Kvotflykting i Västerbotten

En presentation över ämnet: "Kvotflykting i Västerbotten"— Presentationens avskrift:

1 Kvotflykting i Västerbotten
en förstudie om kvotflyktingars etableringsprocess ur ett brukarperspektiv Projektperiod: 1 sep 2013 – 31 maj 2014

2 Om projektet Kvotflyktingarnas röster i fokus Förbättra kvotflyktingars etableringsprocesser Förbättra lokal och regional samverkan mellan aktörer. Rekommendationer till aktörerna

3 Genomförandet av intervjuer
Iakttagelseområden : Vidarebosättningsprocessen Boendet i kommunen Myndigheters tillgänglighet och information Etableringsinsatser Hälsa Skola och barnomsorg Fritid

4 Deltagarworkshop Deltagarworkshopen bekräftade att målgruppen känner igen sig i resultaten

5 ”Innan avresan till Sverige fick vi information av somalier som redan bodde i kommunen och vet hur det är att bo i det här landet. Det var bra. Men jag hade mycket annat att tänka på, jag var hotad och rädd, mitt huvud var fullt av annat. Jag fick informationen men tog inte till mig allt då. Om jag skulle ge ett tips skulle det vara att ge information både innan och efter avresan men att det är somalier som gjort samma resa tidigare som på något sätt ger informationen.”

6 ”I början var det svårt till och med att handla i affärerna eftersom att allt står på svenska. Även om flyktingsamordnaren eller någon annan följt med en gång förstår man inte vad man kan köpa. Det är en svår första tid och man behöver någon som pratar det egna modersmålet som stöd i olika praktiska saker.”

7 ”Människor från vår folkgrupp kommer ofta direkt från flyktingläger, de flesta har aldrig gått i skola och har levt ett hårt liv som gått ut på att överleva dagen och inget annat. När man hamnar här i Sverige är allt annorlunda. Det finns olika aktörer med olika uppdrag och man vet inte vilka aktörer som gör vad. Vad gör kommunen? Vad gör Arbetsförmedlingen? Vad gör Försäkringskassan? Och vad är det för skillnad på dem? Det är många som inte har en aning. Ibland träffar jag folk som har bott här i ett eller två år och fortfarande undrar var de ska vända sig t.ex. med frågor som handlar om deras ersättning. Det behövs mer information om systemet.”

8 Information Information i samband med vidarebosättningsprocessen
Myndigheters information Fysiska informationsträffar

9 Den första tiden i kommunen
Socialt stöd och praktisk hjälp första tiden Bostadsinformation Information och stöd från landsmän

10 ”Det fanns en tjej tidigare på sfi som hjälpte eleverna på modersmål när de inte förstod. Nu har hon tyvärr slutat så nu finns inget språkstöd , det är synd för det behövs någon som kan ge ett extra stöd i undervisningen, särskilt till de som är analfabeter.”

11 ”Det är jätteviktigt att man har meningsfulla aktiviteter, att man har lärt sig något. Det måste vara tydligt varför man gör det man gör och att det kan leda till arbete. Om man t.ex. går på sfi på förmiddagarna så är det jätteviktigt att man deltar vid någon praktik eller yrkesutbildning resten av tiden. Men tyvärr är det många gånger meningslösa aktiviteter, man sitter på en stol och det är någon som pratar.” .

12 ”Samhällsorienteringen skulle behöva vara bredare och omfatta mer tid
”Samhällsorienteringen skulle behöva vara bredare och omfatta mer tid. Som det är nu får man bara ytlig information men man skulle behöva få djupare kunskaper och höra samma sak upprepade gånger så att det går in. För en del räcker det som det är men för de flesta behövs mer tid.” .

13 Etableringsinsatser Fler och bättre etableringsinsatser
Praktik, instegsjobb Utökad tid för SO och sfi .

14 Etableringsinsatser Utbildning i föräldraskap, familjeliv och privatekonomi Språkstöd/handledning på modersmål Arbetsförberedande insatser .

15 ”Jag har svårt att kommunicera via telefon eller telefonsvarare så jag går direkt till vårdcentralen eller tandläkaren för att boka tid.”

16 ”Från det att vi kom till Sverige har vi fått en massa brev där allt står på svenska trots att vi inte kan ett enda ord på svenska. Jag fick t.ex. en tid på sjukhuset men utan att förstå att jag skulle åka dit. Då fick jag en räkning och en ny tid men den missade jag också. Tillslut tog jag räkningarna till min lots för jag vet inte hur man gör för att betala räkningarna. Men lotsen kanske inte betalade för igen fick jag en räkning, nu på 1200 kr. Så gick det till att jag fick så många räkningar från sjukhuset utan att ens ha träffat en läkare.”

17 ”Jag har varit med om väldigt mycket och egentligen är det konstigt att jag ens lever. Med alla de upplevelserna jag bär på trodde jag att det skulle finnas en förståelse för att det kan ta tid att landa, att jag kanske inte var redo för att gå ut på praktik, och att det var svårt att ta in saker. Jag tror att jag hade behövt någon typ av återhämtning eller stöd direkt när jag kom, men det var först när jag gjorde praktik som omgivningen märkte att jag inte mådde bra. Jag vågade inte prata med någon, var hela tiden rädd och kunde inte sova. Jag tänkte hela tiden att jag skulle vara tacksam för det mottagande som jag fick och att jag var tvungen att vara med på alla aktiviteter. Men tillslut fick jag hjälp från Röda Korset så att allt jag burit på kom ut. Det är tack vare det jag nu mår bättre även om det fortfarande finns sådant som jag bär med mig.”

18 Hälsa Tidsbokning Information om avgifter Tillgång till tolkar Snabbare upptäcka behov av stöd vid psykisk ohälsa

19 ”Det finns en rädsla hos föräldrar att de tappar sina barn om de inte får möjlighet att behålla sin kultur och sitt språk. Det är viktigt att barnen lär sig läsa och skriva även på somaliska och att de träffar personer som har kvar sin somaliska identitet.”

20 Skola och barnomsorg Modersmålsundervisning tidigt i barnens skolgång Tillgången till tolk bör säkerställas

21 ”Jag har inte så bra kontakt med grannarna eller befolkningen, jag har inga vänner, fortfarande undrar jag hur jag ska komma in i det svenska samhället, hur jag ska skapa en relation till någon, hur jag ska kunna få vänner, bekanta eller ens någon att prata med. Sverige är ett slutet samhälle i jämförelse med Somalia och jag har inte hittat vägarna än, jag vet inte var jag ska börja.”

22 ”Vi vill ha en plats där vi kan träffas på helgerna
”Vi vill ha en plats där vi kan träffas på helgerna. Det finns ett språkcafé men vi vill ses även på helgen. Det är bra med svenska personer som vill jobba som volontärer för att träna språket med oss.”

23 ” Den enda fritid jag har är på lördagar och söndagar
” Den enda fritid jag har är på lördagar och söndagar. Då håller jag på med att tvätta kläder och städa hemmet. På kvällarna läser jag läxan och tar hand om barnen.”

24 Fritid Ökad tillgänglighet av fritidssysselsättningar Mötesplatser för nyanlända och svenskar Språkcafé Riktade fritidsaktiviteter för kvinnor

25 Rekommendationer Flyktingmottagningarna bör i samarbete med andra kommunala förvaltningar, Arbetsförmedlingen m.fl. ta fram informationsmaterial på olika språk och utöka antalet muntliga informationsträffar.

26 Rekommendationer Flyktingmottagningarna bör, i samarbete med kommunala bostadsbolag anordna muntliga informationsträffar för nyanlända avseende bostad och boende.

27 Rekommendationer Kommunerna bör vika praktikplatser för nyanlända i kommunens egna verksamheter/förvaltningar och utse ansvarig praktiksamordnare.

28 Rekommendationer Flyktingmottagningarna bör i samarbete med idéburen sektor starta fadderverksamheter.

29 Rekommendationer Kommunerna bör initiera/fördjupa samarbetet med idrottsföreningar, sportklubbar, m.fl. för att öka tillgängligheten av fritidsaktiviteter för nyanlända.

30 Rekommendationer Kommunernas sfi-skolor bör utöka möjligheterna till språkstöd på modersmål

31 Kontaktuppgifter Elina Pettersson Tel: , Maryam Osman Tel: , Gabriella Strååt Tel: , Hedyah Faghir hedyah. Tel: , Webbsida: