) De vita kropparna försvarar kroppen mot infektioner av olika dess slag De vita kropparna försvarar kroppen mot infektioner av olika dess slag Relativt stora celler med kärna och andra organeller Relativt stora celler med kärna och andra organeller Kan leva allt från några dagar till hela livet Kan leva allt från några dagar till hela livet

59 Blodplättar (trombocyter) Innehåller ämnen som får blodet att koagulera (stelna) Innehåller ämnen som får blodet att koagulera (stelna) Vid en skada på ett blodkärl klumpar blodplättarna ihop sig och fäster vid kärlets väggar. Därmed bildas en plugg som hejdar blödningen. Vid en skada på ett blodkärl klumpar blodplättarna ihop sig och fäster vid kärlets väggar. Därmed bildas en plugg som hejdar blödningen.


Ladda ner ppt "Människans fysiologi VT-08. Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar Hunger,"

Liknande presentationer


Google-annonser