Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Centrala nervsystemet Hjärnan Ryggmärgen. Nervsystemet Dendrit Cellkärna Axon eller neurit Myelin Synaps.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Centrala nervsystemet Hjärnan Ryggmärgen. Nervsystemet Dendrit Cellkärna Axon eller neurit Myelin Synaps."— Presentationens avskrift:

1 Centrala nervsystemet Hjärnan Ryggmärgen

2 Nervsystemet Dendrit Cellkärna Axon eller neurit Myelin Synaps

3 Nervtyper Sensoriska nerver Motoriska nerver

4 Mannens hjärna

5 Kvinnans hjärna

6 Människohjärna

7 Centra

8 Delfunktioner Lillhjärnan samordnar de olika signalerna från sinnena och musklerna Hjärnstammen styr kroppstemp, andning, blodtryck och andra funktioner som vi inte kan påverka

9 Autonoma nervsystemet Sympatiska + pupillen vidgas + hjärtat slår fortare + luftrören vidgas - mindre saliv - mindre magarbete - urinblåsan hämmas Parasympatiska - pupillen sluts - hjärtat slår saktare - luftrören drar ihop sig +större salivavsöndring +magarbetet ökar +urinblåsan stimuleras

10 Sjukdomar Huvudvärk Svimning Stroke Epilepsi MS CP Hjärnhinneinflammation Hjärnskakning Dyslexi ADHD

11 Huvudvärk Återkommande huvudvärk är för det mesta ofarligt och något som de allra flesta människor haft. Huvudvärken går över av sig själv eller med hjälp av enkla värktabletter. Om du ofta har huvudvärk, till exempel en gång i veckan, eller värk som inte försvinner ska du kontakta din vårdcentral. Vid plötslig och svår huvudvärk ska du vända dig till sjukhusets akutmottagning. Huvudvärk kan bland annat utlösas av spänningar, till exempel för att man gnisslar tänder eller biter ihop käkarna när man sover. Den kan också orsakas av förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol, rökning samt av för mycket kaffe, te eller läkemedel som innehåller koffein. Huvudvärken kan också ha psykologiska orsaker, till exempel ängslan, oro eller depression. Det finns olika typer av huvudvärk, till exempel spänningshuvudvärk, migrän spänningshuvudvärkmigrän

12 Migrän Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar. Det viktigaste symtomet vid migrän är attacker av svår huvudvärk. De kan bland annat utlösas av stress, sömnbrist, fasta, viss mat och - hos kvinnor - hormonförändringar. Migrän går inte att bota, men det finns effektiva läkemedel som hjälper mot huvudvärken. Migrän drabbar nästan var femte kvinna och var tionde man. Besvären börjar som regel före 40 års ålder och minskar oftast efter klimakteriet eller efter 60- årsåldern. Även barn kan ha migrän, men det är ovanligare. Cirka 70 procent av dem som drabbas av migrän har en nära anhörig som också lider av sjukdomen.

13 Vad beror migrän på? Orsaken till migrän är inte helt klarlagd, men sjukdomen är till cirka 50 procent ärftligt betingad. Huvudvärken beror på att stora blodkärl runt hjärnan blir vida, svullna och smärtkänsliga på grund av att nervändar runt blodkärlen läcker ut retande ämnen. Det ger den pulserande värken som är typisk för migrän. Detta styrs från hjärnan, men hur det startar vet man inte.

14 Vad kan utlösa en migränattack? Stress är en vanlig orsak till migrän. Oftast kommer anfallet när man slappnar av, till exempel till helgen eller på första semesterdagen. Hormonförändringar hos kvinnor. Många får attackerna i samband med menstruation. Hos många kvinnor försvinner eller lindras besvären vid graviditet. Migränen försvinner ofta i klimakteriet. Man kan också få migrän av att fasta, det vill säga då man bara intar flytande föda, eller av oregelbundna måltider, för lite eller för mycket sömn, starka dofter, svängningar i temperatur eller lufttryck, hetta, starkt solljus eller höga ljud. Alkoholhaltiga drycker som rödvin och vissa födoämnen, till exempel choklad, citrusfrukter, mögelost eller andra starka ostar.

15 Vad kan utlösa en migränattack? Stress är en vanlig orsak till migrän. Oftast kommer anfallet när man slappnar av, till exempel till helgen eller på första semesterdagen. Hormonförändringar hos kvinnor. Många får attackerna i samband med menstruation. Hos många kvinnor försvinner eller lindras besvären vid graviditet. Migränen försvinner ofta i klimakteriet. Man kan också få migrän av att fasta, det vill säga då man bara intar flytande föda, eller av oregelbundna måltider, för lite eller för mycket sömn, starka dofter, svängningar i temperatur eller lufttryck, hetta, starkt solljus eller höga ljud. Alkoholhaltiga drycker som rödvin och vissa födoämnen, till exempel choklad, citrusfrukter, mögelost eller andra starka ostar.

16 Svimning (att svimma) Svimning betyder att man plötsligt förlorar medvetandet för att hjärnan inte får tillräckligt med syre. Att svimma är sällan tecken på något allvarligt. En utredning bör göras i speciella fall, till exempel om personen är avsvimmad mer än två minuter. Om du lätt svimmar bör du tänka på att resa dig långsamt från sittande eller liggande och röra på benen när du står stilla, till exempel i köer. Svimning kan utlösas av flera olika saker. Det kan till exempel vara en stark reaktion på något skrämmande och obehagligt eller utlösas av smärta. Feber, brist på vätska eller sömn kan bidra till att du svimmar. Du kan också svimma i en pressad situation. Själva orsaken till svimningen är ett tillfälligt blodtrycksfall. smärtaFeberbrist på vätskablodtrycksfall Vissa människor, både vuxna och barn, svimmar lättare än andra om de till exempel står stilla länge eller hastigt reser sig upp. Då hinner inte blodtrycket med att tillräckligt snabbt försörja hjärnan med blod. Det är ofarligt men obehagligt. Hos vuxna kan svimningen ibland bero på problem med hjärtrytm eller hjärtklaffar. En annan orsak kan vara epilepsi.epilepsi

17 Symtom vid svimning Ett typiskt svimningsanfall börjar med att man blir blek och kallsvettig. Man känner sig yr och blir kanske illamående. Därefter svartnar det för ögonen. Oftast hinner man sätta eller lägga sig innan man förlorar medvetandet.illamående Medvetslösheten brukar som mest hålla i sig ett par minuter. Efteråt är det normalt att känna sig lite matt

18 Om ett svimningsanfall är på väg: Är det bra om du lägger dig ned med benen högre än huvudet. Du kan också sätta dig ner och böja huvudet ner mot knäna, andas djupt och vänta tills känslan gått över. Om ditt barn har svimmat: Känn efter att ditt barn andas och kontrollera att pulsen slår. Se efter att barnet inte har något löst i munnen. Låt ditt barn ligga ner och lägg benen högre än kroppen så att blodcirkulationen underlättas. Låt ditt barn vakna till av sig själv. Efter en liten stund kan barnet sätta sig upp och sedan resa sig. Ge inte barnet något att dricka förrän han eller hon är helt vaken.

19 Förebygg svimning Om du har lätt för att svimma bör du: Alltid resa dig långsamt, särskilt när du stiger ur sängen på morgonen. Sätta dig ner och böja huvudet mot knäna när svimningen är på väg. Sträcka och böja på benen för att förbättra blodcirkulationen när du står länge, till exempel i köer.

20 Stroke (hjärninfarkt, hjärnblödning) Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt – blodpropp i hjärnan – och hjärnblödning. Stroke kan bli mycket allvarligt och måste omgående behandlas på sjukhus. Ring 112 om du plötsligt drabbas av domningar, förvirring eller svårigheter att tala eller förstå, synstörningar, balansproblem eller kraftig huvudvärk. Genom att ha en bra livsstil och ta läkemedel kan du förhindra en ny stroke. Rehabilitering är en viktig del av behandlingen. Stroke måste behandlas på sjukhus så fort som möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och handikapp. Varje år insjuknar cirka personer i stroke. Två tredjedelar av dem drabbas för första gången. Stroke förekommer i alla åldrar, men risken ökar med stigande ålder. Kvinnor och män drabbas i ungefär samma utsträckning. Men kvinnor insjuknar i allmänhet senare än vad män gör. Medelåldern för män är 73 år och för kvinnor 77 år.

21 Stroke orsakas av: blodproppblodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsåder. Proppen täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. En propp från hjärtat beror oftast på en störning i hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer. Blodproppar från halspulsådrorna orsakas oftast av åderförkalkningsförändringar i dessa kärl. åderförkalkningsförändringar en förtjockning av kärlväggen i något av hjärnans fina kärl blödning inuti hjärnan som oftast orsakas av högt blodtryck eller missbildade blodkärl.högt blodtryck blödning mellan hjärnhinnorna, för det mesta orsakat av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm.pulsåderbråck

22 Epilepsi Epilepsi är ett samlingsbegrepp för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi får du om du har haft upprepade epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan. Den typen av anfall kallas oprovocerade. Kontakta vårdcentralen om du misstänker epilepsi. Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva, vilket kan ge olika typer av anfall. Kraftiga anfall påverkar hela hjärnan, medan andra bara rör en liten del av hjärnan och knappt märks. Många människor får bara några enstaka anfall under hela livet, medan andra kan ha svåra anfall varje dag. För ungefär hälften läker epilepsin ut. Skador och sjukdomar som påverkar hjärnan kan orsaka epilepsi. Det kan vara medfödda sjukdomar liksom skallskador och hjärntumörer. Om du tidigare har haft stroke kan det också rubba balansen i nervcellerna och ge epilepsi. Många har epilepsi utan att det finns någon tydlig bakomliggande skada eller sjukdom. Risken att få epilepsi är störst under det första levnadsåret och efter 70 års ålder. För barn beror det ofta på medfödd sjukdom eller skada. Stroke och demenssjukdom är vanliga orsaker hos äldre. Om du får ett enstaka epileptiskt anfall behöver det inte betyda att du har epilepsi, men du bör ändå söka vård för utredning. Se filmen om ett epileptiskt anfall Illustratör: Svenska Grafikbyrån Visa filmVisa film

23 Symtom på epilepsi Vid ett stort anfall blir man plötsligt medvetslös, ofta utan förvarning. Man får också ryckningar i armar och ben. Anfallet går oftast över på ett par minuter och utan att man tagit någon skada. Om man faller omkull kan det hända att man skadar sig. Tandskador förekommer, eller till och med att man bryter en arm eller ett ben. Man kan även bränna sig om man får ett anfall när man står vid spisen eller i en varm dusch. Men skador är trots allt ovanliga, även hos dem som har anfall ofta. Vid mindre anfall kan man bli avskärmad, stirra framför sig och kanske smacka med munnen. Själv märker man kanske bara att man fått en minneslucka. Det finns också mycket lindriga anfall. Då märker ofta inte omgivningen något, utan det är bara man själv som märker av det. Akut hjälp Om du ser någon som får ett epileptiskt anfall som inte har gått över inom fem minuter bör du ringa 112. Man bör nästan alltid hämtas med ambulans när man får ett stort anfall för första gången.

24 Ms (multipel skleros) Ms, multipel skleros, är en sjukdom där inflammation ger skador på centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Sjukdomen kan inte botas, men inflammationshämmande läkemedel kan dämpa sjukdomsutvecklingen betydligt. Sjukgymnastik är en viktig del i rehabiliteringen. Att röra sig så mycket man orkar kan lindra besvär och göra att symtomen inte förvärras. Rökning ökar risken för att få ms och kan även förvärra förloppet. Ms ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet, myelinet, runt nervtrådarna. Detta gör att impulserna i nerverna inte leds fram på normalt sätt. Sjukdomen kan ge olika former av symtom och besvär. I vissa fall leder den till bestående funktionsnedsättningar. Vilka besvär man får beror på vilka nervbanor som drabbas. Omkring personer i Sverige har ms. Sjukdomen bryter oftast ut mellan 20 och 40 års ålder. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män får ms. Vad som orsakar ms är oklart, men rökning ökar risken. Om du har ms och röker bör du sluta röka eftersom rökning kan förvärra sjukdomen. Även ärftlighet kan ha viss betydelse för att utveckla ms.

25 Symtom på ms Hos de allra flesta uppträder ms i attacker, så kallade skov. Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera. Vanliga symtom är att man blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler, får känselstörningar, försämrad balans, synrubbningar och ibland påverkan på minnes och arbetskapacitet. En del kan uppleva en starkt ökad uttröttbarhet och även sänkt sinnesstämning, depression. Vid ett skov får man ett eller flera symtom. Ett skov kan hålla i sig under något dygn upp till ett par månader. När skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis. Nya skov kommer efter en tid och då kan tidigare symtom komma tillbaka. Man kan även få nya. Tiden mellan skoven varierar mellan några månader och upp till flera år.

26 Cerebral pares (Cp) Cerebral pares, cp, betyder förlamning genom hjärnskada och är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Av de cirka barn som föds i Sverige varje år får drygt 200 en cp-skada. Cp är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn för en rad olika symtom. Den gemensamma nämnaren är ett rörelsehinder orsakat av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Skadan ska ha inträffat antingen under graviditeten, i samband med förlossningen eller före två års ålder. De vanligaste orsakerna till cp-skador är infektioner, cirkulationsrubbningar, syrebrist och blödningar i hjärnan. Beroende på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt den inträffat visar barnet under sin utveckling olika symtombilder. Barn med cp har en försenad motorisk utveckling.

27 Symtom vid cerebral pares Den vanligaste följden av hjärnskadan är mer eller mindre nedsatt muskelkontroll. Variationen är stor – en del har bara ett lätt rörelsehinder medan andra helt saknar muskelkontroll. Många med cp har förutom rörelsehindret även andra funktionsnedsättningar, till exempel förståndshandikapp, epilepsi, perceptionsstörningar, talsvårigheter och synskador.epilepsi

28 Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation (meningit och encefalit) Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två sjukdomar som orsakas av både virus och bakterier. Huvudvärk, illamående, stelhet i nacke, överkänslighet mot ljus samt hög feber är vanliga tecken. Hos barn och äldre kan symtomen vara mindre tydliga. Kontakta akutmottagning om du misstänker hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Sjukhusvård krävs oftast. Både hjärnhinneinflammation och hjärninflammation uppträder ofta plötsligt utan annan föregående sjukdom. De kan också komma som följdsjukdom efter andra infektioner eller sjukdomar, som till exempel öroninflammation eller lunginflammation. Hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier är ovanligare men allvarligare.

29 Hjärnhinneinflammation Mellan hjärnan och skallbenet finns ett hålrum som innehåller vätska och som omges av hjärnhinnorna. Det är det här området som blir inflammerat om du drabbas av hjärnhinneinflammation. Smittan kan komma från någon annan infektion i kroppen och nå hjärnhinnorna via blodet eller skallens ben. Den vanligaste formen av hjärnhinneinflammation är den som orsakas av virus. Det kan vara fråga om smittämnen som förs över från person till person. Ibland förekommer epidemier. TBE-virus och borreliabakterien överförs via fästingbett. Båda kan orsaka hjärnhinneinflammation.borreliabakterien

30 Hjärninflammation Hjärninflammation är en sjukdom i själva hjärnvävnaden. Hjärninflammation kan komma som en följdsjukdom till andra virussjukdomar som luftvägsinfektion, vattkoppor eller herpes. I sällsynta fall kan hjärninflammation ses efter vissa vaccinationer. TBE-virus kan orsaka hjärninflammation hos både barn och vuxna. Hos små barn blir symtomen av TBE-viruset vanligen lindrigare.TBE-viruset

31 Symtom vid hjärn- och hjärnhinneinflammation Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation kan ge liknande symtom: feber, huvudvärk, illamående, kräkningar och allmän sjukdomskänsla. Det är också vanligt att den som drabbas känner sig stel i nacken och är känslig för ljus. Hos spädbarn och barn kan symtomen vara otydligare. Det gäller också för äldre och personer med nedsatt immunsystem. Hjärnhinneinflammation - bakterier Om infektionen är orsakad av bakterier är symtomen ofta mera uttalade och allvarligare än om orsaken är virus. Den som drabbas av denna mycket allvarliga form av hjärnhinneinflammation kan också få utslag som är röda eller purpurfärgade. Hjärninflammation Vid hjärninflammation föreligger samtidigt symtom som tyder på störningar av hjärnans funktion. Det kan röra sig om beteendeförändringar, förvirring, påverkat tal, kramper och nedsatt kraft eller känsel. I svåra fall kan den som är sjuk bli omtöcknad eller tappa medvetandet.

32 Hjärnskakning hos barn Hjärnskakning hos barn kan uppstå genom hårda slag eller stötar mot huvudet, till exempel om barnet faller och slår i huvudet. Barn slår sig ofta i huvudet utan att det är farligt. Om barnet efter flera timmar får huvudvärk, yrsel, blir illamående eller mycket trött ska du hålla barnet under uppsikt. Om ditt barn slagit i huvudet hårt ska du alltid ringa Vårdguiden på telefon för råd. Ring omedelbart efter ambulans om barnet blir medvetslöst eller förlamat. Hjärnskakning betyder att den mjuka hjärnvävnaden kommer i rörelse på grund av slag mot huvudet. Ett kraftigt slag kan leda till blödningar och svullnad i hjärnvävnaden. Ibland blir det också brott på skallbenet.

33 Symtom Tecknen på hjärnskakning kan komma efter flera timmar och därför är det viktigt att du har ditt barn under uppsikt och också väcker det nattetid för att se att det inte är medvetslöst. Symtom på hjärnskakning är: - huvudvärk -yrsel -illamående -kräkningar -oförklarlig och stark trötthet.

34 Viktigt! Om barnet blir medvetslöst eller verkar förlamat är det tecken på allvarligare skador. Ring omedelbart efter ambulans om barnet får sådana symtom. Människor kan ha olika stora pupiller normalt. Men om ditt barn efter ett slag mot huvudet plötsligt fått olika stora pupiller i ögonen kan även det vara ett symtom på en allvarlig skada. Håll barnet under uppsikt Om ditt barn slår sig i huvudet är det viktigt att du håller honom eller henne under uppsikt under det närmaste dygnet, eftersom symtom på hjärnskakning kan komma efter flera timmar. Låt barnet ligga ner och vila. Barn blir ofta sömniga och vill sova efter ett slag mot huvudet. Väck barnet med jämna mellanrum för att kontrollera att det inte är medvetslöst. Detsamma gäller nattetid under det första dygnet.

35 Smaken Sött Surt Salt Beskt Umami Saliv

36 Hund

37 Haj

38 Nattfjärilshanne

39 Luktundersökning

40 Receptorer

41 Luktreceptorer Mot 1

42 Luktbulb

43 Överföring

44

45 Ögat

46 Ögats olika delar

47 Synceller Tappar Stavar

48 Pupillen

49 Linser

50 Ljusets väg

51 Närsynt

52 Översynt

53 Ålderssynt

54 Känsel Beröring Tryck Smärta Temperatur Vibration

55 Örat


Ladda ner ppt "Centrala nervsystemet Hjärnan Ryggmärgen. Nervsystemet Dendrit Cellkärna Axon eller neurit Myelin Synaps."

Liknande presentationer


Google-annonser