Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

13.12.20131 Frivilliga Räddningstjänsten Grundkurs i första omsorgen V12.2013 Grundkurs i första omsorgen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "13.12.20131 Frivilliga Räddningstjänsten Grundkurs i första omsorgen V12.2013 Grundkurs i första omsorgen."— Presentationens avskrift:

1 Frivilliga Räddningstjänsten Grundkurs i första omsorgen V Grundkurs i första omsorgen

2 2 Målsättning: att ge deltagarna inte bara en åskådlig bild av första omsorgen- verksamheten utan också goda insikter i grundprinciperna för de åtgärder som ingår i första omsorgen Innehåll: 15 timmar •Första omsorgen som en del av Frivilliga räddningstjänsten •Första omsorgen-assistans •Psykiskt stöd •Förberedelser med tanke på olyckor och krissituationer, hjälpberedskap Genomföring: t.e. två dagar Grundkurs i första omsorgen

3 Frivilliga räddningstjänsten Grundkurs i första omsorgen Första omsorgen som en del av Frivilliga räddningstjänsten Grundkurs i första omsorgen

4 Frivilliga räddningstjänstens (Vapepa) historia i ett nötskal •Enontekiö, Kerässieppi •Femårig flicka försvann •Efter 13 dagar (5.6) hittades hon •Hon var då drygt 60 km från sitt hem •Flera hundra personer var med och letade •Händelsen togs upp i medierna •På den tiden saknades både utbildning, underhåll, signalutrustning och samhällets stöd •Landsbygdens bildningsförbund föreslog: upprätta ett system •Inrikesministeriet bad: låt Finlands Röda Kors bli kontaktorganisation •Den 31 mars 1964 grundades Vapepa Grundkurs i första omsorgen

5 Frivilliga räddningstjänsten i dag •Omfattar 50 organisationer •Organisationerna har en gemensam symbol (personal, materiel, verksamhet) •Verksamheten samordnas av Finlands Röda Kors •I verksamheten deltar cirka larmgrupper och drygt frivilliga •Varje år cirka 400 uppdrag via Frivilliga räddningstjänstens larmsystem. •Tjänstgör som stöd för alla myndigheter Grundkurs i första omsorgen

6 Värdegrund •bygger på frivillighet •är oegennyttig •fungerar som ett stöd för myndigheterna •är en form av organiserad medborgaraktivitet •innefattar alltid utbildning Vapepas verksamhetsidé: Varje organisation bidrar med sitt eget kunnande, sin egen personal och sin egen utrustning och arbetar som stöd för myndigheterna, i första hand inom sitt eget kompetensområde. Foto: Eero Pykäläinen Grundkurs i första omsorgen

7 Frivilliga räddningstjänstens uppgifter i hjälpsituationer Grundkurs i första omsorgen

8 Utbildningen inom Vapepa •Regelbundna utbildningar och övningar •Övningar i samarbete, även med myndigheterna •Utbildning samt fortbildning av utbildarna (efterspaning, kommunikation, första omsorgen, efterspaning under vatten) •Utbildning av utbildarna, FRK står som arrangör •Utveckling av utbildningarna tillsammans med organisationerna Grundkurs i första omsorgen

9 Frivilliga räddningstjänsten - Välkommen med i verksamheten! Foto: Eero Pykäläinen Så kommer du igång: •Mer information om verksamheten samt kommittéernas kontaktuppgifter: •Du kan också kontakta den av Frivilliga medlemstjänstens medlemsorganisationer direkt och söka dig till en larmgrupp. •En bra kanal för att engagera sig i larmgruppsverksamhet är att delta i de grundkurser som lokalkommittéerna ordnar. •Röda Korsets beredskapschefer ger ytterligare råd vid behov. Grundkurs i första omsorgen

10 Frivilliga räddningstjänsten Grundkurs i första omsorgen Första omsorgen - innehåll och uppgifter Grundkurs i första omsorgen

11 Första omsorgen - definition Första omsorgen är organiserad frivilligverksamhet i syfte att ge människor hjälp och stöd i olika plötsliga olycks- och specialsituationer. Första omsorgen stöder och kompletterar myndigheternas insatser. Första omsorgen strävar efter att ta hand om människors grundläggande behov och hjälper dem att klara av situationen. Grundkurs i första omsorgen

12 Första omsorgen bistår social- tjänsten Socialmyndigheternas uppgifter inom räddningsväsendet: • första omsorgen för olycksoffer och evakuerad befolkning • övrig basomsorg • vid behov assistera med markservice för räddningspersonal • ordna med psykosocialt stöd och tjänster tillsammans med hälsovården • socialjour Grundkurs i första omsorgen

13 Sammanfattning av lagstiftningen för utbildare I •Enligt räddningslagen (2011/37946 §) ska social- och hälsovårdsmyndigheter och inrättningar inom förvaltningsområdet ordna prehospital akutsjukvård och svara för psykosocialt stöd samt underhåll och inkvartering av dem som råkat i nöd på grund av en olycka i enlighet med den arbetsfördelning som fastställts i författningarna om dem. •Lagstiftningen angående undantagsförhållanden ger regionförvaltningsverken befogenhet att styra verksamheten inom social- och hälsovården regionalt (Beredskapslagen (1552/2011) 86 §). •För socialvården ansvarar kommunen enligt socialvårdslagen (710/1982). Kommunen kan i enlighet med lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) ordna de uppgifter som hör till social- och hälsovården genom att sköta verksamheten själv eller tillsammans med andra kommuner, genom att anskaffa service från en offentlig eller privat serviceproducent eller genom att serviceanvändaren ges en servicesedel Grundkurs i första omsorgen13

14 Sammanfattning av lagstiftningen för utbildare II •Att i större omfattning sköta om befolkningens matbehov, inkvartering och kläder hör inte till socialvårdens basuppgifter enligt socialvårdslagens 13 och 17 §. Kommunen bör se till att man under alla omständigheter tryggar den egna verksamheten i tillräcklig omfattning. Dessutom innebär speciella förhållanden ofta att det uppstår omsorgsuppgifter i anknytning till situationen, uttryckligen ovan nämnda matförsörjning, inkvartering och beklädnad (Handbok för beredskapsplanering inom socialväsendet, SHM, 2008, s.41–48) •Socialvårdens åtgärder i en omfattande plötslig krissituation är bl.a. att sköta om bespisning, inkvartering och beklädnad samt att tillsammans med hälsovården ordna med psykosocialt stöd. •Enligt Handboken för beredskapsplanering inom socialväsendet verkar socialväsendet som ett eget självständigt uppgiftsområde som leds av kommunens socialmyndighet. Båda parter agerar därmed enligt Räddningslagens 35 § under den allmänna ledaren för räddningsverksamheten Grundkurs i första omsorgen14

15 Första omsorgen vid efterspaning av försvunnen person Första omsorgen-gruppens uppgifter: •organisera matförsörjningen •ge psykiskt stöd till dem som deltar i efterspaningen och den försvunnas anhöriga •övriga underhållsuppgifter Grundkurs i första omsorgen

16 Första omsorgen: verksamhetsformer 1. Kläder 2. Matförsörjning 3. Nödinkvartering 4. Psykiskt stöd 5. Första hjälpen och primärvård 6. Rådgivning och praktiskt stöd 7. Personefterforskning och registering 8. Annan materiell hjälp Grundkurs i första omsorgen

17 Kläder •Till exempel vid en eldsvåda kan människor förlora allt de äger. Kläderna de hade på sig vid branden är ofta de enda de har kvar. När man vill skaffa kläder åt de drabbade finns det bl.a. följande alternativ: •Att köpa nya kläder. •Att skaffa begagnade plagg från lager eller loppmarknader. Grundkurs i första omsorgen

18 •När man köper nya kläder ska man gärna på förhand ha träffat ett avtal med en närbelägen butik, ett varuhus eller någon annan affär som säljer kläder. •Det är ett sätt att försäkra sig om att de drabbade vid behov får kläder även när butiken normalt inte har öppet. •Ta med den hjälpbehövande för att köpa kläderna, den hjälpbehövande handlar inte ensam. •Ordnar inte insamlingar av kläder eller prylar. Kläder Grundkurs i första omsorgen

19 Matförsörjning •Matförsörjning krävs inte bara för de olycksdrabbade utan också för räddningsmanskapet och hjälparna. •I samband med matförsörjningen måste tillgången på rent vatten tryggas. •Speciell omsorg måste också ägnas renlighet och hygien •Vid kortvariga insatser räcker det med mindre proviant, t.ex. helt enkelt smörgåsar och saft. •Om räddningsaktionen varar längre, inleder matförsörjningsorganisationen sin verksamhet. Grundkurs i första omsorgen

20 Grundprinciperna för matförsörjningen I larmsituationer är att maten ska vara: •enkel att transportera och äta •lätt att servera snabbt •energirik •välsmakande •Vid matförsörjningen för utlänningar måste deras kulturbakgrund och kulturbetingade matvanor tas i betraktande. Genast i den inledande fasen ska dessa personer gärna fås att medverka i planeringen av matförsörjningen. Grundkurs i första omsorgen

21 Nödinkvartering •Vanligen är det vid eldsvådor som det blir aktuellt med nödinkvartering. •I första hand ska de drabbade inkvarteras hos släktingar eller vänner. •Vid storolyckor eller i andra exceptionella situationer kan en särskild plats för nödinkvartering etableras, sedan Vapepa fått en begäran om hjälp från myndigheterna. •Med "plats för nödinkvartering" avses utrymmen för evakuerade och andra som behöver tillfällig inkvartering. •De kommunala bostads- och socialmyndigheterna hjälper dem att skaffa mer stadigvarande bostäder Grundkurs i första omsorgen

22 Att tänka på när en plats för nödinkvartering etableras: •Integriteten och privatlivet •Familjesammanhållningen •Hygienutrymmena •De gemensamma utrymmena •Utrymmena för personalen •Kontorslokalerna •Skyltarna och guidningen •Sphere-standarderna Att minnas när insatserna organiseras : •Informationen •Kontorsarbetena (mottagning, kommunikation och kontorsservice) •Underhållet (inkvartering, catering, transport, materiell hjälp) •Första hjälpen Grundkurs i första omsorgen

23 Första hjälpen och primärvården • Att ordna med första hjälpen • Att ha omsorg om nutritionstillståndet • Att förebygga sjukdomar och vårda sjuka • Att sörja för hygien och renhet • Att tänka på hälsovården för specialgrupper (bl.a. gravida och äldre) • Att trygga tillgången på nödvändiga mediciner Grundkurs i första omsorgen

24 Rådgivning och praktiskt stöd •Efter en traumatisk situation kan de olycksdrabbade ha svårt att sköta även de enklaste praktiska angelägenheter. •Det behövs ofta hjälp för att ta hand om pappersexercisen, arrangera talko- och städhjälp, sköta barnpassning och barnavård etc. •Hjälp till självhjälp! •Det gäller att förmedla information både till de drabbade och till myndigheterna. Att observera: – Den myndighet som har ledningen i den aktuella situationen bär också huvudansvaret för informationen. – Vapepa-ledaren styr Vapepas information. – Informationen ska vara både intern och extern. – Tystnadsplikten är viktig. Grundkurs i första omsorgen

25 Personefterforskning och registrering: •Personefterforskning behövs närmast för att lokalisera de personer som varit närvarande vid olyckan. •Vid olyckor i Finland är det polismyndigheterna som ska sköta personefterforskningen och identifieringen. •Vid storolyckor behövs det hjälp av frivilliga t.ex. för registrering och insamling av information. •FRK bereder sig på att vid behov ordna med telefonservice, ta emot anhörigas förfrågningar om olycksoffren samt i samarbete med myndigheterna utreda vad som hänt dem. •För FRKs del är det distriktsbyrån som i samverkan med de frivilliga har hand om organiseringen av verksamheten. Grundkurs i första omsorgen

26 Hjälp ur Röda Korsets katastroffond •Ur Röda Korsets katastroffond kan hjälp beviljas i plötsliga olyckssituationer. •Bidraget kan användas till köp av kläder, till matförsörjning, förnödenheter och inkvartering. •Bidraget ges i form av en betalningsförbindelse - aldrig kontant eller som presentkort. •För att undvika dubbelt arbete bör man också beakta den hjälp som myndigheter, församlingen och andra organisationer erbjuder. •Det finns en skild anvisning för Röda Korsets hjälp i hemlandet vid plötsliga olyckssituationer. Grundkurs i första omsorgen

27 Så används Katastroffonden: •FRK-avdelningens kontaktperson för hjälpen inom hemlandet har - befullmäktigad av styrelsen - rätt att bevilja materiell hjälp upp till 1000 euro genast efter att olyckan har inträffat. •För bistånd som överstiger dessa krävs beredning inom distriktet, som underställer centralbyrån beslutsförslaget för avgörande. Grundkurs i första omsorgen

28 •Olycksspecifika insamlingar med tillstånd (lagen om penninginsamlingar 255/2006) eller ”grannhjälpsinsamlingar” rekommenderas inte genom Frivilliga räddningstjänstens organisationer. •Grannhjälp hör inte till det som penninginsamlingslagen täcker. •Grannar kan t.ex. mötas, besluta att hjälpa och samla in pengar vid sitt möte, men det är inte att rekommendera •Som grannhjälp kan man ge pengar, prylar eller arbete, men man får inte samla in sådant med en vädjan till allmänheten såsom en tidningsannons eller genom att dela ut kontonummer. Insamlingsverksamhet Grundkurs i första omsorgen

29 Logistikcentralen i Kalkku •FRK har en logistikcentral i Tammerfors •Förfrågningar till logistikcentralen går via distriktet •Man kan be om t.ex. ett stort antal filtar, tält som går att värma, resebäddar, madrasser, etc. från logistikcentralen. •Från logistikcentralen kan man inte be om sådant material som lätt finns att få på den egna orten, alltså inte t.ex. kläder eller sovsäckar. Grundkurs i första omsorgen

30 Frivilliga räddningstjänsten Grundkurs i första omsorgen Psykiskt stöd Grundkurs i första omsorgen

31 Psykiskt stöd – definition: Stöd efter traumatisk händelse Den som ger psykiskt stöd kan vara •någon som själv ha upplevt ett trauma •ett socialt nätverk •en person som inte är en utbildad yrkesarbetare inom mentalvården •en frivilligorganisation •eventuell annan organisation Grundkurs i första omsorgen

32 En traumatisk händelse •En traumatisk händelse är till sin natur överraskande och skakande. Den sker helt utan föregående varning, så att det inte går att psykiskt förbereda sig för den. •En traumatisk händelse är psykiskt mycket belastande; den ändrar ofta på den drabbades viktigaste värden i livet. •En traumatisk händelse kan beröra en individ, en gemenskap eller rentav en nation. (källa: Hynninen & Upanne 2006: Stakes, rapporter 2/2006) Grundkurs i första omsorgen

33 Ett psykiskt trauma • Vad innebär ett psykiskt trauma? –Att tron på ens egen osårbarhet smulas sönder –Att ens känsla av otrygghet stegras –Att möta döden (förlust och sorg) –Det är möjligt att traumatiseringen upprepas Grundkurs i första omsorgen

34 Faserna i en traumatisk kris •Faserna i krisen kan t.ex. enligt Johan Cullbergs teori indelas så här: •Chockfasen (skyddsreaktion) –Inträder omedelbart efter traumat. Den drabbade är förvånad och förvirrad och kan handla på ett avvikande sätt •Reaktionsfasen –Den drabbade blir medveten om händelsens innebörd •Bearbetningsfasen –Krisen och känslorna bearbetas •Nyorienteringsfasen –Krisen börjar vara genombearbetad och den drabbade förmår utifrån sin erfarenhet skapa en ny grund för sitt liv. •I chockfasen är det väsentligt att den drabbade erbjuds trygghet, information, lugn närvaro, stöd och ett lyssnande öra. Obs! Man måste också sörja för de fysiska behoven. •I reaktionsfasen är den drabbades eget sociala nät av närstående viktigt: familj, anhöriga och nära vänner. Lyssnande och samtal. •I reaktionsfasen börjar den drabbade småningom handskas med den traumatiska upplevelsen och bearbeta den. •I bearbetningsfasen kan den drabbade för att bearbeta krisen och sina känslor behöva professionell psykoterapi eller stöd av personer med liknande erfarenheter. Grundkurs i första omsorgen

35 Reaktioner hos barn •Barn reagerar på uppskakande händelser på samma sätt som vuxna. •Även då föräldrarna hamnat i en uppslitande situation, reagerar barn mycket starkt på detta. •Barn kan reagera med gråt eller aggressioner. De kan också dra sig undan och helt låta bli att reagera utåt. •Prata med barnet om det som hänt och uppmuntra det att ge uttryck för sina känslor t.ex. genom att leka och rita. •Ge näring åt barnets trygghetskänsla genom att upprätthålla vardagsrutinerna och ge barnet tid att börja förstå det som hänt. Grundkurs i första omsorgen

36 Hur orkar den som hjälper Före hjälpsituationen •Ta hand om dig och tänk på din ork och kondition •Underhåll dina hjälpande kunskaper •Känn till reaktionerna på kris och stress •Tänk igenom hjälpsituationen •Fundera på –hur du beter dig i stressiga situationer –hur du återvänder till vardagen •Ta reda på när yrkeshjälp behövs Grundkurs i första omsorgen

37 Hur orkar den som hjälper Under hjälpsituationen •Ta reda på vad läget är •Följ de anvisningar som myndigheterna ger •Följ säkerhetsanvisningar och hastighetsbegränsningar •Fokusera på din uppgift •Skydda dig själv –det är tyngst att hjälpa barn och bekanta •Säg till om du inte går i land med en uppgift •Arbeta alltid i par •Observera, stöd och handled andra •Ät och vila regelbundet •Be om hjälp när du behöver det •Ta reda på telefonnumret till närmaste krisgrupp Grundkurs i första omsorgen

38 Mötet med den hjälpbehövande •Se till att ni har en lugn plats för samtal •Presentera dig själv •Var lugn •Erbjud din hjälp aktivt och finkänsligt •Ge första hjälpen •Lyssna, avbryt inte •Rör vid den du talar med om det är naturligt •Låt den du hjälper visa sina känslor, kritisera inte •Håll nyfikna på avstånd, skydda offret •Berätta vad som har hänt och hur man kan kontakta de anhöriga Grundkurs i första omsorgen

39 Hur orkar den som hjälper Efter hjälpsituationen •Kom ihåg att du har tystnadsplikt •Det är normalt med reaktioner i efterhand •Gå tillbaka till vardagsrutinerna •Berätta, skriv, måla dina erfarenheter •Vilar och kopplar av •Fortsätt med hobbyer som vanligt •Undvik stora förändringar i livet •Var optimistisk •Gå igenom situationen med gruppen •Delta i det eftersnack/avlastningsmöte som ordnas •Sök hjälp om det behövs Grundkurs i första omsorgen

40 När behöver man hjälp av andra? •Fortlöpande ångest, depression och spändhet •Svårt att sova •Isolering, relationerna blir lidande •Fysiska symptom som inte går att förklara •Arbetet löper inte •Oförmåga att koncentrera sig •Ingen att tala med •Förvirring •Livslusten har försvunnit •Överdrivet intag av alkohol eller mediciner •Självmordstankar Grundkurs i första omsorgen

41 Hjälp finns att få •De flesta klarar av en plötslig chockerande upplevelse för egen maskin och med stöd från den närmaste kretsen. •Yrkeshjälp erbjuder bland annat: –Hälsovårdscentraler –Sjukhus –Mentalvårdsbyråer –Företagshälsovården –Skol- och elevhälsovården –Församlingarna Grundkurs i första omsorgen

42 Hjälparens stöd - avlastningssamtalet •Man ska alltid arrangera ett avlastningssamtal efter en händelse som kan orsaka den drabbade psykisk stress och försvåra hans eller hennes återgång till normala dagsrutiner. Längre fram kan man dessutom arrangera ett krisbearbetningsmöte (debriefing). •Ändamål: –att snabbt dämpa de traumatiska reaktionerna och normalisera erfarenheterna, att stärka det sociala nätverket samt förebygga isolering. •Målsättning: –att den drabbade så snabbt och smärtfritt som möjligt kan återgå till sina vardagsrutiner. Under det avlastande samtalet bedöms behovet av eventuell krisbearbetning. (Källa: Murtomaa et al. 1998: Social- och hälsovårdsministeriets stenciler 1998:1) Grundkurs i första omsorgen

43 Avlastningssamtalet – arrangemang och etapper •Deltagare: –De personer som deltagit intensivt i händelseförloppet (t.ex. de frivilliga hjälpare som varit med efter olyckan) •Ledare: –1-2 ledare –Ledarna måste ha möjlighet att få arbetshandledning el.dyl. •När och hur länge? –Det avlastande samtalet ska helst äga rum inom 8 timmar efter händelsen - ibland tidigare, rentav under pågående händelseförlopp. (Men bättre sent än aldrig!) •Samtalet skiljer sig från krisbearbetningen genom att: – ingen debriefing-personal behövs –samtalet är avsett för en liten, samverkande grupp. (Källa: Soili Poijula Auttajan reaktiot (Hjälparens reaktioner). föreläsningsmaterial) Grundkurs i första omsorgen

44 Ensihuollon peruskurssi Purkukeskustelun vaiheet • INLEDNINGSFASEN Presentation, p rinciper för mötet • AVLASTNINGSFASEN Fakta, tankar och reaktioner Fri diskussion -jokainen osallistuja kertoo pakottamatta lyhyesti omista kokemuksistaan ja tunteistaan ja reaktioistaan • INFORMATIONSFASEN Förmedling av fakta, sammandrag Situationen normaliseras, Stresshanteringsmetoder Åtgärder inför fortsättningen Ledaren ser till att avlastningsmötet har en klar inledning, fortsättning och avslutning. Varje deltagare får berätta vad han har på hjärtat. Under detta möte ägnar man sig dock inte ännu åt någon mer djuplodande bearbetning av deltagarnas känslor.

45 Frivilliga räddningstjänsten Grundkurs i första omsorgen Beredskap inför olyckor och krissituationer Hjälpberedskap Grundkurs i första omsorgen

46 Förberedelser Förberedelser innebär i beredskapssammanhang att man på förhand bereder sig inför de uppgifter man kan råka ut för under normala förhållanden, vid störningstillstånd och under undantagsförhållanden. • Förberedelserna bygger på beredskapslagen ( /1552) • Metoder: –att göra upp en beredskapsplan –att utbilda personalen –att öva och träna –att skaffa material –att skapa nätverk för samverkan Grundkurs i första omsorgen

47 Situationer där tryggheten hotas Antal situationer Krig Storolycka Epidemi Eldsvåda Bilolycka Massiv invandring Terrordåd Situationernas allvar Normala förhållanden Störnings- tillstånd Undantags- förhållanden Kärnkraftsolycka Storm Grundkurs i första omsorgen

48 Störningar i de normala förhållandena, exceptionella situationer •Storolyckor •Naturkatastrofer •Epidemier som gäller människor eller djur •Allvarliga miljöföroreningar •Allvarliga störningar inom olika sektorer av kommunaltekniken •Problem med kritisk infrastruktur •Internationella ekonomiska riskfaktorer (t.ex. att oljepriset stiger, en ekonomisk recession) •Massiv invandring •Terrordåd Grundkurs i första omsorgen

49 Vapepa-gruppens larmberedskap Gruppens larmberedskap kräver arrangemang både av medlemmarna personligen och internt av gruppen: • Personberedskap – en grupp har grundats, namnen har listats • Materiell beredskap – verktyg finns och man kan använda dem • Utbildningsberedskap – alla har utbildats inför sina uppgifter • Larmberedskap – larmschema och larmkort finns och är OK • Transportberedskap – transporterna vid larm har planerats • Ledningsberedskap – ledarna har utsetts och utbildats Grundkurs i första omsorgen

50 Minimikraven på en larmgrupp Gruppen måste •... vara förtrogen med verksamhetsprinciperna inom Vapeva och inom sin egen organisation •... ha medlemmar som behärskar grunderna i första hjälpen •... ha grundläggande färdigheter i kommunikation och första omsorgen •... gå igenom larmsituationerna i efterhand •... rapportera sina aktioner •... ha den materiel som utlovats på larmkortet •... fylla kraven på utbildning etc. inom sin egen sektor samt upprätthålla sina färdigheter. •Vid larmuppdrag måste varje gruppmedlem bära en synlig Vapepa-identifikation •Gruppledaren svarar för sin grupp och dess utrustning Grundkurs i första omsorgen

51 Gruppmedlemmens egen beredskap: •Har rätt attityd till hjälpuppdraget •Godtar värderingarna och handlar enligt dem •Har oegennyttiga motiv för sin medverkan •Kan agera under ledning – även under press •Måste beakta sin familj och sitt arbete •Måste beakta kondition och begränsningar •Måste följa åldersrekommendationerna och ha fulla befogenheter •Startberedd enligt löfte eller avtal •Kunnighet och förmåga att fylla Vapepa-uppdragets krav Grundkurs i första omsorgen

52 Gruppmedlemmens rättigheter och skyldigheter: •Rätt till uppdragsrelaterad utbildning och gruppens utrustning •Rätt att avsäga sig ett uppdrag •Rätt till omsorg och omvårdnad under och efter uppdraget •Rätt till kostnadsersättning och försäkring •Måste iaktta tystnadsplikt •Måste ge bort eller förstöra allt material om de hjälpta •Måste respektera de hjälpbehövandes integritet •Måste utbilda sig för uppgiften och upprätthålla sina färdigheter •Måste lyda ledaren och rapportera till denne •Måste kunna säga nej till en olämplig uppgift •Måste vara skicklig på att orientera och röra sig i terräng (skallgång) Grundkurs i första omsorgen

53 Exempel på utrustning Ensihuollon peruskurssi


Ladda ner ppt "13.12.20131 Frivilliga Räddningstjänsten Grundkurs i första omsorgen V12.2013 Grundkurs i första omsorgen."

Liknande presentationer


Google-annonser