Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nya koncept Landskapsbiblioteksmöte i Vasa 15.12.2008.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nya koncept Landskapsbiblioteksmöte i Vasa 15.12.2008."— Presentationens avskrift:

1 Nya koncept Landskapsbiblioteksmöte i Vasa

2 Kunnande och kvalitetsmässigt högtstående service •I regeringsprogrammet står det att bibliotekens roll som närservice, som ett mångsidigt servicesystem för medborgarnas lärande, för informationsservice och kultur, skall stärkas. •I samband med kommunsammanslagningar gäller det att se till att alla kommuninvånare fortsättningsvis kan erbjudas mångsidig service av hög kvalitet. •I Utvecklingsprogram för bibliotek från år 2006 sägs det att biblioteksverksamhetens största utmaningar och problem är identiska med framgångsfaktorerna, dvs tillräcklig tillgång till personal som är utbildad för branschen och ständig uppdatering av personalens kärnkunnande i en verksamhetsmiljö som hela tiden förändras. Befolkningens allt högre utbildningsnivå, de växande behoven inom utbildningen och ett alltmera mångsidigt utbud av information och kunskap förutsätter en god grund- utbildning och kontinuerlig fortbildning.

3 Omgivningen, användarnas beteende förändras •Biblioteksanvändarna söker gärna själva på nätet, men de behöver hjälp med mera komplicerade uppgifter, med att finna relevanta informationskällor. Många rutinuppgifter på biblioteken har försvunnit med kundterminaler och automatisering. Bibliotekspersonalen är fortfarande viktig men arbetsuppgifterna förändras. I den norska undersökningen Hvem er de og hvort går de? (2008) vände sig 25 % av besökarna till personalen. •Många ungdomar upplever bibliotekets kataloger som svåra att använda, trista, i jämförelse med t.ex Del-ici-ous som ger möjligheter att tagga och dela med sig av favoritlektyr mm. •Biblioteken anpassar sig till nya tider– men de skall inte sälja sin själ! Den sociala webben inspirerar, men bibliotekskatalogen skall ge mera, gå djupare. •Den nya skönlitterära portalen, ungdomarnas Sivupiiri och Tavastehus •wikibibliotek är exempel på det nya som kommer.

4 Biblioteket skall ge mervärde •British Library´s har i år publicerat en rapport som granskar de yngre biblioteksanvändarnas attityder och informationsbeteende. Google-generationen, enligt rapporten de som är födda efter 1993 (andra källor nämner 1976), förväntar sig ett lättillgängligt och brett utbud, "instant gratification with a click", dvs ögonlicklig belöning med ett enda klick. •Googlegenerationen är övertygad om att alla svar som ges är tillförlitliga, •det finns inte något intresse för att jämföra informationskällor, att ifråga- sätta relevans och tillförlitlighet. Yahoo och Google upplevs som absolut pålitliga, enkla och snabba att använda. •Man skummar, 60 % av de som läser e-tidskrifter ser på högst 3 sidor, man "flickar" •dvs "bläddrar" snabbt igenom mängder av material, funderar sällan på bättre sökord. •Bibliotekets mervärde ligger i tillförlitlighet och djupa kunskaper, i att lära ut en mediakritisk attityd, i att assistera vid komplicerade och djupa sökningar ur olika källor där uppgifter jämförs och kombineras •http://www.bl.uk/

5 Bibliotekspolitisk linjedragning för framtiden •Uvm:s biblioteksgrupp fortsätter att arbeta med utvecklingsprogrammet, linjedragningen inverkar också på styrningen av den statliga finansieringen. •Lagstiftningen skulle från början ses över i samband med Bologna- processens återverkan på utbildning och examenskrav. I samband med KSSR och mot bakgrunden av vad som sker med tjänsterna i många kommuner har de nya kompetenskraven alltmera börjat handla om att säkerställa kvalitet i servicen genom att skärpa kraven vad gäller personalstrukturen. I dag är % av personalen högskoleutbildad. •Det finns mycket annat som kräver en mera omfattande förändring av lagen än enbart kompetenskraven. Statsandelsreformen 2010 gör att det finns behov av mera implicita målsättningar. Biblioteksnätverkets förändras. Elevens informationsförsörjning – ansvarsfrågan väntar på en lösning.

6 Personalstrukturen i nordisk jämförelse •I Sverige minskade de biblioteksanställdas antal med 200 under år Hälften av de ca 4800 biblioteksanställda är bibliotekarier.Ca 1/5 av personalen arbetar med barn- och ungdom. Sveriges bibliotekslag stadgar inte om behörighetsvillkor eller personalstruktur. •Även i Danmark är hälften av de biblioteksanställda bibliotekarier. Funktio- närernas antal har minskat med 20 % sedan 1996, lösenordet är auto- matisering. Bibliotekscheferna behöver inte ha biblioteksutbildning. Arbete med barn och unga och marginaliserade grupper prioriteras. •I Norge finns fortfarande över 100 kommuner som saknar kompetent bibliotekarie/bibliotekschef – problemet är att tjänsterna är på deltid. •Biblioteksreform 2014 har dragit upp riktlinjerna för ett program för konsolidering – miniminivån skall vara 6-8 anställda.

7 Personalstruktur, behörighetsvillkor i Finland •När lagändringen, i första hand gällande behörighet, träder i kraft, är det meningen att minst 45 % av personalen skall vara högskoleutbildad. Gradvis övergång. Lagen nämner inga tjänstetitlar – de är kommunens angelägenhet.Minst 60 studiepoängs branschstudier krävs. •Nytt är att inte enbart de som svarar för hela bibliotekssystemet skall ha högre högskole- examen, utan också de som svarar för ett eller flera bibliotek inom systemet.Alltså: Högre högskoleexamen i vilken ingår eller utöver vilken har slutförts minst 60 poängs branschstudier... •Motsvarar varandra: •approbatur och 15 studieveckor/25 studiepoängs studiehelhet •Cum laude approbatur och 35 studieveckor/60 studiepoängs studiehelhet

8 Framtidens bibliotek •I länder med väl utvecklade bibliotekssystem funderar man i dag mycket på framtidens bibliotek. Vilka förväntningar kommer användarna att ha? •I alla nordiska länder planeras nu nya bibliotek i huvudstäderna (utom på Island). På sätt och vis blir de ett slags modeller för planering inför framtiden, diskussionen gäller alla, på små och stora bibliotek. Vårt centrumbibliotek planeras för år 2017 – hur ser världen ut då? Stockholms nya bibliotek är lagt på is, meningen var att byggstarten skulle ske Oslo ser ut att äntligen få ett nytt Deichmanske bredvid nya Oslo-operan, år 2014.Även Köpenhamn planerar nu att bygga ett "enastående nytt huvudbibliotek". •Oberoende om man väntar på ny byggnad eller inte – alla bibliotek planerar framåt, på kort eller lång sikt.Och allt handlar inte om pengar...

9 Jämförelser - Sverige •Enligt den svenska biblioteksföreningens rapport Sverige – så in i Norden efter, har man i Danmark, Finland och Norge fokuserat på teknologi och användarvänliga tjänster. Biblioteken är färre, men de är en del av kunskapssamhället, de tjänster de erbjuder kommer att vara efterfrågade även i framtiden. Sveriges kulturutredning borde bli klar i slutet av detta år (hos oss börjar Hannele Koivunen på Uvm jobba med vår kulturutredning nästa år). •Svenska biblioteksföreningen föreslår inrättande av ett biblioteksorgan på nationell nivå, med uppgift att dra upp riktlinjer för en nationell bibliotekspolitik, utarbeta kvalitetskriterier och •-indikatorer och sköta bibliotekens projektfinansiering. •På Kulturrådet finns efter omorganisationen två tjänster för administration av de allmänna biblioteken, den ena tjänsten är vikt för barnbiblioteksarbete. Biblioteken har "tappat" några miljoner i statsbudgeten. •I Sverige skedde en kommunreform redan på talet, kommunernas antal är 290. Det finns 1291 bibliotek, 43% i samband med ett skolbibliotek. Utlåningen minskade med en miljon lån och ligger under 8 lån/invånare. •Kulturrådet kartlägger nu skolbiblioteksverksamheten, senast samlades skolbiblioteksstatistik år Frågeformulär har sänts till 6000 skolor, rapporten kommer nästa år. •http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Sverige_Norden_efter.pdf

10 Jämförelser – Danmark, Norge •Danska Biblioteksstyrelsen heter nu Styrelsen för bibliotek og medier. Styrelsen svarar för allmänna och vetenskapliga bibliotek samt skolbibliotek •Där finns 67 anställda, 11 av dem jobbar med medier, lokalradio, tv, press. •Centralbibliotekens antal minskar från 16 till 6, ca 15 miljoner DKK frigörs, används till utvecklande av nättjänster. Kommunernas antal är 98, det finns 550 bibliotek. Utlåningen är 14 lån/invånare.Särskilt barnen lånar mindre än förut. Kulturministern tillsatte en arbetsgrupp, rapporten Fremtidens biblioteksbetjening af börn utkom 2008 •Även Norges ABM-utvikling har på sista tiden gett ut många intressanta rapporter. •Biblioteksreform 2014, Bibliotekene i 2020, Hvem er de og hvor går de?från •http://www.abm-utvikling.no/?set_language=nohttp://www.abm-utvikling.no/?set_language=no •Ett gemensamt lånekort för alla bibliotek i Norge, och ett landsomfattande transportsystem planeras. "Jakten på icke-brukarna" pågår. Kommunerna antal är 431, inga kommun-reformer i sikte. Utlåningen är 5 lån/invånare.

11 Ser man på Europa •är det många länder som satsar stort på biblioteken just nu. Irland satsar på kunskapsnätverken, kvalitet i servicen, fortbildning av personalen, skol- biblioteken, biblioteken som kulturcenter och – marknadsföring. •Holland vill ta i bruk kvalitetskontroll och –certifiering, dessutom satsar man på större enheter och fortbildning av personalen. •Vid sidan av en biblioteksutveckling som vi väldigt långt känner igen från vår egen linjedragning öppnades Europeana, det virtuella europeiska biblioteket med vårt gemensamma kulturarv från nationalbibliotek, museer, arkiv, filmarkiv mm mm. Grand opening blev kort – 20 minuter – 10 miljoner samtida sökningar fick hela systemet att rasa. Ny öppning så småningom – med system som klarar anstormningen. •http://www.europeana.eu/http://www.europeana.eu/


Ladda ner ppt "Nya koncept Landskapsbiblioteksmöte i Vasa 15.12.2008."

Liknande presentationer


Google-annonser