Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bosättning av nyanlända En kommunöversikt Gunnar Myrberg Institutet för Framtidsstudier Bostadsmötet 2012.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bosättning av nyanlända En kommunöversikt Gunnar Myrberg Institutet för Framtidsstudier Bostadsmötet 2012."— Presentationens avskrift:

1 Bosättning av nyanlända En kommunöversikt Gunnar Myrberg Institutet för Framtidsstudier Bostadsmötet 2012

2 Svensk flyktingmottagning i jämförande perspektiv Svensk mottagning av flyktingar och anhöriga till flyktingar utmärker sig internationellt i två centrala avseenden: – Antalet asylsökande och antalet beviljade uppehållstillstånd är betydligt högre än i andra (europeiska) länder med jämförbar befolkningsmängd – Nyanlända har rätt att bosätta sig var i landet de vill redan innan uppehållstillstånd ens har beviljats

3 Asylsökande i tio europeiska länder

4 Beviljade uppehållstillstånd i Sverige

5 Styrning av nyanlända flyktingars boende – en policyfråga på två nivåer På nationell nivå: Fördelning mellan olika landsdelar och kommuner På kommunal nivå: Fördelning mellan olika samhällen och bostadsområden

6 Stat och kommun i bosättningspolitiken Ska staten kunna tvinga/pressa kommuner att ta emot flyktingar eller är det en fråga för kommunalt självstyre? -Lagstiftning -Förhandling -Ekonomiska incitament -Påtryckningar (t.ex. name and shame)

7 Individuell valfrihet kontra styrning: Tre alternativa lösningar ”Hård styrning”: nyanlända anvisas till kommun enligt statlig regleringsnyckel, är skyldiga att stanna under introduktionsperiod (Danmark efter 1998) ”Mjuk styrning”: nyanländas önskemål beaktas vid beslut om placering, möjlighet finns att byta kommun under introduktionsperiod. (Sverige 1985–1994 och idag för ABO; Danmark 1984–1998; Norge) ”Ingen styrning”: nyanlända kan själva välja var de vill bo (redan som asylsökande), och kan flytta under introduktionsperiod (Sverige efter 1994 – EBO)

8 Relationen stat – kommun: Tre alternativa lösningar ”Hård styrning”: reglering; statlig regleringsnyckel (Danmark sedan 1999) ”Mjuk styrning”: förhandling stat – kommun (Norge; Danmark t.o.m. 1998; Sverige t.o.m och vis-à- vis ABO) ”Ingen statlig styrning”: I praktiken ändå låg valfrihet för kommunen – har inte möjlighet säga nej till flykting som själv väljer att bosätta sig där (Sverige sedan 1994 EBO)

9 Statlig styrning i bosättningspolitiken Individuell valfrihet JANEJ Kommunal valfrihet JA Norge Sverige (ABO) NEJ Sverige (EBO)Danmark

10 Bosättningspolitikens kategorier Totalt antal kommunplacerade nyanlända under perioden : Varav: – Kvotflyktingar: 9,5% – Anläggningsboende (ABO): 28,9% – Eget boende (EBO): 32,0% – Anhöriga: 27,2% – Övriga: 2,4%

11 Hur ser kommunerna på mottagandet? Enkäten skickades ut i oktober 2011 till flyktingsamordnare eller motsvarande befattning i samtliga kommuner Svarsfrekvensen är 70% (204 av 290) På grundval av kommunernas mottagningsprofil har en analysindelning gjorts i form av EBO-kommuner, ABO- kommuner samt kvotkommuner

12 Vad gör det lättare respektive svårare för kommunerna att ta emot nyanlända? (1) Mycket svårare Varken eller Mycket lättare

13 Vad gör det lättare respektive svårare för kommunerna att ta emot nyanlända? (2) Mycket lättare Mycket svårare Varken eller

14 Bosättningspolitiska utmaningar nu och i en nära framtid Anhöriginvandringen – Ny lagstiftning från och med 1 juli väntas leda till stor anhöriginvandring från Somalia under De ensamkommande flyktingbarnen – Tvingande lagstiftning? – Europeisk samordning/solidaritet? Bostadsfrågan – Samverkan mellan statliga AF och olika typer av mottagningskommuner inom ramen för etableringsreformen – Vad göra åt bristen på små hyreslägenheter?

15 Bosättningspolitiska utmaningar på något längre sikt Nyanlända – börda och/eller resurs? Hur kan bosättningspolitiken bidra till att upprätthålla migrations- och integrationspolitikens legitimitet?

16 Mottagandets 10 i topp-kommuner (Absoluta tal ) TotaltKvotflyktingarABOEBOAnhöriga 1Stockholm (11147)Örnsköldsvik (526) Stockholm (950)Stockholm (7403)Stockholm (2575) 2Göteborg (7344)Luleå (474) Växjö (879)Göteborg (4085)Göteborg (2357) 3Malmö (5867)Skellefteå (464) Göteborg (771)Södertälje (3108)Malmö (2155) 4Södertälje (5129)Sollefteå (401) Malmö (711)Malmö (2857)Södertälje (1524) 5Linköping (2877)Timrå (341) Örebro (705)Linköping (1196)Eskilstuna (1200) 6Eskilstuna (2750)Östersund (302) Sundsvall (678)Botkyrka (1111)Linköping (1056) 7Norrköping (2697)Härnösand (285) Norrköping (629)Norrköping (1034)Norrköping (967) 8Örebro (2634)Strömsund (283) Gävle (579)Huddinge (970)Kristianstad (884) 9Västerås (2293)Ljusdal (274) Trollhättan (573)Eskilstuna (954)Borlänge (872) 10Växjö (2130)Sandviken (270) Linköping (568)Örebro (925)Västerås (866)

17 Mottagandet som andel av kommunens folkmängd Under perioden låg medelvärdet för det årliga kommunala mottagandet i förhållande till folkmängden på 2,1 promille (medianvärdet var under samma period 1,7 promille) Nära hälften (54%) av landets kommuner tog under perioden i genomsnitt emot nyanlända motsvarande mellan 1 och 3 promille av folkmängden per år I detta spann hittar vi också de tre storstäderna Stockholm (1,88‰), Göteborg (2,04‰) och Malmö (2,80‰)

18 Mottagandets 10 i topp-kommuner (Andel av folkmängden ) Kommun Genomsnittligt antal mottagna Folkmängd 2011 Genomsnittligt mottagande som promille av folkmängden 1Sorsele ,48 2 Södertälje ,50 3 Dorotea ,69 4 Lessebo ,53 5 Storfors ,35 6 Gullspång ,02 7 Borlänge ,48 8 Bräcke ,48 9 Flen ,47 10 Norsjö ,41

19 Mottagandets 10 i botten-kommuner (Andel av folkmängden ) Kommun Genomsnittligt antal mottagna Folkmängd 2011 Genomsnittligt mottagande som promille av folkmängden 281 Mora5, , Vansbro1, , Tjörn2, , Öckerö1, , Kungsbacka10, , Askersund1, , Klippan2, , Vellinge2, , Lekeberg0, , Karlsborg0, ,00


Ladda ner ppt "Bosättning av nyanlända En kommunöversikt Gunnar Myrberg Institutet för Framtidsstudier Bostadsmötet 2012."

Liknande presentationer


Google-annonser