Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Asteroiderna (småplaneterna) och kometerna © Anders Västerberg Uppdaterad 17 februari 2006.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Asteroiderna (småplaneterna) och kometerna © Anders Västerberg Uppdaterad 17 februari 2006."— Presentationens avskrift:

1 Asteroiderna (småplaneterna) och kometerna © Anders Västerberg Uppdaterad 17 februari 2006

2 Huvudbältesasteroider  Asteroidbältet mellan ung. 2,0 och 3,2 AE  Flera har månar  De med mycket välbestämda banor får nummer.

3 Ceres  Upptäckt 1 jan (20 år efter Uranus) Första upptäckta asteroiden.  Medelavstånd från Solen: 2,77 AE  Omloppstid 4,6 år  Största småplaneten innanför Jupiter  Diameter: 934 km (1/4 av månens)  Rotationstid: 9,08 h

4 Pallas  Upptäckt 1802 (nr 2)  600 km i diameter  Medelavstånd från Solen 2,77 AE  Omloppstid: 4,6 år  Banan lutar mer än Ceres och är lite mer excentrisk  Enda ytterligare asteroider som upptäcktes före 1800-talets mitt när teleskopen förbättrades

5  300 asteroider upptäcktes en och en fram till 1891  1891 startades astrofotografering av tyske astronomen Max Wolf. Han upptäckte 228 asteroider via foto.

6  Nya upptäckter måste bekräftas av andra kompetenta vetenskapsmän innan de accepteras av vetenskapliga världen.  Minor Planet Center, Cambridge, Massachusets, USA listar alla objekt i Solsystemet som är mindre än planeter  Man känner till tals  Troligen miljoner med diametrar < 1 km  Typiska medelavståndet mellan asteroiderna i huvudbältet: 10 miljoner km (ligger inte så tätt som i många SciFi- filmer)

7  Svärmar inte (som i många SciFi-filmer)  Då skulle de kolliderat mer eller kastats isär mer då de passerat nära varandra

8 Kollision mellan km-stora asteroider  Typiskt 1-5 km/s relativ hastighet. Mer än tillräckligt för att slå sönder berg.  Några har inte tillräcklig relativ hastighet för att skiljas åt efter utan de slås ihop.  Ex Toutatis verkar bestå av 2 jämförbart stora asteroider som slagits samman (www.f-lohmueller.de/ pov_anim/astr_ani.htm (17 feb 2006)

9 Ida och Dactyl Ida: 55 km lång. Gammal asteroid -> Många kratrar Fotad från Galileo I början av 90-talet.

10 Dactyl 1,6 X 1,2 km Ungefär 90 km från Ida

11 Kirkwoodgapen  Gap i asteroidbältet vid 1/3, 2/5, 3/7 och ½ ggr Jupiters omloppstid  Upptäcktes 1867  Beror på resonans

12 NEAR (Near Earth Asteroid Rendezvous)  Sond till Mathilde och Eros  Landade på Eros på Valentindagen 2000.

13 Eros roterar ett varv på ung. 5 ¼ h.

14 Trojaner  Stort antal  Ungefär 60° före och efter Jupiter i dess bana.  Librerar (från lat. librare = svänga) kring 2 Lagrangepunkter med en period av ett par hundra år.  Även Mars har några Trojaner och Jorden har en – 2002AA 29 - som upptäcktes nyligen. Neptunus har också en. De andra jätteplaneterna kan också ha, men de är svåra att upptäcka på så stora avstånd

15 Jordnära Asteroider (NEAs = Near Earth Asteroids)  Alla asteroider med perihelieavstånd < 1,3 AE  En ligger helt innanför jordbanan  > 2000 kända  Antalet ökar < - bättre observationsteknik & många observatorier letar bara sådana  C:a 1/3 har diameter > 1 km Nedslag av sådana orsakar global förstörelse och massdöd

16 Nedslagskratrar på Jorden  Ex Siljansringen – 368 miljoner år  Dellensjöarna

17 Transneptuniska kroppar Transneptunian objects (TNO:s) Pluto  Upptäckt 1930  Banan lutar 17° mot ekliptikan  Diameter 2300 km  Medelavstånd till Solen 39,5 AE  Omloppstiden 248,6 år (nästan exakt 2/3 av Neptunus)  Månen Charon har samma omloppstid (6,387 d) som Plutos rotationstid. Vänder samma sida mot varandra (bunden rotation)  Innehåller bl a vatten, kväve och metan bundet i form av is  Tillräckligt nära Solen framträder en tunn atmosfär  Temperatur på ytan: 40K (ungefär -230°C)  Betraktas av många som största småplaneten

18 Transneptuniska kroppar II  Nästan 1000 upptäckta småplaneter med avstånd kring Plutos. De flesta har medelavstånd AE till solen. Ett ganska stort antal har så gott som samma medelavstånd som Pluto, dvs är i 2:3 resonansen med Neptunus  Många transneptuniska objekt är dubbla, som Pluto och Charon.

19 2003 UB313  Medelavstånd till Solen: 67,7 AE (Pluto: 40 AE)  AE fr solen  Omloppstid: 557 år (Pluto: 248,5 år)  Banan lutar 44,2° mot ekliptikans plan.  Diameter: 2860 km (mycket osäkert – bygger på albedo=0,6 som Pluto; 2210 km om albedo=1, 3550 om albedo=0,38; Säkert större än Pluto (2274 km))  -240°C (30K) på ytan nu - nära aphelium)  Magnitud 19 nu (Pluto: 14, Neptunus: 8)

20 2003 UB313 (forts.)  Upptäcktes av M. E. Brown, C. A. Trujillo och D. Rabinowitz med 1.2-m Schmidt teleskopet på Palomar 2003  Största kroppen som upptäckts i solsystemet sedan Neptunus och Triton 1846  Det mest avlägsna objekt man hittat i solsystemet (Längre ut än Sedna just nu)  Får inget officiellt namn förrän man bestämt huruvida det är en planet. Brian Marsden anser att detta - och Pluto - är objekt i Kuiperbältet.

21 2003 UB313 (forts) Bilder tagna med 1 1/2 timmes mellanrum 21 oktober Bilder tagna med 1 1/2 timmes mellanrum 21 oktober 2003.

22 Loop med tre bilder Loop med tre bilder tagna med 1 1/2 timmes tagna med 1 1/2 timmes mellanrum. v mellanrum. v 2003 UB313 - > 2003 UB313 - >

23 Banorna för Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto och 2003 UB313

24 En konstnärs bild av 2003 UB313 och Solen

25 Sedna  13 miljarder km (90 AE) bort. (Plutos medelavstånd från solen är 6 miljarder km (40 AE)).  Perihelium 76 AE från Solen  Aphelium 900 AE från Solen  Omloppstid: år  Rödaktig. Näst Mars den rödaste himlakroppen i Solsystemet.  Diameter: 1800 km (Pluto: 2274 km)  Aldrig över -240°C (30K) i dess omgivningar. Ofta kallare, eftersom den oftast befinner sig mycket längre från solen än nu.

26  Brown, Trujillo och Rabinowitz hittade planeten 14 nov De använde 1,2 m Samuel Oschin Telescope (1,2 m) vid Caltechs Palomar Observatory nära San Diego, Kalifornien  Ingen måne upptäckt

27

28 Radialhastighetsmätningar av stjärnor 1 h 30 min mellan varje bild

29

30 Quaoar  Ungefär 1200 km i diameter (Ungefär som Charon)  285 års omloppstid  Ingenting större hittades i solsystemet  Dess volym är lika stor som totala volymen hos de först numrerade asteroiderna.

31 Fler stora Transneptuniska kroppar  Varuna (c:a 900 km diameter, som Ceres)  Ixion (1100 km diameter)  2002 AW197 (c:a 900 km diameter)  2003 EL61 (c:a 1500 km diameter)  2004 DW (trol. c:a 1600 km i diameter)

32 2003 EL 61 och dess satellit

33 Objekt med stora aphelieavstånd  Det finns objekt i solsystemet med större aphelieavstånd än Sedna, tex 2000 OO67, med 1010 AE  Många kometer har större aphelieavstånd.

34 Meteoriter  Varje år faller c:a ton material ned på Jorden. Mest mycket små partiklar. De lite större kallas meteoriter.  Största meteoriterna man hittat väger åtskilliga ton  > 30 meteoriter från Mars har hittats och nästan lika många från Månen  Tre typer finns: sten ( >95% av nedfallen ), sten- järn och järn (ofta med nickel)  Låter oss studera material från Solsystemets begynnelse.

35 Kometer

36 Kometer  Äldsta redogörelserna från omkr 1000 f. Kr. i Kina  Halleys komet har en period av 76 år. Vid senaste passagen 1986 studerades kometkärnan av rymdsonden Giotto. Observerades f f g 240 f. Kr.  Stora kometer 1996 (Hyakutake) och 1997 (Hale-Bopp)  Oorts moln ligger AE från Solen och innehåller c:a en biljon kometer.

37 Skillnaden mellan kometer och asteroider  Skillnaden är lite kontroversiell.  Skillnaden i huvudsak att kometerna har mer flyktigt material och mer elliptiska banor.  Det finns intressanta kroppar där klassifikationen är tveksam som 2060 Chiron och 3200 Phaethon och Kuiperbältesobjekten som verkar ha egenskaper från båda kategorierna.

38 Kometer  Äldsta redogörelserna från omkr 1000 f. Kr. i Kina  Halleys komet har en period av 76 år. Vid senaste passagen 1986 studerades kometkärnan av rymdsonden Giotto. Observerades f f g 240 f. Kr.  Stora kometer 1996 (Hyakutake) och 1997 (Hale-Bopp)  Oorts moln ligger AE från Solen och innehåller c:a en biljon kometer.

39 Kometer (forts.)  Mycket talar för att vattnet i våra hav och sjöar kom från kometnedslag.  Från några hundra m till 200 km (Chiron) i diameter  Får en koma (ett moln) när den kommer tillräckligt nära solen.  Solvinden ger upphov till en plasma- och en stoftsvans. Plasmasvansen pekar i stort sett rakt bort från solen. Stoftsvansen påverkas mindre och blir lite krökt

40 Kometer (forts.)  Splittras inte sällan när de kommer nära en planet. Mest kända exemplet: Shoemaker-Levy 9. Bröts upp i 22 fragment som störtade på Jupiter i juli Första gången vi sett ett sådant fenomen.

41 Meteorer (”Stjärnfall”)  Mycket små objekt av sten som rör sig kring Solen  Mindre än asteroiderna

42 Meteorer (”Stjärnfall”)  Meteorer uppstår när meteoroider brinner upp i atmosfären  De flesta av meteoroiderna som ger meteorer är bara några mm stora.  Större kometbitar kan ge bolider

43 Meteoriter  Överlever färden genom atmosfären och slår ned  Vår huvudsakliga kunskapskälla till fysisk info om resten av Solsystemet.

44 Meteorskurar  Stoftet i kometsvansen ligger utefter kometbanan.  Ungefär samma datum varje år  Meteorerna i en viss skur kommer från samma del av himlen  Namn efter stjärnbilden de utgår ifrån  Ex. Perseiderna augusti. 100-tals meteorer per timme i bästa fall.  I sällsynta fall kan meteorstormar uppträda med ännu fler meteorer/timme

45 Källor Claes-Ingvar Lagerkvist och Kjell Olofsson: Astronomi – en bok om universum (2003) Neil Comins och William Kaufmann III: Discovering the Universe, sixth ed. (2002) Discovering the Universe, sixth ed. (2002) (17 feb. 2006) (24 mars 2004) c /index.shtml (24 mars 2004) (24 mars 2004)

46 Källor (forts.) (24 mars 2004) (24 mars 2004) (8 maj 2005) (8 maj 2005)www.gps.caltech.edu/%7Embrown (21 aug. 2005) (21 aug. 2005)www.iau.org/IAU/FAQ/2003_UB313.html

47 Källor (forts.) newplanet images.html newplanet images.html (21 aug. 2005) (21 aug. 2005) en.wikipedia.org (21 aug. 2005)


Ladda ner ppt "Asteroiderna (småplaneterna) och kometerna © Anders Västerberg Uppdaterad 17 februari 2006."

Liknande presentationer


Google-annonser