Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

”Vi kan alltid göra nåt!”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "”Vi kan alltid göra nåt!”"— Presentationens avskrift:

1 ”Vi kan alltid göra nåt!”
Carina Boström Leg Arbetsterapeut Tel

2 Problemområden vid demenssjukdom
Orientering Minne Initiativ Tidsuppfattning Varseblivning Hantera föremål Insikt Stresskänslig Koncentration Planeringsförmåga Inlärningsförmåga Språk problem med komplexa handlingar senare i personlig vård. Kräver rätt insatser i rätt tid. Orientering- vistas i välkända miljöer, hittar lättare i närmiljö Lära nytt- inköp av liknande föremål, utnyttja igenkänning ej ” nya” produkter. Stresskänslig- ex bankomatkö Varseblivning- tolkning av information ex telefonsvarare Språkförmåga- tydliga och enkla instruktioner, svårt att förstå instruktioner Dölja sina svårigheter- kräver nära samarbete med närstående. Svårt att tala om sina behov själv till skillnad från personer med fysisk nedsättning problem- sjukdomen förändras och behoven förändras- kräver mer flexibilitet när det gäller att ”byta” ut produkter, snabbare flöde i hjälpmedelshanteringen.. INFÖR NÄSTA BILD Tagit reda på vad pat har svårt med, vilka förmågor och funktioner som är skadade resp. fungerar…..

3 Basal Demensutredning i Primärvård
Klinisk undersökning Anamnes Heteroanamnes Fullständigt status, somatiskt inkl neurologstatus samt psykiskt Kognitivt test, exempelvis MMT Standardblodprover Ex, Hb, B-glukos, el-status samt inflammation/infektionsprover Övriga prover som ska ingå; Thyreoideastatus Albuminkorrigerat kalk Homocystein Övriga undersökningar som ingår i basalutredning; EKG Ortostatiskt blodtryck Datortomografi hjärna Ytterligare att tänka på! Arbetsterapeut för hjälp med aktivitetsbedömning Kontakt med kommunen för vårdplanering Specialistbedömning?` Ex, om utredning enligt ovan inte ger underlag för diagnos.

4 Organisation Arbetsterapin Gävle HJM Neuro Ergo BAP Demens
Kollegiala grupper Neurologi Ergonomi Hjälpmedel BAP Bra förutsättningar för KG- Demens Intresse Möjligheter till fortbildning I BAP Demens 4

5 Arbetsterapeuten tittar på hur du gör:
Går det långsamt Går det snabbt Hur effektivt är du Hur koncentrerad är du Blir du lätt distraherad Gör du i logisk ordning Hittar du alla saker Använder du rätt redskap Minns du vad och hur du skulle göra. Hur står du Var placerar du dig Hur går du Hur rör du dig Hur lyfter du Orkar du.

6 Att brygga två koppar kaffe…..
att få idén att ta initiativ hitta material mäta (räkna)rätt mängd kaffe och vatten filtret på rätt ställe kaffe och vatten i rätta behållarna ”montera”ihop bryggaren minnas antalet koppar kontakten i väggen knäppa på knappen.

7 Att bre’ en smörgås….. att få idén att ta initiativ hitta material
välja lämpliga verktyg hantera kniven ”lagom” med smör förstå ovanpå-under-mellan tolka text på förpackning hur många? hur hungrig är jag?

8 Att ta sig ett glas vatten….
att få idén att ta initiativ hitta material välja……… Känna törst Dricka lagom (inte för mycket) Komma ihåg att dricka Minnas att du druckit

9 Viktiga frågeställningar:
Förändring över tid Använda kända föremål Orientering i miljön Orientering i tid Glömmer? Sover Oro/stress Närståendes egen tid Sociala kontakter Framtiden Intresse/erfarenheter av teknologi Har patienten kunnat detta förut eller har han aldrig kunnat? Några nyckelområden………. Fråga närstående om hur denne uppfattar pat!! Tänk på närståendes läge i situationen Att ha med sig- inte fråga på en gång: framtid

10 Att tänka på vid bedömning:
Fånga den sjukes egen upplevelse av sin aktivitetsförmåga Kontakt med närstående och/eller personal VILKA frågor ställs - samt HUR de ställs Färdiga instrument behöver ofta kompletterande frågor Har patienten kunnat detta förut eller har han aldrig kunnat? Några nyckelområden………. Fråga närstående om hur denne uppfattar pat!! Tänk på närståendes läge i situationen Att ha med sig- inte fråga på en gång: framtid

11 Hur blev det sen? Nya erfarenheter! Nya erfarenheter.
När Eilert började på dagverksamhet fick jag flera frågor från personalen angående Hand och dess funktioner. Jag upplevde en osäkerhet och ibland ovilja att hjälpa och stötta Eilert utifrån att det saknades kunskap hos personalen. Personalen önskade att han skulle sluta använda Handi vilket Eilert själv inte alls villa. Hur gör vi nu? Hur ”trappar vi ut” ett hjälpmedel? När gör vi det? …och varför?

12 Positionering av personer med minnesproblematik
”ISAK” Positionering av personer med minnesproblematik

13 Man skapar enkelt kundens ”trygghetszon” med ett knapptyck på sändaren

14

15 Vägen in? Nya erfarenheter! Nya erfarenheter.
Vikten av att lyssna in problem som den anhörige upplever. Att skapa kontakt Att börja där…. Kan vara svårt att prata om problemet Behöver inte vara ett problem för patienten Att ”blotta sig” lagom mycket – prata om mindre problem, irritation och ilska …sen kan vi gå vidare med andra insatser.

16 Att tänka på gällande insatser:
Yngre/ Äldre Börja i tidigt skede Lära nytt Behoven förändras Närståendes, vårdpersonalens samverkan ”Tyst” patientgrupp Intresse Motivation Behov av uppföljning Har patienten kunnat detta förut eller har han aldrig kunnat? Några nyckelområden………. Fråga närstående om hur denne uppfattar pat!! Tänk på närståendes läge i situationen Att ha med sig- inte fråga på en gång: framtid

17 Gunnar använder inte telefonen - Varför ?
Kan han läsa/uppfatta siffrorna? Förstår han vad han skall göra när telefonen ringer? Hör han signalen? Kan han uppfatta/höra vad som sägs i telefonen? Kan han minnas vad som sägs? Kommer han ihåg telefonnumret så att han kan knappa in det på telefonen? Förstår/kommer han ihåg att lägga tillbaka luren efter avslutat samtal?.

18 Elsa äter inte lunch - Varför ?
Kommer hon ihåg att äta? Kan hon följa ett recept, läsa recept, förstå instruktioner? Kan hon uppfatta och hantera mått och mängder? Kommer hon ihåg att stänga av spis, vattenkran, stänga kylskåpsdörr? Hittar hon i skåpen? Väljer hon lämpliga verktyg? Hur hanterar hon dem? Kan hon hålla tråden i en aktivitet? Vad händer om telefonen ringer eller störande ljud på gatan? Hur reagerar hon på ljud/lukt? Såsom kokande vatten, stekos…... Tar aktiviteten lagom lång tid att utföra?. Som jag frågar får jag svar!! Ex ” har du dåligt minne?” nej! ”händer det att du glömmer att…….passa tider, vilken dag det är, ge hunden mat, etc Ja OO ja!!


Ladda ner ppt "”Vi kan alltid göra nåt!”"

Liknande presentationer


Google-annonser