Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN Stockholm 24.11.2006 Vuokko Palonen Tritonia, Vasa, Finland

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN Stockholm 24.11.2006 Vuokko Palonen Tritonia, Vasa, Finland"— Presentationens avskrift:

1 SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN Stockholm Vuokko Palonen Tritonia, Vasa, Finland

2 INNEHÅLL •VAD ÄR COLLECTION (SAMLING) ? •VAD ÄR COLLECTION MAPPING •COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT •COLLABORATIVE COLLECTION MAPPING  Samlingskarta, Projekt i några länder •FINLANDS SAMLINGSKARTA: målsättning, process, verksamhet, problem •SAMLINGSKARTANS BETYDELSE •KÄLLOR

3 VAD ÄR COLLECTION (SAMLING) Ett biblioteks samlingar –Samlingar i huvudbiblioteket / fakultetsbiblioteken/ avdelningarna –Samlingar enligt: •Vetenskapsområden: samhällsvetenskaper, humaniora, naturvetenskaper o.s.v. •Publikationstyper eller format: tidskrifter, serier, kursböcker, avhandlingar, av- material, e-böcker, databaser o.s.v. •Lånetid: 1 dag, 1 månad; lånas icke ut •Donationer, specialsamlingar

4 ETT BIBLIOTEKS SAMLINGAR Exempel 1 : Tammerfors universitets bibliotek (Merja Hyödynmaa) MAIN LIBRARY HUMANIKA Department of Humanities and Education TERTIO Department of Health Sciences Faculty of Humanities Faculty of Medicine Faculty of Information Sciences Faculty of Economics and Administration Faculty of Social Sciences Faculty of Education small departmental libraries Unit in Hämeenlinna including text books

5 EXEMPEL 2: TRITONIAS SAMLINGAR Allmänna samlingen Lånbara böcker, referenslitteratur, serier, tidskrifter ämnesvis BU = Ekonomi ED = Pedagogik HU = Humaniora SO = Samhällsvet. TE = Teknik o.s.v. Kursböcker Tidskrifter Avhandlingar E-böcker Biblio- tekets databas Nelli-portal Elektroniska ref.databaser Elektroniska tidskrifter Specialsamlingar Övriga web- resurser

6 EXEMPEL 3: EN VIRTUELL SAMLING KOMMUNIKATIONSVETENSKAP i nätet och på hyllorna LINGVISTIK SOCIALPSYKOLOGI MARKNADSFÖRING TEKNIK LOGOPEDI

7 EXEMPEL 4: SAMLINGAR I PORTALER Databaser: •open access-resurser, t. ex. DOAJ •licensbelagda databaser (t.ex. Science Direct, Ebsco Academic Search Premier, Statistikcentralens databaser) •bibliotekskataloger och bibliografier •I framtiden: beskrivningar om flera biblioteks tryckta och elektroniska samlingar  SAMLINGSKARTA

8 VAD ÄR COLLECTION MAPPING •the process of examining the quantity and quality of your collection and identifying its strengths and weaknesses •a visual supplement to the automated catalog system that graphically displays the breath and depth of the collection •a quick picture of the collection (Indiana University – Purdue University Indianapolis, School of Library and Information Science)

9 EXEMPEL: COLLECTION MAPPING FÖR EN SAMLING (lingvistik) •Samlingen omfattar 2006/11: (Kvantitet) –c band böcker, 200 e-böcker –100 tryckta och 1000 elektroniska tidskrifter –100 tonband (dialekter) –c. 25 % av litteratur på svenska, 35 % på tyska, 20 % på engelska, 10 % på franska, 10 % på andra språk •Samlingen innehåller: (Kvalitet) –litteratur från 1950-talet till de nyaste; median 1995 –specialområden: tyska språket – dialekter; språkbad; strukturalism –studienivå (Conspectus 3)

10 VAD ÄR COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT? •multiple libraries coordinate the development and management of their collections with the goal of building broader, more useful combined collections than any library in the group could build individually (Burgett, J & Haar, J. & Phillips, L.L. 2004, s. 44)

11 COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT - Exempel Tyskland: DFG: National Research collection system: Sondersammelgebietsplan Portaler: Vascoda Webis o.s.v. Nederländerna: Co-operative Collection Management in Humanities in the Nederlands: National Library Den Haag + University of Amsterdam, Project

12 EXEMPEL: TYSKLAND, Webis: Sammelschwerpunkte nach Fächergruppen Sprach- und Literaturwissenschaften •Allgemeine und vergleichende Sprachwissenschaft. Allgemeine Linguistik (Universitätsbibliothek Frankfurt am Main) •Germanistik, Deutsche Sprache und Literatur (Universitätsbibliothek Frankfurt am Main •Anglistik, Allgemeines (Staats- und Universitätsbibliothek Göttingen) •Französische Sprache und Literatur (Universitäts- und Landesbibliothek Bonn) •Klassische Altertumswissenschaft einschl. Alte Geschichte. Mittel- und Neulateinische Philologie (Bayerische Staatsbibliothek München)

13 COLLABORATIVE COLLECTION MAPPING – modeller Australia: Australian Libraries Gateway Storbritannien : Co-ordinating the distributed national collection of research resources. The Higher Education/British Library Task Force, June Collections of the National Library of the Czech Republic

14 Your search for Linguistics in Australia found 20 Australian libraries. NB* Please read definitions of subject collecting levels.definitions earch&subj=1 COLLECTIONLIBRARYLOC. ResearchUniversity of MelbourneVIC Study - IntermediateThe University of Sydney LibraryNSW Study - IntermediateUniversity of Queensland LibraryQLD Study - BasicUniversity of Western Australia Library WA Advanced basicUniversity of South Australia Library SA BasicDixson LibraryNSW

15 COLLABORATIVE COLLECTION MAPPING  Samlingskarta •Flera bibliotek beskriver sina samlingar i –samma format (gärna standardiserat) –samma ämnesgruppering –samma analysmetoder, Conspectus! •Flera bibliotek har –gemensam koordinering av arbetet –gemensam användargränsnitt –gemensamt söksystem

16 UNIVERSITETSBIBLIOTEKENS NÄTSTRATEGI MÅL: BÄTTRE SAMLINGAR: TRYCKTA OCH ELEKTRONISKA MÅL: BRA TILLGÅNG TILL SAMLINGARNA PORTALER, DOKUMENTARKIV FINANSIERING: UNDERVISNINGS- MINISTERIET PROJEKT: SAMLINGSKARTA FinELib Bibl. databaser FINLANDS SAMLINGSKARTA: bakgrund

17 FINLANDS SAMLINGSKARTA: målsättningar Nationellt: universitetsbibliotek, specialbibliotek •att utöka gemensamma litteraturresurser i finländska bibliotek i en situation där ekonomiska förutsättningar på biblioteken inte blir bättre – arbetsfördelning? •att göra litteraturresurserna mera synliga genom nationella portaler - de elektroniska resurserna + trycka samlingar •att presentera, var de bästa samlingarna inom alla vetenskapsområden ligger och till vilka delområden biblioteken har specialiserat sig

18 FINLANDS SAMLINGSKARTA: målsättningar 2 Lokal nivå: •att förbättra bibliotekspersonalens kännedom av sitt eget och andra biblioteks litteraturresurser •att förstå att samlingarna är bibliotekets strategiska resurs för forskning och utbildning vid universitetet  ”[Collection mapping] offers a means of expanding the symbolic role of the library by redefining collection and library at the same time” (Burgett, J & Haar, J. & Phillips, L.L. 2004, s. 44) •att evaluera samlingarna för att få konkreta siffror för budgetdiskussioner vid universitetet

19 FINLANDS SAMLINGSKARTA: process Projektgrupp: -Mål och uppgifter -Utredningar -Beskrivningsformat -Ämnesgruppering -Evalueringsmetoder -Sökportal (på kommande) -Information och handledning -Möten med kontakt- personer, nationella och internationella seminarier Deltagande bibliotek: •Analys av samlingarna •Gruppering av samlingarna ämnesvis för nationellt behov •Beskrivning av samlingarna •Evaluering av samlingarna

20 FINLANDS SAMLINGSKARTA •Fortsätter som projekt med tidigare styrgrupp •Finansiering Undervisningsministeriet 7/2007  deltagande bibliotek? •Utbildning i augusti 2006 (Dr. Mary Bushing, USA), ny utbildning i augusti 2007 •Pilotbeskrivningar på biblioteken •Enkät till biblioteken gällande ämnesområden •Möte med kontaktpersoner •Ett nytt tekniskt system? •Användargränssnitt & Söksystem ???

21 FINLANDS SAMLINGSKARTA: PROBLEM •Ämnesgruppering – ingen gemensam klassifikation •Tekniska förutsättningar har inte hittats så snabbt som vi tänkte •Relation till andra bibliografiska hjälpmedel inte alltid lätt att förstå •Finansiering i fortsättningen

22 SAMLINGSKARTANS BETYDELSE 1 För biblioteken •att visa samlingarnas styrka och svaghet •att evaluera, hur samlingarna understöder studier och forskning •att hjälpa inköpbeslut •att planera linjerna för framtiden och urvalskriterier för materialet •att visa områden som är bristfälliga och områden som är utmärkta •att föreslå vilka områden kunde granskas •att författa ett budgetplan som motsvarar universitetets behov

23 SAMLINGSKARTANS BETYDELSE 2 För kunderna: -Alla typ av materialet i portalerna -Helhetssynvinkel till flera biblioteks tyngdpunkter och samlingarnas kvalitet -Annat beror mycket av användargränsnitt??, -möjlighet att flytta från samlingskartan till bibliotekskataloger ?

24 SAMLINGSKARTANS BETYDELSE 3 •”Collection management information is intrinsically valuable outside the framework of CCD. Even if your library never succeeds in establishing a viable long-term collection- building partnership with other libraries, the investments in preparing for CCD will produces a better library…” •”Collaborative collection development has been described as the strategy of the twenty-first century.” (Burgett, J & Haar, J. & Phillips, L.L. 2004)

25 KÄLLOR 1 –Burgett, J. & Haar, J. & Phillips, L.L., Collaborative collection development: a practical guide for your library. Chicago: American Library Association, –Deutsche Forschungsgemeinschaft, Förderprogramm: Überregionale Literaturversorgung. liche_infrastruktur/lis/projektfoerderung/foerderziele/lit eraturerwerbung.html –Indiana University – Purdue University Indianapolis, School of Library and Information Science, Collection Mapping.

26 KÄLLOR 2 –Mittler, Elmar, Recent developments in Germany concerning cooperative collection development. LIBER – Groningen – Signum (in English) 3:2006 – Suomen yliopistokirjastojen neuvosto, Kokoelmakarttahanke Tietokartta/tietokartta_hankesuunnittelu.htm –Webis: Sammelschwerpunkte in deutschen Bibliotheken.


Ladda ner ppt "SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN Stockholm 24.11.2006 Vuokko Palonen Tritonia, Vasa, Finland"

Liknande presentationer


Google-annonser