Forum för internationalisering Högskoleverket

En presentation över ämnet: "Forum för internationalisering Högskoleverket"— Presentationens avskrift:

1 Forum för internationalisering Högskoleverket
Internationaliseringens nationella arenor Svensk högre utbildning och utländska studenter 1945–2015 Forum för internationalisering Högskoleverket 2 februari 2012 Mikael Börjesson Donald Broady, Dag Blanck, Tobias Dalberg, Alexander Ekelund, Bo Ekelund, Josefine Krigh, Christin Mays, Andreas Melldahl, Mona Mårtensson, Mikael Palme Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) Uppsala universitet  

2 Bakgrund – Intellektuell handelsbalans
Källa: HSV 2007:9 R och SCB UF 20 SM 1101

3 Forskningsfrågor Vilka intressen i Sverige och utomlands driver frågan om ett ökat deltagande av utländska studenter, lärare och forskare i svensk utbildning? Hur har dessa intressen förändrats över tid? Hur ser relationen ut mellan statliga, ickestatliga ideella och privata aktörer ut? Hur arbetar svenska lärosäten och dess fakulteter och institutioner med inkommande flöden av studenter, lärare och forskare? Vilka satsningar görs, hur organiseras verksamheten och hur påverkas undervisningen? Vilken betydelse har utbildningsutbudet, speciellt masterutbildningarna, lärosätets karaktär och språkpolicys för internationaliseringsarbetet? Hur ser de inkommande strömmarna av studenter ut och hur har de förändrats under det senaste tre kvarts seklet? Från vilka länder kommer studenterna, vilka områden väljer man att studera i Sverige, vilka lärosäten prioriteras? Hur resonerar studenterna om sina studier? Vilka är motiven för studierna, hur har man kommit att välja utbildning och lärosäte? Hur uppfattas kvaliteten i den svenska högskolan?

4 Delstudier Inhemska och utländska intressen (nationell nivå) a) Svenska satsningar för att öka internationaliseringen av högre utbildning b) Utländska intressen av svensk högre utbildning Svenska lärosätens investeringar i internationalisering (institutionell nivå) a) En global bild av lärosätens investeringar i internationalisering b) Internationaliseringen av utbildningsutbudet c) Masterutbildningar Inkommande strömmar (individnivå) a) De stora linjerna b) Stipendiaterna c) Studenterna

5 Jämförelse av två studier av kursutbudets internationalisering
Vår undersökning HSV, Utländska studenter i Sverige, 0807R Alla program/kurser oavsett nivå Program på avancerad nivå Utbildningsutbud som givits Utbildningsutbud som erbjudits Metadata till SCBs högskoleregister Lärosätenas hemsidor Program-/kursbenämningarna är på engelska Undervisningen ges på engelska En jämförelse mellan vår undersökning och den rapport HSV släppte för några år sedan. Underlag: Ca programbeteckningar och ca kursbenämningar.

6 Engelska programbenämingar Andelar av samtliga program
Proportion engelska programbenämningar (0,01=1%, 0,02=2%,...etc). Källa: blad ” lprog-år-ämn-eng” i ”Tabellverk-appendix”

7 Engelska kursbenämningar Andelar av samtliga kurser
Proportion engelska kursbenämningar (0,01=1%, 0,02=2%,...etc). Källa: blad ”kursk-år-hgsk” i ”Tabellverk-appendix”

8 Engelska programbenämningar/ämnesområde Antal/år
Till vänster: Antalet engelska programbenämningar inom respektive ämnesområde (9 områden, allmän utbildning inte med) Till höger: Andelen engelska programbenämningar inom respektive ämnesområde (9 områden, allmän utbildning inte med) Tydligt att det är ”tre grader av internationalisering” med tre ämnesområden i varje klass (horisontell uppdelning). Dessa resultat har många likheter med HSVs rapport 2007:09R.

9 Engelska programbenämningar/ämnesområde Andel/år
Till vänster: Antalet engelska programbenämningar inom respektive ämnesområde (9 områden, allmän utbildning inte med) Till höger: Andelen engelska programbenämningar inom respektive ämnesområde (9 områden, allmän utbildning inte med) Tydligt att det är ”tre grader av internationalisering” med tre ämnesområden i varje klass (horisontell uppdelning). Dessa resultat har många likheter med HSVs rapport 2007:09R.

10 Engelska programbenämningar/lärosätestyp, Antal/år
De fyra lärosätestyper där det förekommer engelska programbenämningar. Antal till vänster och andel till höger.

11 Engelska programbenämningar/lärosätestyp, Andel/år
De fyra lärosätestyper där det förekommer engelska programbenämningar. Antal till vänster och andel till höger.

12 Engelska programbenämningar per ämne Företagsekonomi, handel, administration
Utbildning, SUN, 4-ställig Eng. Tot Andel Internationell redovisning och beskattning 26 100,0 Internationell administration 47 69 68,1 Internationell (europeisk) marknadsutbildning, ingen språkinriktning 127 37,0 Administration och förvaltning 27 77 35,1 Företagsekonomi, handel, administration, övrig/ospec. utbildning 22 63 34,9 Annan utbildning i ledning och administration 46 154 29,9 Ekonomutbildning/företagsekonomi, finansiell ekonomi 32 132 24,2 Bank, försäkring och finansiering 10 45 22,2 Logistik 31 145 21,4 Internationell ekonomiutbildning, ingen spec. språkinriktning 105 510 20,6 Ekonomutbildning/företagsekonomi, entreprenörskap 39 207 18,8 Ekonomutbildning/företagsekonomi, kultur 19 118 16,1 Hotell o turism (ekonomi) 37 262 14,1 Ekonomutbildning/företagsekonomi, miljö 17 123 13,8 Transportekonomi och materialadministration 5 13,5 Textilekonomutbildning 9 75 12,0 Internationell ekonomiutbildning, engelska 8 10,7 Ledarskap, organisation och styrning 355 10,4 Ekonomutbildning/företagsekonomi, data 49 486 10,1 Hälsoadministration 6 8,7 Ekonomutbildning/företagsekonomi, kvantitativ ekonomi, statistik, ekonomiska analyser 80 6,3 Ekonomutbildning/företagsekonomi, medicinsk teknik 3 50 6,0 Handel och administration 85 5,9 Ekonomutbildning/företagsekonomi 91 2039 4,5 Ekonomutbildning/företagsekonomi, fastigheter 3,8 Internationell ekonomiutbildning, franska 370 2,2 Internationell ekonomiutbildning, tyska 395 2,0 Kostekonomutbildning 174 1,7 Marknadsföring 2 188 1,1 Ekonomutbildning/företagsekonomi, marknadsföring 1 115 0,9 Personaladministration 742 0,7 Angående tabellerna med 2siffer- och 4siffer-nivå: Jag valde att ta med dem för att ge en finare bild över vilka typer av utbildningar som engelska benämningar är vanligt förekommande på. Siffrorna gäller alla år (93-09). Inom ”Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration” finns utbildningar av både internationell och transnationell kraktär. Bland ”naturvetenskap...” och ”Teknik...” är det företrädelsevis utbildnignar av transnationell karaktär. Källa: blad ” lprog-ämne-inr-eng” i Exceldokumentet ”Tabellverk-appendix”

13 Engelska programbenämningar per ämne Teknik och tillverkning
Utbildning, SUN, 4-ställig Eng. Tot Andel Magisterutbildning, generell teknik och teknisk fysik 78 114 68,4 Magisterutbildning, materialteknik 65 121 53,7 Magisterutbildning, fordons- och farkostteknik 22 53 41,5 Magisterutbildning, bred mot byggande, bl.a. lantmäteri 32 79 40,5 Magisterutbildning, samhällsbyggnad 143 357 40,1 Magisterutbildning, ekonomi och organisation 177 469 37,7 Annan bred utbildning inom samhällsbyggande/byggnadsteknik 8 36,4 Magisterutbildning, trä, papper, glas/porslin, plast 17 52 32,7 Magisterutbildning, energi 130 400 32,5 Magisterutbildning, byggnadsteknik 33 109 30,3 Magisterutbildning, elektronik o data 338 1235 27,4 Magisterutbildning, maskinteknik 125 26,7 Magisterutbildning -övriga/ospec. inriktning 29 128 22,7 Magisterutbildning, berg- och mineralteknik 3 14 21,4 Magisterutbildning, kemiteknik och bioteknik 73 348 21,0 Annan utbildning inom samhällsbyggnad och arkitektur, yth 2 12 16,7 Annan utbildning inom teknik och teknisk industri, yth 4 30 13,3 Annan utbildning i industriell ekonomi och organisation 5 133 3,8 Civilingenjörsutbildning, samhällsbyggnad 373 2,1 Annan utbildning inom samhällsbyggnad och arkitektur 1 48 Ingenjörsutbildning, bred mot byggande, bl.a. lantmäteri 256 2,0 Ingenjörsutbildning, ekonomi och organisation 10 599 1,7 Annan utbildning i elektronik, datateknik och automation 9 542 Ingenjörsutbildning, elektronik 307 1,6 Energi/Drift- och underhåll 335 1,5 Annan utbildning i maskinteknik och verkstadsteknik 305 0,7 Ingenjörsutbildning, data 13 2207 0,6 Civilingenjörsutbildning, energi- och elektroteknik 1448 0,1 Angående tabellerna med 2siffer- och 4siffer-nivå: Jag valde att ta med dem för att ge en finare bild över vilka typer av utbildningar som engelska benämningar är vanligt förekommande på. Siffrorna gäller alla år (93-09). Inom ”Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration” finns utbildningar av både internationell och transnationell kraktär. Bland ”naturvetenskap...” och ”Teknik...” är det företrädelsevis utbildnignar av transnationell karaktär. Källa: blad ” lprog-ämne-inr-eng” i Exceldokumentet ”Tabellverk-appendix”

14 Projekt om internationalisering inom SEC
Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan. En utbildningssociologisk studie av hur nationsöverskridande profiler utformas och värdesätts, VR-U, , Projektledare Mikael Palme. Utrikespolitik och internationalisering av svensk högre utbildning. Svenska Institutet och det akademiska utbytet , VR-U, , Projektledare Andreas Åkerlund. Internationaliseringens nationella arenor. Svensk högre utbildning och utländska studenter, VR-U, , Projektledare Mikael Börjesson. Språken, skolan, samhället , VR-U, , Projektledare Bo Ekelund. Transnationella strategier inom den högre utbildningen. Sveriges förhållande till Frankrike och USA , VR-U, , Projektledare Mikael Börjesson. Den svenska gymnasieskolan i det nya Europa. Transnationella inslag i utbildningsinstitutionernas fält och elevernas levnadsbanor, Skolverket, , Projektledare Donald Broady. Eliter och transnationella utbildningsstrategier, HSFR, , Projektledare Donald Broady.

15 SEC-publikationer i urval om internationalisering
Broady, Donald, Berg, Barbro & Palme, Mikael, “L’enseignement secondaire et l'enseignement supérieur en Suède face à l'internationalisation”, p i Broady, de Saint Martin & Palme (eds.), Les élites. Formation, reconversion, internationalisation, CSEC, EHESS/SEC, LHS, Paris/Stockholm, 1995. Börjesson, Mikael, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland svenska studenter i Paris och New York, SEC Research Reports 37, Uppsala, 2005. Börjesson, Mikael & Broady, Donald, “The Social Profile of Swedish Law Students: National Divisions and Transnational Strategies”, p i Retfærd. Nordisk juridisk tidskrift, vol. 29, nr 3, 2006. Blanck, Dag and Mikael Börjesson, “Transnational Strategies in Higher Education and Cultural Fields. The Case of the United States and Sweden in the 20th Century,” p i American Studies in Scandinavia, 40:1-2, 2008. Melldahl, Andreas, “Study Travels in Theory and Practice. The Sweden-American Foundation and Its Fellows to the U.S, ”, p i American Studies in Scandinavia, 40:1-2, 2008. Åkerlund, Andreas, Mellan akademi och kulturpolitik. Lektorat i svenska språket vid tyska universitet , Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala, 2010.

16

17 Registreringar på engelska kursbenämningar/ämnesområde, absolut och relativt antal/år
Liknande mönster som i föregående slajd.

18 Engelska kursbenämningar/lärosätestyp, absolut och relativt antal/år
Liknande resultat som i föregående slajd fast för kursbenämningar.

19 Internationaliseringen av utbildningsutbudet Antal program med titlar på svenska och på engelska

20 Internationaliseringen av utbildningsutbudet Antal program med titlar på engelska per typ av utbildningsinstitution

21 Internationaliseringen av utbildningsutbudet Andel program med titlar på engelska per typ av utbildningsinstitution