Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer"— Presentationens avskrift:

1 VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

2 VKV Våld i nära relationer - FyrBoDal hösten 2009 Föreläsare: Jessica Svensson, Resurscentrum för kvinnofrid Väst

3 VKV VKV:s uppdrag •Utbilda hälso- och sjukvårdspersonal •Initiera och stödja metodutveckling •Utveckla och stödja samverkan mellan olika vårdaktörer

4 VKV VKV:s uppdrag, forts •Sprida kunskap/information till regionens hälso- och sjukvårdsverksamheter •Följa, sammanställa och sprida forskningsresultat inom området •Initiera och bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten

5 VKV Vad är våld? ” Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill”. (Per Isdal, Meningen med vold, 2001)

6 VKV Våldet ser olika ut Män •Utsätts av andra män. •Utsätts utomhus. •Utsätts av någon okänd/ man känner ytligt. •Våldet är en engångsföreteelse. •Ofta två anmälningar per brott. Kvinnor •Utsätts av män. •Utsätts inomhus. •Utsätts av någon man känner väl/är tillsammans med. •Våldet är ofta upprepat. •Stort mörkertal.

7 VKV Olika former av våld •Psykiskt våld •Fysiskt våld •Sexuellt våld •Materiellt våld •Ekonomiskt våld •Latent våld

8 VKV Våld i nära relationer är en folkhälsofråga!

9 VKV Hur stor andel av Sveriges kvinnor har utsatts för våld eller hot… …efter sin femtonårsdag? Nästan hälften av kvinnorna, 46 %, har utsatts för våld av en man någon dag efter sin femtonårsdag. …det senaste året? 12 % av kvinnorna har utsatts för våld under det senaste året. …av sin tidigare make? Var tredje kvinna som separerat eller skilt sig från en man rapporterar att hon har utsatts för våld av en tidigare make eller sambo. Slagen dam - En nationell omfångs- undersökning från enkäter skickades ut till kvinnor år. 70 % svarade.

10 VKV Våld bland unga Studie av 3170 ungdomar (15-23 år) som besökt UM våren-07: •Var 3:e ungdom utsatt för våld senaste året •Tjejer utsätts oftare för psykiskt och sexuellt våld •14 % av tjejerna utsatta för sexuellt övergrepp senaste året Källa: NCK 2009

11 VKV Fysiska hälsokonsekvenser •Blåmärken/svullnader •Krosskador/frakturer •Kroniska smärttillstånd •Gynekologiska besvär •Graviditetskomplikationer •Högre grad av mag-tarmsymtom •Skador på ställen som ej syns!

12 VKV Psykiska hälsokonsekvenser •Chock •Rädsla •Förvirring •Ångest •Depressioner •Missbruk •Sömnstörningar •Ätstörningar •Sexuella problem •Negativ självbild •Självtillfogade skador

13 VKV Diffusa signaler •Långvarig ohälsa – frekventa läkarbesök, diffusa symtom •Depression och posttraumatiskt stressyndrom •Kommer mannen och kvinnan tillsammans, var uppmärksam på om han är dominant och hon undfallande •Vissa grupper kan ha speciella svårigheter att söka stöd och är särskilt svåra att uppmärksamma

14 VKV Screening av våld, hot och misshandel SökorsakAntalKvinnorVarav utsatta för våld MänVarav utsatta för våld Stress20173 (17,6 %)30 PTSD322 (100 %)11 (100 %) Rådgivning333 (100 %)00 Depression44359 (25,7 %)91 (1 %) Kris17133 (23 %)41 (25 %) Ångest30219 (42,8 %)93 (33 %) Sorg22000 Smärta10011 (100 %) Missbruk10010 Relations- problem Totalt (28,4 %)307 (23 %)

15 VKV Sårbara grupper •Kvinnor av utländsk härkomst •Samkönade relationer •Personer med funktionsnedsättning •Missbrukande kvinnor •Äldre kvinnor

16 VKV Våldets normaliseringsprocess •Begreppet ”normalisering” syftar till att våldet successivt uppfattas som ett normalt inslag i vardagen. •För båda parter förskjuts gränserna för vad som kan accepteras; våldet förminskas och värdet av positiva handlingar förstoras. •Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld. •Våldet normaliseras för både mannen och kvinnan.

17 VKV Våldets normaliseringsprocess Viktiga inslag: - Kontroll. - Isolering. - Växling mellan värme och våld. - Kvinnan anammar mannens värderingar och syn på henne.

18 VKV Strategier i normaliseringen Såväl mannen som kvinnan utvecklar strategier: •För honom används våldet för att få kontroll över kvinnan. Hans makt förstärks och hans syfte är att göra henne helt beroende av honom. Detta leder till att hans manlighet förstärks. •För henne handlar det om anpassning och vilja att vara mannen till lags. Inledningsvis gör hon det för att få slut på våldet, senare kan det övergå i en strategi för att överleva. Successivt blir kvinnan mer offer än aktör.

19 VKV Makt och kontrollhjulet Källa: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer /SKL Olika metoder som våldsamma män utnyttjar för att dominera kvinnor.

20 VKV Våldscirkeln

21 Vem slår? – Vem blir slagen? Förekommer i alla: •Samhällsklasser •Kulturer •Åldrar Våra föreställningar om vem som är förövare och vem som är offer kan bidra till att vi inte upptäcker människor som utsätts för våld.

22 VKV Uppbrottsprocessen Tre aktiva processer: •Att bryta upp Det fysiska uppbrottet och den vändpunkt som föregår. •Att bli fri Frigörelsen från det starka emotionella bandet; älskar honom, hatar honom, tycker synd om honom, känner ingenting •Att förstå Hur uppfattar kvinnan det hon har utsatts för, kognitiv process. Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004

23 VKV Varför stannar hon? Varför går hon inte?

24 VKV Varför går hon inte? •Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad. •Konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till en pappa. •Rädsla för ensamhet. •Ekonomiska svårigheter. •Skuld och skam. •Psykologiskt nedbruten. •Hoppet om en förändring.

25 VKV Varför går hon? •Att nå botten, ge upp •När det gäller livet •När det gäller någon annan

26 VKV Omhändertagande •Ta dig an kvinnan utan dröjsmål, ge tid •Undersökning och samtal skall ske i enrum •Våga fråga om våldet •Diskutera hotbilden •Har kvinnan barn? Anmälningsskyldighet! •Använd alltid auktoriserad tolk

27 VKV Om misstänker att någon är utsatt •Undvik ord som misshandel och våldtäkt, men var tydlig med att du tar våldet på allvar •Lyssna aktivt och visa förståelse •Om hon inte berättar – fråga igen, visa att du ser •Ta hänsyn till hennes dubbla bild av mannen •Boka återbesökstid

28 VKV Låt kvinnan själv få berätta sin historia •Låt kvinnan berätta utan att avbryta. •Ställ frågor först efter att hon har pratat klart. •Visa att du tror på det hon har att berätta. •Bekräfta att du känner igen hennes historia.

29 VKV Låt kvinnan själv få berätta sin historia •Kom inte med egna känsloyttringar kring det hon berättar. •Visa att det är okej att prata om vad som helst, du orkar lyssna. •Om du är osäker på om du har uppfattat något rätt – fråga!

30 VKV Att tänka på •Skapa trygghet och tydlighet. •Fundera kring dina värderingar. •Tänk på kroppsspråk. •Undvik lösningar/goda råd/starka känslor. •Ifrågasätt inte, undvik ”varför”-frågor. •Fixare i början men inte i längden.

31 VKV Att tänka på •Fråga om det förekommit våld eller övergrepp. •Tänk på att hon ofta underdriver •Bekräfta hennes mod! •Bekräfta allvaret! Våld i nära relationer är ett brott, ett hälsoproblem och ett socialt problem. Hon bär ingen skuld! •Tänk på patientens omedelbara säkerhet. Kan hon gå hem?

32 VKV Låt kvinnan själv få formulera vad hon vill ha hjälp med Kvinnan har ofta fått sitt handlingsutrymme och sitt självbestämmande krympt. Därför är det viktigt att hon själv får: - sätta ord på vad som är problemet -formulera vad hon vill ha hjälp med -göra egna val kring hur hon vill gå vidare

33 VKV Möt kvinnan där hon befinner sig •Hon måste få prata om att hon saknar honom. •Hon måste få prata om det som var bra med relationen. •Hon måste få må dåligt över det våld hon har utsatts för så länge som hon behöver för att kunna gå vidare. •Om hon inte vill göra en polisanmälan – uppmuntra men pressa inte.

34 VKV Visa förståelse för svårigheterna att berätta Det finns många anledningar till att det är svårt: •Våldet är ofta upprepat och sker över tid. •Känslor av skam och/eller skuld. •Minnesförlust är vanligt vid trauma. •Neurofysiologiska konsekvenser av trauma påverkar delar i hjärnan som både styr vår talförmåga och vårt sinne för tid och rum. •Attityder i samhället.

35 VKV Exempel på hur man kan fråga vid misstanke om våld Inledande fraser •”Jag har märkt bland mina patienter/klienter att det är vanligt med våld i familjen. Därför har jag börjat fråga alla om de blivit utsatta för våld av någon de känner.” •”Jag frågar alla mina patienter om deras relationer och familj så att jag kan förstå dem bättre och diskutera de problem de har.” •”Eftersom så många kvinnor lever med någon som skadar eller hotar dem, och vi vet att det påverkar hälsan, frågar jag numera alla besökare om våld och övergrepp.”

36 VKV Exempel på hur man kan fråga vid misstanke om våld Direkta frågor •”Har din partner någonsin slagit, sparkat, knuffat eller skrämt dig på annat sätt?” •”Har din partner någonsin slagit eller gjort dig illa? Har han hotat att göra dig illa?” •”Är du rädd för din partner? Är det säkert för dig att gå hem?” •Händer det att din partner försöker inskränka din frihet? Är svartsjuk eller isolerar dig? Indirekta frågor •”Jag träffar ibland patienter som skadas eller hotas av någon de älskar. Har det någonsin hänt dig?” •”Alla par bråkar ibland. Vad händer när du och din partner bråkar? Leder bråket någonsin till fysiskt våld?”

37 VKV Våldscreening av gravida inom MHV-FyrBoDal Screeningfrågor: •Har du någonsin haft ett förhållande där du känt dig rädd eller hotad? •Har någon partner gjort dig illa? •Har du tvingats till eller varit med om sex som du helst hade varit utan?

38 VKV Att fråga •Jag tycker att folk borde fråga mer. Bara för att man inte tar upp det själv betyder det inte att man inte vill prata om det. Det kanske inte räcker att man frågar en gång. Man kanske måste fråga fem gånger, men egentligen vill man inget hellre än att prata om det. Man vill ju inte vara jobbig och så, men frågar någon många gånger så vet man ju att de verkligen menar det. Och säg inte: ”Du får säga till om du vill prata om det”, för man säger inte till. Jag har aldrig gjort det, även om jag har velat. Carro

39 VKV Varför frågar man inte? •Tidsbrist. •Rädsla. •Ämnet känns för privat. •Man vet inte hur man skall fråga. •Man står inte ut med svaret. •Egna erfarenheter. •Fördomar. •Tänk om jag har fel.

40 VKV Forskning i Sverige - MHV Studie där 1038 kvinnor deltog - fick frågan vid tre tillfällen: •2,8% hade utsatts för fysiskt våld året före el. under graviditeten (drygt hälften svarade nej första gången dom tillfrågades!) •De flesta som utsatts för våld under graviditeten var även utsatta året innan •80% var positiva till att bli tillfrågade om våld •De utsatta fann det både positivt o negativt att bli tillfrågade Källa: Kristina Stensson, UU, 2004

41 VKV Forskning i Sverige, forts. Fokusgruppsintervjuer av 23 barnmorskor i Uppsala: •Positivt fråga om våld men hinder finns •Känsligt ämne •Svårt hitta lämplig rutin när mannen var inbjuden •Tidsbrist, glömska, språksvårigheter o förutfattade meningar angavs som hinder •BM såg det som sin roll att öka medvetenheten, minska skammen, informera samt förmedla hjälpen Källa: Kristina Stensson, UU, 2004

42 VKV Forskning i Sverige, forts. Summering: •Våld underrapporterat i samband med graviditet •MHV:s mål att identifiera risker mot barnets och moderns hälsa •Viktigt att undanröja hinder för att våga fråga •Skriftliga riktlinjer bör finnas •Utbildning, handledning och fortbildning viktigt •BM roll att arbeta förebyggande och upplysande •När frågan ställs nås den utsatte av budskapet att det finns hjälp att få

43 VKV Forskning i Sverige, forts. •Nio gravida djupintervjuades – samtliga våldsutsatta •Två bröt upp under graviditeten p g a livshotande våld •Övriga höll fasaden uppe och gick en balansgång mellan hopp och förtvivlan •Barnmorskor kunniga men utan riktlinjer blev de osäkra •Direkta frågor ställdes sällan då ämnet var tabubelagt Källa: Kerstin Edin, Perspectives on intimate partner violence, 2006

44 VKV Forskning i USA •Ställ frågorna ansikte mot ansikte •Ställ samma raka frågor om misshandel antingen det finns synliga tecken eller enbart misstanke •Använd din empatiska förmåga •Ställ frågorna i en avskild miljö och försäkra kvinnan om sekretess •Ställ frågorna efter ett standardiserat frågeformulär •Ställ frågor på ett ”kulturkompetent” sätt och var medveten om dina egna fördomar Källa: Patricia K. Hindin, CNM, MSN, 2006

45 VKV Se mig – om unga och sex på internet

46 VKV Unga och sex på internet Ca 10 % av unga mellan år har själva någon gång lagt ut sexiga bilder på sig själva Nära 50 % av tjejerna har upplevt att någon har övertalat dem att skicka sexbilder, prata om sex eller agera framför webbkameran (killar 13 %) 1,7 % har någon gång sålt sex mot ersättning – 25 % anser det acceptabelt om båda är med på det Källa: Se mig – om unga och sex på internet / Ungdomsstyrelsen 2009

47 VKV Våldtäkter •Sverige har en hög anmälningsfrekvens (ca 5.000/år) men endast en av tio anmälningar leder till fällande dom! •42 % är tjejer under 21 år och offren är ofta berusade •Offren har ofta lärt känna förövaren dygnet innan våldtäkten Källa: Different systems, similar outcomes/ Liz Kelly & J Lovet 2009

48 VKV Våldtäkter Varför så låg åtalsfrekvens i Sverige? • Svårt bevisläge • Sällan skador • Männen säger att samtycke fanns • Nästan ingen erkänner Källa: Different systems, similar outcomes/ Liz Kelly & J Lovet 2009

49 VKV Våldtäkter Teorier: • Koppling till nöjeslivet • Hög alkoholkonsumtion • Tidig sexdebut • Rätten till ett sent nej Källa: Different systems, similar outcomes/ Liz Kelly & J Lovet 2009

50 VKV Våldtäkter - viktiga frågor för UM • Vad är en våldtäkt? • Vikten av att polisanmäla så snabbt som möjligt • Dokumentera skador/ rättsintyg • Säkra bevisning (kläder, lakan etc) • Vikten av stödbevisning (kamrater, anhöriga etc) • Informera om rätt till målsägandebiträde • Förbud att ha samlag under 15 år

51 VKV Nationell handlingsplan för omhändertagande av offer för sexuella övergrepp

52 VKV Varför sker ej polisanmälan? •Offret tror ej anmälan leder till rättslig åtgärd •Offret uppfattar ej händelsen som ett övergrepp •Känslor av skuld och skam •Självanklagelser •Ovilja att identifiera sig som offer •Misstro mot rättsprocessen •Social utsatthet, funktionshinder el. psykisk sjukdom Källa: Nationellt handlingsprogram, NCK 2008

53 VKV Socialtjänstlagen 5 kap 11§ ”Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp…. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott………..”

54 VKV Socialtjänstens insatser •Skyddat boende •Stöd och rådgivning •Stöd till brottsoffer se vidare i 4 kap 1§ SoL, Rätten till bistånd

55 VKV Hälso- och sjukvårdens roll Mål enl. HSL: ”En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.” •Upptäcka/identifiera •Behandla/stödja •Dokumentera skador/spårsäkra/rättsintyg •Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser

56 VKV Polisens roll •Förebygga •Upptäcka •Beivra •Ge brottsofferstöd

57 VKV Åklagarmyndighetens roll •Leda förundersökningen •Besluta om åtal skall väckas •Föra talan i domstol •Besluta om besöksförbud

58 VKV Anmälningsplikt •Vid misstanke om att barn far illa eller är utsatta för brott skall anmälan genast göras till socialtjänsten (14:1 SOL).

59 VKV Offentlighets- och sekretesslagen •Person som skyddas av sekretessen kan ge sitt tillstånd till att sekretessen får brytas (kap 10:1)

60 VKV Offentlighets- och sekretesslagen •Vid misstanke om brott som ger ett års fängelse eller försök till brott som ger minst två års fängelse får sekretessbelagd uppgift lämnas till polis/åklagare (kap 10:23).

61 VKV Offentlighets- och sekretesslagen •Uppgifter får lämnas ut om en gravid kvinna om det behövs till skydd för det nyfödda barnet (kap 25:12).

62 VKV Sekretessbrott? Kvinna tog tillbaka uppgifterna om att pojkvännen hade misshandlat henne så att hon fick missfall. Polisen visste att hon berättat det för en barnmorska och begärde utdrag ur patientjournalen. Landstinget vägrade - kammarrätten gav polisen rätt. Källa: Vårdfacket 19/12-08

63 VKV Skyddade personuppgifter Drygt personer i Sverige har skyddade personuppgifter varav 60 % är kvinnor som hotas av män i nära relation •Sekretessmarkering •Kvarskrivning •Fingerade personuppgifter

64 VKV Skyddade personuppgifter Över barn lever med skyddade personuppgifter ! •Barnens situation utreds ej •Ingen myndighet följer upp hur barnen har det •Barnen lever i en socialt utsatt situation •Pappan har ofta umgängesrätt och barnen får ej avslöja vart dom bor

65 VKV Dokumentation •Dokumentera tecken på psykiskt och fysiskt våld även om inte kvinnan vill anmäla •Dokumentera gärna med fotografier •Journalanteckningar kan användas vid en ev. rättegång

66 VKV Patientjournallagen •En patientjournal skall innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten (§3). •Patientens samtycke skall inhämtas innan fotografering sker. Tänk på att allt bildmaterial som inhämtas i en brottsutredning kan bli offentlig handling!

67 VKV Att växa upp i våldets närhet •Minst barn i Sverige växer upp med våld •Barnen påverkas negativt •Risk att även barnen misshandlas

68 VKV Att växa upp i våldets närhet Ungdomars berättelser: •Barnet normaliseras, viktigt med insyn •Barnets strategier •Relationer Källa: Katarina Weinehall

69 VKV Hälsorisker för barnen •Beteendestörningar •Aggressivitet •Ätstörningar •Somatiska besvär •Emotionella problem (ångest, depression mm) •PTSD

70 VKV Stödjande insatser för barnen •Ge barnen möjlighet att uttrycka vad de upplevt •Våldet är inte barnets fel •Ge barnet hjälp att minska ångesten •Våld är inte acceptabelt och det finns alternativa handlingssätt

71 VKV Fortsättning.. Vuxna som möter barn/ungdomar i arbetet ska…. •Ha kunskap om sexualiserat våld och dess konsekvenser. •Ha modet. •Uppträda så att barn och ungdomar uppfattar budskapet.

72 VKV Traumatiserade….. …..barn och vuxna berättar inte vad som hänt såvida inte de rätta frågorna ställs!

73 VKV Den som äger handen som slår är alltid ansvarig för våldet! •Männen måste ta ansvar för sitt våld. •Män är experter på att lägga ansvaret för våldet utanför sig själva. •Våldet är kontrollerat. •98 % av barnen vet om att våld förekommer inom familjen.

74 VKV Den som äger handen som slår är alltid ansvarig för våldet! •Barn som växer upp i förhållanden där de ser sin mamma bli slagen mår sämre psykiskt än de barn som utsätts för våld. •Många ställer sig frågan om kvinnan – Varför går hon inte? Få ställer sig frågan – Varför går inte mannen om kvinnan är så svår att leva med att han måste slå henne.

75 VKV Män som utövar våld Gemensamma drag hos män som utövar våld mot sin partner: •Svag självkänsla. •Svag manlig identitet. •Styrs av makt- och kontrollbehov. •Stereotypa könsroller. •Respektlös kvinnosyn. •En del av dessa män har själva varit utsatta.

76 VKV Framgångsfaktorer •Skaffa kunskap kring våldet. •Fundera kring värderingar, gärna tillsammans i personalgruppen. •Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen. •Skaffa goda kanaler för samverkan. •Skaffa personkunskap och bra hänvisningslistor.


Ladda ner ppt "VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer"

Liknande presentationer


Google-annonser