Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

EUROPEISK RÄTTSHISTORIA Heikki Pihlajamäki Professor i komparativ rättshistoria, Helsingfors universitet International Francqui Chair Professor, Ghent.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "EUROPEISK RÄTTSHISTORIA Heikki Pihlajamäki Professor i komparativ rättshistoria, Helsingfors universitet International Francqui Chair Professor, Ghent."— Presentationens avskrift:

1 EUROPEISK RÄTTSHISTORIA Heikki Pihlajamäki Professor i komparativ rättshistoria, Helsingfors universitet International Francqui Chair Professor, Ghent University

2 P ROGRAMM : 1. Romersk rätt (onsdag ) 2. Medeltiden (torsdag ) 3. Tidig modern tid & 1800-talet (fredag )

3 K URSENS MÅLSÄTTNINGAR Den europeiska rättshistoriens stora linjer från Rom till den moderna rätten (1800-talet) Orsakerna till förändringar och stabilitet Rätten som historiskt fenomen

4 O RSAKER TILL RÄTTENS ÄNDRINGAR OCH STABILITET Den politiska kontexten Den sociala kontexten Den kulturella kontexten Den teknologiska kontexten Viktiga människor: härskare, rättsvetenskapsmän, reformatorer Slump Tradition Nödvändigheten, möjligheten att hierarkisera orsakerna?

5 K URSFORDNINGARNA Inlärningsdagboken: sidor, egna motiverade funderingar på teman som behandlats; utnyttja artiklarna; skicka arbetet senast till i en fil (inte flera separata), med namnet skrivet på den första Undervisningen obligatorisk; timmaktiviteten Max. 20 poäng

6 R ÄTTENS FÖDSEL De rituala rötterna Prästen ( pontifex ) som rättsexperten: förmedlare mellan gudarna och mänskan samt människor emellan Responsum, ius civile De tolv tavlornas lag ca. 450 eaa.

7 T ABULA VIII, D E TOLV TAVLORNAS LAG (T ORTS / S KADESTÅND ) Si membrum rupsit, ni cum eo pacit, talio and esto. If one has maimed another and does not buy his peace, there be retaliation in kind. Manu fustive si os fregit libero, CCC, si servo, CL poenam subito si iniuriam faxsit, viginti quinque poenae sunto. Someone who breaks another's bone by hand or club must pay 300 sesterces; for a slave, 150; if he has done simple harm against another, 25. Qui fruges excantassit… neve alienam segetem pellexeris Someone who kills crops with a spell, or another's corn… Patronus si clienti fraudem fecerit, sacer esto. If a patron defrauds his client, let him be outlawed. Qui se sierit testarier libripensve fuerit, ni testimonium fatiatur, inprobus intestabilisque esto. If one has been called to witness, or hold the scales, unless he gives his testimony, let him be dishonoured and incapable of further testimony.

8 L EGES DUODECIM TABULARUM / FORUM ROMANUM

9 D EN ROMERSKA RÄTTENS KLASSISKA TID 1 Ca. 100 fKr. – 200 eKr. Den västerländska juristens föds: för första gången experter som specialiserar sig på rättssliga frågor Experthjälp till: domarna, retorerna, administration Inga honarier / arvoden, övre klassen. Tog inte pengar för sitt arvode. Inga universitet, ett lärjungesystem Praktiskt, inte teoretiskt sinnade Retorerna skild profession (t.ex. Cicero)

10 D EN ROMERSKA RÄTTENS KLASSISKA TID 2 Rättsvetenskapens födelse Svag systematik Ca. 160, Gaius Institututiones ( personae – res – actiones ) Den klassiska tiden romersk rätt civilrätt, t.ex. författningsrätt eller straffrätt existerade inte såsom rättsgrenar

11 C ORPUS I URIS C IVILIS Den första allmänna kodifikationen; inte systematisk Fyra delar: Digesta (på grekiska Pandektae), Institutiones, Codex, Novellae Föregångare: Codex Gregorianus, Codex Hermoginianus (300-l), Codex Theodosianus (400-l) Kejsare Justinianus I ( )

12 CJC S DELAR Digesta: en samling av texter från den klassiska tidens viktigaste juristerna Institutiones: lärobok för rättskolor som hade grundats i Konstantinopel och Beirut från och med 200-talet Codex: den kejserliga lagstiftningen för Justinianus Novellae: Justinianus egen lagstiftning

13 K EJSARE J USTINIANUS I ( )

14 B YSANTISKA RIKET UNDER J USTINIANUS I TID ( )

15 E XEMPEL, D IGESTA : ÄKTENSKAP %20law/marriageromanlaw.htm

16 C ORPUS I URIS C IVILIS : BETYDELSE Spred tämligen effektivt först Kunskaperna i latin blev sämre, grekiskan tog över Förenklade versioner av CJC skrevs: Ekalog från 900-talet

17 C ORPUS IURIS CIVILIS : BETYDELSE Ett fönster till antikens romerska rätt Blev ett auktoritativt verk med 1100-talets ”renässans”; den tidig moderna tidens rättshumanismen; och den 1800-talets historiska systematiseringen Den romerska rättens betydelse i dag

18 K RISTENHETENS BETYDELSE FÖR RÄTTEN Tilläts i Rom av kejsar Konstantintus år 313 (milanesiska edikt, edikt i Milano) Theodosius I år 380: statsreligion Kyrkan var viktig därför, att den kom att ersätta Roms sociala strukturer som höll på att falla ner och Kyrkan såsom den romerska rättens ”bärare” under den tidiga medeltiden, den enda lärda institutionen

19 P ROCESSRÄTTEN I R OM Tre utvecklingsfaser: legis actio –processen, formulaprocessen, cognitionsprocessen Legis aktio 400 – 0: sträng formbundenhet; ”magiska” ord, in iure (hos pretorn) / apud iudicem (hos domaren) Formulaprocessen (100 f.Kr. – 200): mindre formbunden, de två faserna kvar. Pretorn friare att utveckla nya formel Cognitionsprocessen (200 - ): enfasig, hierarkisk domstolsordning

20 Formal, formeln måste uttalas precis korrekt; endast medborgare kunde använda detta rättsskyddsmedel Två faser: in iure / apud iudicem In iure: Consul eller pontiff, efter 367 BC praetorn Båda parterna närvarande in iure Fem formler, var och en med sin egen ”miniprocessform”

21 Inga formella regler Bevisförandet Advokater Consilium (counsel) från jurister Ingen övre instans

22 För formalistisk Nya formler behövdes, som skulle anpassa de förändrade sociala och ekonomiska förhållande in senrepubliken Legis actio och formelprocessen först samtidigt Legis actio avskaffades slutligen 17 BC

23 Två faser In iure : praetorn ger formeln (instruktion till domaren) och utnämner domaren Apud iudicem : behis, förhör, domaren granskar förhållande som beskrivs i formeln, avgör saken

24 I början av sin ämbetsperiod den nya pretors offentliggjorde sin edikt: en församling av de formler han skulle upprätthålla (gamla och nya), rättssäkerheten Rätten anpassades till nya omständigheter Ius honorarium AD 130 edictum perpetuum (jurist Salvius Iulianus, kejsare Hadrian)

25 Myndighetsåldern 14 Problem: 14-åriga inte alltid mogna att sluta juridiska transaktioner och avtal Pretors ius honorarium : Om den andra partens unga åldern hade utnyttjats och denna part var under 25 år, avtalet kunde upphävas Själva allmänna myndighetsåldern ändrades därigenom inte

26 I stället för den normala processen, statsämbetsmännen började avgöra rättssaker med hjälp av sin autoritet. When normal procedure did not provide a remedy, a state official could decide the case on on his administrative authority Privaträttsliga och brottsfall, i synnerhet i provinseran Sen 200-talet hade blivit den regulära processen överallt i Kejsarriket Enkel och flexibel Överklagningsmöjlighet, i några fall ända fram till själva kejsaren

27 D EN TIDIGA MEDELTIDEN Rom delas i Västrom och Östrom; Västrom ingen politisk enhet mera efter 430-talet De germanska folkvandringarna Rom erövrades av vandalerna (455) och östgoterna (493); langobarderna erövrade Italien 568 Delvis fredfull integration av germanerna

28 D ISKUSSIONSFRÅGOR Hittar du element som tycks vara moderna i den romerska rätten? Finns det något om definitivt inte tycks vara modernt? Juristens roll i romarrätten

29 D EN TIDIGA MEDELTIDEN : SAMHÄLLET OCH EKONOMIN Fjärrhandel och penningekonomin till växelhandel och naturekonomin Befolkningen förminskades, städerna också talens karolingiska renässans Kloster såsom bärare av skriftskulturen Kyrkan fyllde den maktpolitiska vakuumen

30 D E ROMERSKRÄTTSLIGA TEXTERNA UNDER DEN TIDIGA MEDELTIDEN Inga märkningar Digesta Var Digesta i bruk? Codex: Summa Perusina 800-talet Institutiones: manuskrifter i cirkulation

31 H ÖGMEDELTIDEN Fredfull tid (vikingar, sarasener, ungarerna) Jordbrukets utveckling Klimatiska förändringarna Befolkningen växte i många delar av Europa Ekonomisk överskott, penningekonomi Nya städer, stadsförbund: staden såsom viktigt samhälleligt fenomen

32 K ULTURELLT ÅTERUPPLIVANDE Öveskottsbefolkning till städerna Arkitektur, konst Riddarpoesi, folksspråk utvecklas till skrivna språk Från klosterskolor (kloster: munkar och nunnor, sen allmän utbildning) till katedral skolor (katedralstäder, viktig del av allmän utbildning): trivium (grammatik, astronomi, retorik) & quadrivium (logic, aritmetik, geometri, musik)

33 U NIVERSITET 1100-talets studium generale : fri sammansättning av lärare och studerande Påvens eller kejsarens privilegium, särrättighet Kyrklig status till alla universitets medlemmar Lärdom uppskattades

34 A UTHENTICA HABITA 1155 Kejsaren Fredrik I Barbarossa Universitetets rättigheter och privilegier, samma som prästerskapet Rörelsefrihet för studieåndamål Egna domstolar eller under kanoniska domstolar Universitetens autonomi Ratifierad senare av påven Alexander III (några universitet med påvens tillstånd, andra med privilegium från kejsaren eller annan världslig härskare)

35 E N MEDELTIDA FÖRELÄSNING

36 D EN SKOLASTISKA VETENSKAPSMETODEN Den allmänna metoden även i teologi och filosofi Ett auktoritativt verk: Bibel eller CJC Ställningstagandena till ett visst ämne eller fråga samlades Motstridigheterna förklarades och tolkades bort; typiskt också för moderna rätten, rättskällorna kan ibland strida mot varandra, rättsvetenskapsmannens och juristens uppgift att förstå rättssystemet som en logisk helhet

37 D EN MEDELTIDA RÄTTSUNDERVISNINGEN Den romerska och kanoniska rätten; legister och kanonister Den lokala rätten lärdes inte på universitet utan i praktiken

38 D IGESTAN ” UPPHITTAS ” Digestan upphittades gradvis från och med slutet av 1000-talet: Digestum vetus, Infortiatum, Tres Partes, Digestum novum 1140-talet hela Digesta i bruk, Vulgata Codex Florentinus ca från Amalfi till Pisa som krigsbyte

39 L ITTERA FIORENTINA

40 G LOSSATORERNA CA Glossering redan i Pavia rättsskola (1000-talet) Marginal- och interlinearglossorna Pepo och Irnerius såsom glossatorskolans stamfäder? Antagligen ursprungligen lärare i filosofi Mot slutet av 1100-talet Bologna till ett absolut centrum i den rättsvetenskapliga undervisningen Nästan samtidigt universitet i Södra Frankrike, England

41 C ONSTITUTIONES C LEMENTINAE, N. 1350

42 G LOSSATORERNA ( LEGISTERNA ) Intresse för CJC del av tidens allmänna intresse för antiken Förbindelser till rättspraktiken föga hos legister- glossatorer Mål: förklara bort CJCs interna motstridigheter Glossorna kopierades med handskrifterna Accursius: Glossa ordinaria ca samlade ihop alla viktigaste glossorna. Slutet av glossatorperioden.

43 E XEMPEL AV DISTINKTION : B ULGARUS D pr. ( Paulus libro 44 ad edictum ): Ignorantia vel facti vel iuris est. Vad betyder ”ignorans av lagens innehåll”? Bulgarus: ignorantia iuris naturalis ja ignorantia iuris civilis

44 D ISTINKTIO : ESIMERKKI 2 ( A ) D. 41, 1, 31: "Omistusoikeus ei koskaan siirry pelkän luovutuksen kautta. Omistusoikeus siirtyy ainoastaan silloin, kun luovutusta edeltää kauppa tai muu oikeusperuste."

45 D ISTINKTIO : ESIMERKKI 2 ( B ) D. 41, 1, 36: "Jos olemme yksimielisiä luovutuksen kohteesta, vaikkakaan emme siirron oikeusperusteesta, en tiedä, miksi omistajanvaihdoksen pitäisi olla tehoton. Jos oletan esimerkiksi, että olet velvollinen luovuttamaan kappaleen maata testamentin nojalla, mutta sinä katsot olevasi velvollinen luovuttamaan sen luovutussopimuksen perusteella, tai jos annan sinulle rahasumman lahjana, mutta sinä oletat saavasi sen lahjaksi, omaisuuden siirron kannalta ei varmaankaan ole merkitystä sillä, että olemme olleet antamisen ja ottamisen oikeudellisesta perusteesta eri mieltä."

46 D ISTINKTIO : ESIMERKKI 2 ( C ) Accursius (1260-l, Glossa Ordinaria): D. 41, 1, 31 "'Oikeusperuste'. Se on joko tosiasiallinen tai oletettu. Olisi toisin, jos sanottaisiin, ettei omistus voi siirtyä oletetun oikeusperusteen kautta...."

47 K YRKOKRITIKEN  Kyrkans rikheter kritiserades  Den tidigmedeltida kyrkan avhängig av världsliga härskare Problem för kyrkans ledning i Rom

48 1000- TALETS KYRKOREFORM Kyrkans oavhängighet av världsliga furstar Kyrkans förmögenhet under dess egen kontrol 1059 påven Nikolaus II tog rätten att benämna biskopar bort från furstarna; investiturstriden (Konkordat av Worms 1122).Biskopar ofta samtidigt världsliga furstar. Gregorius VII: Dictatus papae 1075 Hierarkisk förvaltnings- och rättssystem

49 K ANONISK RÄTT 1 Kyrkans växande makt Universitet: kyrkorättens Gratianus Dekret ca talet: samlade kyrkorättens källor tillsammans i lärobokform. Gratianus källor: Kyrkofäder, synoder från de äldsta tiderna, dekretaler, romersk rätt Osa I: 101 distinktiota (rättskällor, prästernas utnämning och ställning); osa II: 36 kausaa osa III: 5 distinktioner (de consecratione, religiösa ceremonier); officiell ställning till 1918

50 K ANONISK RÄTT 2 Påvarnas dekretaler , kyrkosynoderna Ständiga uppdateringar, t.ex. Liber Extra 1234 Dekretisterna: Dekret som forskningsobjekt (Rufinus, Stefanus av Tournai, Huguccio) Dekretalister: dekretaler som forskningsobjekt ( ius novum, den nya rätten; Bernardus av Pavia, Johannes Teutonicus, Raymundus de Penyaforte)

51 P LENITUDO POTESTATIS Påvens plenitudo potestatis : ledde till en maktkamp med kejsarens, som varade till början av 1400-talet. Båda förlorade: den förstärkande kungamakten i de stigande nationalstaterna (Spanien, England, Frankrike, i viss mån Danmark och Sverige) vann.

52 P ÅVEN I NNOCENTIUS IV: JURISTPÅVEN

53 R ÄTTENS POLYCENTRI Flera maktcentra som alla producerade rättsregler Stadsrätten Sedvanerätter Den kungliga rätten: kejsarrätt, och nationalstater Internationell handelsrätt (lex mercatoria) Feodalrätten: förhållanden mellan länherren, sina vasaller och undervasaller

54 F EODALISMEN Kungen (kejsaren) lånade ut delar av riket till förtrogna, som styrde det åt honom mot att de fick uppbära de avkastningar och skatter provinsen kunde ge. De blev hans låntagare, eller länsherrar. Län heter på latin feodum och det system som nu inrättas kallas feodalismen. Vasallen i sin tur förlänade delar av sitt län till undervasaller och när länen så småningom blev ärftliga skedde en uppsplittring av riket. Detta system spred sig till andra länder och i det tysk-romerska riket kom det att verka splittrande ända till Tysklands enande under 1800-talet, medan monarkerna i Frankrike vid nya tidens början lyckades återta kontrollen över hela sitt rike med hjälp av avlönade ämbetsmän. Länsherrarna kontrollerade således stora jordområden och deras skyldighet mot sin länsherre var främst att bistå honom i krig. En jordägande krigaradel, aristokrati, uppstod därigenom genom feodalismen. Den etiska grund som är förutsättningen för att detta system skall kunna fungera bygger på lojalitet ; de agerande måste acceptera lojaliteten och respektera ingångna avtal.

55 K OMMENTATORERNA ( CA ) (Post-glossatorer eller konsiliatorer) Närmare förhållande till det praktiska rättslivet Expertutlåtanden ( consilia ) Lokala rättskällor sätts i förhållande med varandra och ius commune

56 B ARTOLUS (1313–1357): EXEMPEL Den venetsiska sedvanerätten: testamente, tre vittnen Romarrätten: fem vittnen (C ) Bartolus: måste vägas, huruvida sedvanan är acceptabel och god

57 I US COMMUNE Utformas under talen Romersk och kanonisk rätt, kärnan av den lärda rätten Ingen sammansmältning, men påverkade varandra, beskriva deras förhållande så här Båda påverkade partikulärrätterna och i deras bakgrund

58 D EN TILLÄMPADE RÄTTEN Den lokala rätten primär Ius commune subsidiär, eller egentligen kom ic sist i ordningen; rättskretsteorin

59 R ÄTTSKRETSTEORIN Den snävare kretsens rätt kom före den bredare kretsen ius commune sist Statuta stricte sunt interpretanda : lagar skulle tolkas snävt Den lokala rätten hade ofta luckor Ius commune påverkade den lokala rätten direkt Det latinska språket såsom garant av den europeiska rättens enhet Läs: Pennington, van Caenegem

60 V ARFÖR IUS COMMUNE ÄNDÅ VAR SÅ VIKTIG Den lokala rätten skulle tillämpas snävt Fundata intentio (vahvistettu tarkoitus, bestyrkade avsikt) : om möjligt, ius commune skulle tillämpas inför de lokala rätterna De universitetslärda juristerna benägna att använda ius commune i praktiken

61 D ISKUSSIONSFRÅGOR Varför uppstod den lärda rätten, den romerska rätten i 1100-talets Bologna (van Caenegem) Maktpolitik? Handelns intressen? Den romerska rättens överlägsenhet? Det allmänna ideologiska klimatet?? Pennington: varför var kanonisk rätt så nyttig för kyrkan? Moderna element i den medeltida rätten? Medeltida element i den moderna europeiska rätten?

62 S KILLNADER S VERIGE -E UROPA Vilka skillnader Varför

63 T IDIG MODERN PERIOD : DE SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGARNA Reformation, katolsk reform Religionskrigen, 30-åriga kriget Modern stat: skattning, bestående armé, byrokratia, kyrkan under staten Absolutism Ståndssamhället (prästskapet, adeln, borgarna, bönderna)

64 Ä NDRING I VÄRLDSBILDEN Upptäcktsresorna Den vetenskapliga revolutionen, naturvetenskaperna & vetenskapsfilosofi talen: Nikolaus Kopernikus (1473–1543), Tyko Brahe (1546–1601), Giordano Bruno (1548–1600), Johannes Kepler (1571–1630), Francis Bacon (1561–1626), René Descartes (1596–1650) Empirismen Renässans, humanism: antikens människobild Ad fontes: den kritiska attityden, det grekiska språket Konst: da Vinci, Michelangelo, Botticelli, Bellini Skiljelinjen mellan medeltid och tidigmodern tid blivit oklarare; i synnerhet vad gäller rättsvetenskapen Vad angår europeisk rättsutveckling, 1100-talet producerade större förändringar än 1500-talet: romersk rätt, processrätten, straffrätten De tidigmoderna rättsvetenskapen benägen att beskriva medeltids

65 D EN RÄTTSLIGA UTVECKLINGEN I E UROPA UNDER TIDIGMODERN TID ( ) Vissa företeelseer Rättshumanismen (1500-talet): en rättsvetenskaplig tankeskola som hade mest förespråkare i Frankrike, Holland och Spanien Mos italicus (Italien, 1500-talet), usus modernus pandectarum (Tyskland,1600-talet): praktiska strömningar som kan sägas ha fortsatt med de medeltida metoderna Romersk rätt förblev viktig för alla Absolutism Reformation och dess rätt Rationell naturrätt: filosofisk tankeskola, inte enhetlig (1600-talen) Politi

66 R ÄTTSHUMANISMEN Första tecken 1400-talets italiensk rättsvetenskap, men egentligen i 1500-talets Frankrike Allmänt kulturfenomen 200 år före rätthumanismen (Petrarca: Sonetter till Laura ja Boccaccio: Decamerone, 1300-talet)

67 R ÄTTSHUMANISMEN ATTITYD Ny orientation till samma källor Romerska källor med hjälp av historiska och filologiska metoder Textkritik, romersk historiografi och literature Hurudan antikens rätt verkligen var? Första rättshistoriker

68 H UMANISTERNAS METODER Interpolationsforskning: letar efter fel och ändringar orsakade av Tribonianus och de medeltida rättsvetare (Francois Hotman, Antitribonian ) Historia Språkvetenskap: bättre latinister (i jämförelse med de medeltida rättsvetenskapsmännen) Lorenzo Valla (1400-talet.), Elegantiae linguae latinae, Den konstantiniska donationen prövades vara förfalskning från 800-talet. En kejserlig edikt från 300-talet, enligt vilken K hade donerat hela Västromerska riket till Påven Sylvester I och hans efterträdare suverenität över Rom och hela Västeromerska Riket.

69 K ÄNDA HUMANISTJURISTER Andreas Alciatus (1492 – 1550) Hugo Donellus (1527 – 1591) Jacques Cujas (1522 – 1590) Hugenotter (franska protestanter) 1572 Donellus och de andra till Holland Humanism betydelsefull i Frankrike ännu i 1600-talet, men huvudvikten flyttades till Holland Salamanca: Francisco Ramos del Manzano (1604 – 1683)

70 H UMANISMENS BETYDELSE Rätten som historiskt företeelse Nedvärdering av medeltida rättsvetenskap

71 E SIMERKKI : U LRICH Z ASIUS ( ) ”Haluan ennen kaikkea tunnustaa, että haluan pitäytyä ja tukeutua vain lähteiden teksteihin sekä varmoihin, lakiin ja asioiden luonnosta johtuviin perusteisiin. Siksi: en halua sotkeutua erilaisten käsitysten sotkuun, joka ei johda tieteen tielle ja jolla ei ole minulle vähintäkään arvoa, jollei se perustu oikeuslähteisiin tai selvään järkeen.Vaikka kunnioitan suuresti Accursiusta, Bartolusta, Baldusta ja muita, en arvosta heidän

72 Z ASIUS ( JATK.) …auktoriteettiaan yhtään enempää kuin muidenkaan oppineiden … sillä oikeuden totuus luodaan vain lähteistä eikä tohtorien auktoriteetista. Lopuksi jätän koko konsilioiden metsän täysin syrjään, sillä ne on laadittu vain voiton tavoittelemiseksi ja tuomarien ylipuhumiseksi eikä todellisten lähteiden puolustamiseksi.”

73 R ÄTTEN SOM HISTORISKT FÖRETEELSE Den romerska rättens auktoritet förminskade, de första rättshistorikerna Nationalstatens eller den moderna statens uppkomst, kungens rätt; rättshumanismen passade politiskt bra ihop med absolutismen Hittils bundenhet till CJCs presentationsorder av det rättsliga stoffet, nu frihet Systematik: pedagogik

74 M OS ITALICUS & USUS MODERNUS Rättshumanismen rätt litet med det praktiska rättslivet att göra Rinnalla tutkimuksessa mos italicus (Italia), usus modernus pandectarum (Saksa) Mos italicus: keskiaikaisen oikeustieteen jatkoa: kasuismen, fallbundenhet Usus modernus : praktisk, ännu mera inflytande av dåtidens tyska rätt

75 P YRKIMYS JÄRJESTYKSEEN : HUMANISMI Dihaireettinen metodi yleisenä tieteenmetodina: Rudolf Agricola ( ), Petrus Ramus ( ) ”Metodi”: tapa järjestää oikeudellinen aines Nikolaus Vigelius ( ): oikeudellinen kokonaisjärjestelmä ramistisen metodin mukaan; Yksityis/julkisoikeus. Yksityisoikeus edelleen osiin

76 P YRKIMYS JÄRJESTYKSEEN : USUS MODERNUS PANDECTARUM Ramistinen metodi ei koskaan lyö täysin läpi Korvautuu ”synteettis-analyyttisellä” metodilla (Jan Schröder) Taustalla filosofi Jakobus Zabarellan opit personae – res – actiones (Gaius, Institutiones ; n. v. 160; institutionalistit) 1600-luvun vallitseva metodi, usus modernus pandectarum –oppisuunnan metodi

77 S TRÄVAN TILL ORDNING CICs auktoritet kollapsade, nya ordningsprinciper behövdes Pedagogisk eller rättskapande ordning Jfr. Begreppsjurisprudens Humanisterna tyckte att bara pedagogiska system (telefonbok, sökmaskin, karta) I praktiken också kom att skapa rätt (t.ex. ius in re / ius ad rem ) )

78 M OS ITALICUS ”praemitto, scindo, summo casumque figuro, perlego, do causas, connoto, objicio” 1. Lähtökohdaksi teksti (CJC) 2. Teksti hajotetaan elementteihinsä 3. Elementit uudestaan yhteen tapausesimerkin kautta 4. Tekstin uusi, kriittinen ”lähiluku” 5. Ongelmanratkaisuun vaikuttavat perusteet 6. Tohtorien kannat 7. opinio communis

79 U SUS MODERNUS PANDECTARUM ”pandektarnas modernt bruk” Tyskland Frihet i förhållande till rr, som trots detta höll sin auktoritativ ställning Mera vikt på lokala källor, mindre historiskt intresse Rättskretsteorin håller, men i verkligheten utvecklar sig ius commune till regionala varianter, som skiljer sig från varandra: Gemeines Recht (saks.), droit commun (ransk.), derecho común (esp.)

80 A BSOLUTISMEN ”Princeps legibus solutus est”, ”fursten är fri från lagarna” (D ) Niccolò Machiavelli ( ), Giovanni Botero ( )

81 R AGIONE DI STATO, S TAATSRÄSON 1 Machiavelli, Fursten (1513): Människonaturen och maktpolitikens legitimation html

82

83 R AGIONE DI STATO, S TAATSRÄSON 2: S UVERENITEETTI Jean Bodin:, Six livres de la la république, 1576 Six books of the commonwealth (Six livres de la la république ), Book I, Chapter VIII (”Concerning Sovereignty”)

84 S IX LIVRES DE LA RÉPUBLIQUE (I.VIII) SOVEREIGNTY is that absolute and perpetual power vested in a commonwealth which in Latin is termed majestas... Let us now turn to the other term of our definition and consider the force of the word absolute. The people or the magnates of a commonwealth can bestow simply and unconditionally upon someone of their choice a sovereign and perpetual power to dispose of their property and persons, to govern the state as he thinks fit, and to order the succession, in the same way that any proprietor, out of his liberality, can freely and unconditionally make a gift of his property to another. Such a form of gift, not being qualified in any way, is the only true gift, being at once unconditional and irrevocable. Gifts burdened with obligations and hedged with conditions are not true gifts. Similarly sovereign power given to a prince charged with conditions is neither properly sovereign, nor absolute, unless the conditions of appointment are only such as are inherent in the laws of God and of nature.... If we insist however that absolute power means exemption from all law whatsoever, there is no prince in the world who can be regarded as sovereign, since all the princes of the earth are subject to the laws of God and of nature, and even to certain human laws common to all nations.

85 R AGIONE DI STATO, S TAATSRÄSON D (Ulpianus): The Emperor is free from the operation of the law, and though the Empress is undoubtedly subject to it, still, the Emperors generally confer upon her the same privileges which they themselves enjoy. Bodin: härskarens absoluta makt begränsades endast av naturrätten och Gudens lag. Exempel: stöld; dekalogens

86 R AGIONE DI STATO, S TAATSRÄSON 4 Absolutens verksamhet styrdes av statens intresse Annars fri att stifta lagar Ludvig XIV ( ): ” L’état c’est moi. ” Statens intresse skiljs för första gången ifrpm makthavarens personliga intressen Modern stat

87 P OLITI 1 Den absolutistiska härskaren verktyg Modern lagstiftning Det allmänna bästa ( bonum commune ) Upprätthöll ståndssamhället På alla lagstiftnings nivåer: kejsarriket, territorialstaterna, kyrkan, städerna Samma stadganden på nytt många gånger

88 P OLITI 2 Handel, hantverk, jorbruk, vin, brandsäkerhet, lyx, kläder, smycken osv. osv.. Samhällelig disciplinering (Gerhard Oestreich): för var och en sin plats, för varje stånd sin plast Ståndsamhället, utveckling?

89 D EN PROTESTANTISKA REFORMATIONEN OCH RÄTTEN Kyrkan var en rättslig institution reglerad av den kanoniska rätten Kyrkan hade varit byggd på kyrkofäderna, synoderna, decretalerna och juristernas verk Kyrkans egen förvaltning, sakrament, liturgi Domsmakt ”på personlig och materiell grund” ratione personae & materiae (henkilöön ja asiaan liittyvin perustein); vittsträckande område av olika saker Kyrkans personal (präster, munckar, nunnor), personae miserabilae (miserabla personer; fattiga, studenter, indianer) Äktenskap, sexuella brott, edgång, kyrkans egendom

90 D EN PROTESTANTISKA REFORMATIONEN OCH RÄTTEN 2 Martin Luther: det enda som betydde var Bibel och tron ( Sola scriptura, sola fide); inte att man gjorde allt enligt rättsreglerna som människor hade skapat. Inte goda gärningar utan tron! Helgontron Kanonisk rätt inte mera direkt relevant. De kanoniska domstolarna hade ju varit helt oavhängiga av kronan och utformat kyrkans egen hierarki. I den moderna lutherska staten var nu allt under kronans kontroll. Men vad hände med den substantiella rätten, kanoniska rättens regler? Inte mera formellt gällande, men … En stor del av regelverket kom in tillbaks genom köksdörren; t.ex.: reglerna om hur en laglig äktenskap kom till kom att se ut mycket likadana

91 D EN PROTESTANTISKA REFORMATIONEN OCH RÄTTEN 3 Melanchthon: de 10 budorden som konkret manifestation av naturrätten ; koppling av teologi och rätt staten som beskyddare av båda tavlorna av dekalogen (budorden 1-3 om religion och 4-10 om det mänskliga samhället) Alla normer kunde letas utifrån dekalogen Straffrätten, utbildning, privaträtten osv.

92 D EN PROTESTANTISKA REFORMATIONEN OCH RÄTTEN 4 Furstens ansvar att upprätthålla disciplin och ordning i samhället: lagstifning 1555 Religionsfreden i Augsburg, cuius regio, eius religio. Slutet av den schmaldiska kriget mellan Tysk-romerska riket och de tyska furstarna. Religionsfrihet åt furstarna inom Riket (inte hans uppsåtar). Furstens rätt att välja antingen lutherdomen eller katolicismen åt hela befolkningen inom sin furstendom.

93 M ARTIN L UTHER ( )

94 D EN PROTESTANTISKA REFORMATIONEN OCH RÄTTEN 5 Corpus iuris civilis auktoritet försvann inte även om den förminskades: även den kunde anses som en manifestation av Gudens naturrätt, en sekulär edition av dekalogen

95 D EN PROTESTANTISKA REFORMATIONEN OCH RÄTTEN 6 Den katolska reformen: Konciliet i Trent 1545–63 Trent: ett svar till protestanterna, bekräftade den katolska trons huvudprinciper och – skilladerna i jämförelse med protestantismen: (interpretativ monopoli av Bibel hos prästerskapet, sola fide fördömd – i stället tron och goda gärningar, helgonläran, kyrkans tradition som en källa till tron och rätt) Trenden i den tidigmoderna perioden: den kanoniska rättens roll förminskar inte bara i de protestantiska delarna utan också i katolska länderna, där den kungliga rätten förstärks hela tiden.

96 R ATIONELL NATURRÄTT Hugo Grotius (1583–1645) Thomas Hobbes (1588–1679) Samuel Pufendorf (1632–1694, 1672, De jure naturae et gentium ): socialitas som det filosofiska systemets centrala begrepp, varav alla juridiska normer kunde härledas En viktig bakgrund för de juridiska systemen av 1800-talet

97 S AMUEL P UFENDORF ( DE OFFICIO HOMINIS ET CIVIS JUXTA LEGEM NATURALEM LIBRI DUO, 1682) “Man, then, is an animal with an intense concern for his own preservation, needy by himself, incapable of protection without the help of his fellows, and very well fitted for the mutual provision of benefits”.

98 P UFENDORF Människan var social, för att det var nödvändigt (inte något infött). Nödvändigheten av lagar, skatter osv. Nödvändighet av en politisk styrelse.

99 D ISKUSSIONSFRÅGOR Den protestantiska rättsvetenskapens innovationer? Hur ser man de protestantiska teologiska lärorna i rätten?

100 1800- TALET : DE STORA - ISMERNAS ÅRHUNDRADE I E UROPA ”frihet, jämlikhet och broderskap” Romantik (Caspar David Friedrich: Vaeltaja sumun yllä, Vandraren över dimhavet, 1818) Politisk konservatism: reaktioner mot upplysningens och naturrättens kall rationalitet och revolutionära anda Liberalism: tron på framtiden, industrialism, frihet, laissez-faire, stigande borgarskapet. Revolutioner 1830 & 1848, misslyckade Nationalism Socialism: arbetarrörelsen, Marx: Kapital (1867)

101 R OMANTIK, NATIONALISM Montesquieu ( Lagarnas anda, L’ esprit des lois, 1748) : naturomständigheter, samhälleliga förhållanden, ”tidens anda” Romantiikka (1800-talets början): politik, konst; motslag till Upplysningstidens rationalism Johann Gottfried von Herder (1733–1803): ”Kein Mensch, kein Land, keine Geschichte des Volks, kein Staat ist dem anderen gleich, folglich auch das Wahre, Schöne und Gute in ihnen nicht gleich”

102 R ÄTTENS LEGITIMATIONSGRUND FÖRÄNDRAS Tysk-romerska kejsarriket upphör 1806 Grunden för Ius commune försvinner, och med den den europeiska rättens gemensamma grund Demokrati, parlamentlagen

103 F AKTORER SOM UPPRÄTTHÖLL DEN EUROPEISKA RÄTTENS UNIFORMITET Samhällelig utveckling: urbanisering, industrialisering De internationella politiska tankeströmingar: liberalismi, konservatismen, socialismen Rättsvetenskapen: privaträttens allmänna läror. Begreppet avtal (viljeteorin) Nationella kodifikationer Lagstiftningssamarbete Marknadsliberalismen: konkursrätten, bolagsrätten, växlar, check, varumärk, patent, banklagstiftningen, konkurssioikeus, yhtiöoikeus, vekselit, shekit, tavaramerkit, patentit, pankit

104 K ODIFIKATIONSVÅG 1 ”Protokodifikationerna”: Hammurabis lag laki (ca eKr.), CJC, Gratianus Dekret, Liber Extra, 1734 års lag Den rationella naturrättens kodifikationer: ALR (Allgemeines Landrecht für die Preussischen Staaten, 1794), Österrikiska civillagen ABGB 1811, Code Napoléon (kodifikationerna på andra rättsområden)

105 K ODIFIKATIONVÅG 2 Snart nästan hela Västeuropa, Poland 1808 Louisiana, 1825 Haiti, 1830 Bolivien, 1867 Quebec, 1876 Paraguay series.org/research/government/c_code.html Bürgerliches Gesetzbuch (BGB) 1900: inflytande Japan, Schweiz, Grekland Förblev utan privaträttslig kodifikation: common law, Skandinavien, Skotland, Katalonien, Ungarn

106 V ARFÖR T YSKLAND ? Efter 1815 kongressen i Wien grundade Tyska Förbundet (Deutscher Bund) fortfarande splittrade in i 39 stater (Preussen, Österrike, Baijern etc.). Politiskt maktlös, delstaterna i praktiken självständiga. Zollverein, tullförbundet, 1834, ett viktigt steg mot ekonomisk integration och industrialisering Rättsvetenskapen skapar enhet

107 K ODIFIKATIONSSTRIDEN Anton Justus Thibaut ( ): Om rätten består endast om gällande regler, de måste samlas ihop till en civillagbok (1814) Friedrich Karl von Savigny (1779–1861): Ingen kodifikation, rätten måste få utvecklas fritt med ”folksandan”

108 T HIBAUT ( ) & S AVIGNY ( )

109 D EN HISTORISKA SKOLAN : F RIEDRICH C ARL VON S AVIGNY (1779–1861) Vom Beruf unsrer Zeit für Gesetzgebung und Rechtswissenschaft (1814): ”Jos tarkastelemme tilannettamme sellaisena kuin se on, havaitsemme olevamme keskellä oikeudellisten käsitteiden ja käsitysten valtavaa massaa, joka periytyy ja omaksutaan sukupolvelta toiselle. Emme hallitse tuota aineistoa, vaan se hallitsee meitä.”

110 S AVIGNY Normmassan: romersk och germansk rätt Vill man behärska detta kaos, behöver man en ”sträng historisk metod”. Usus modernus för praktisk, inte teoretiskt utvecklad. Rätten har utvecklat sig i folksandan (Volksgeist), inte genom ”statens godtycke” (romantik)

111 S AVIGNY Rätten ingen logisk regelsamling, gick inte att behärskas med hjälp av filosofi Utvecklades i folksandan på samma sätt som språk, sedvanor eller poesi Juristernas betydelse som folksandans tolker Rättens legitimations: folkets anda, men måste uttryckas och tolkas (jurister) Savigny emot kodifikation, åtminstone tills rätten kunnat utveckla tillräckligt långt för kodifikation skulle vara förnunftig (preciserade inte närmare)

112 S AVIGNY ( FORTS.) Nutida romerska rättens system; System des heutigen Römischen Rechts (1848): Materialen måste forskas med historiska metoder och systematiseras med logikens hjälp; ”levande delar” Rättshistorien som ledande rättsvetenskap, men endast den delen av normmassan som logiskt anpassade helheten, kunde vara gällande. Rättsvetenskapsmannens roll! Historiska skolan och de efterkommande skolorna.

113 D E FEM BÖCKERNAS SYSTEM Allmän del Sakrätt Skuldrätt Familjerätt Arvrätt

114 D EN TYSKA RÄTTSVETENSKAPENS ÅRHUNDRADE Thibauts kodifikationstanke för tidig, men ökad handel förutsatte ett mer integrerat rättssystem. Rättsvetenskap som integrerande faktor BGB först år 1900 De tyska universitetens höga niveau (Savigny, Leopold Ranke, Alexander von Humboldt). Professorernas hög samhällelig ställning.

115 D EN HISTORISKA RÄTTSSKOLAN : ROMANISTERNA Romanisterna: pandektistik ( Pandectae = Digesta ) Präsentationer av gällande rätt, talets mitt och slut Georg Friedrich Puchta, Rudolf von Ihering: Folksandetänkandet faller småningom bort, samma med historisk analys Centralt att systematisera gällande regler: konstruktivism, begreppsjurisprudens

116 H ISTORISKA SKOLAN : GERMANISTERNA Jakob Grimm: Deutsche Rechtsaltertümer (1828) Karl Friedrich Eichhorn: ”den verkliga tyska rätten” (1815) Otto Gierke (1841–1921): samfund ( Genossenschaft ); Germanisternas vänd mot marknadsindividualismen: arbetsrättens rötter, Tysk nationalism

117 J AKOB G RIMM ( )

118 G IERKE : D AS DEUTSCHE G ENOSSENSCHAFTSRECHT (1868) ”Saksalaiset eivät ole jäljessä mitään muuta kansaa taipumuksessaan yhteisyyteen ja valtiolliseen järjestäytymiseen, useimpia he ovat edellä rakkaudessaan vapauteen, minkä lisäksi heillä on muista kansoista poiketen lahja, joka on auttanut heitä antamaan vapauden idealle sisällön ja yhtenäisyyden ajatukselle vankemman perustan: yhteisönrakentamisen lahja.”

119 K ONSTRUKTIVISM L. BEGREPPSJURISPRUDENS Rättsvetenskap skapar ett system baserad av gällande romerskrättsliga regler; som härledas logiskt från överbegrepp; formalism, utan att bry sig om konsekvenser. En skapelse av sen talets rättsvetare (Rudolf v. Ihering) Pandektvetenskap ( Pandektenwissenschaft ) Luckorna fylls med hjälp av systemet, logiskt genom att skapa nya regler om nödvändigt Autonomt system, skilt från andra normsystem ”Begreppspyramid” av Georg Friedrich von Puchta ( ); många lösningar praktiska (Hanspeter Haferkamp) och etiskt motiverade (rättfärdighets behov, praktiska konsekvenser)

120 K ONSTRUKTIVISM, RÄTTSPOSITIVISM, ( LAGPOSITIVISMI ) På bagrunden allmän vetenskaplig positivism Auguste Comte ( ): empiri och induktion; Verkligheten observeras empiriskt och neutralt Normer som rättsvetenskapens empiriska objekt - Engelsmännen Jeremy Bentham ( ) och John Austin ( ), The Province of Jurispruddence Determined - Mot 1800-talets slut systembyggandet tar som sitt föremål mera och mera skriven lag, parlamentlagar, sitt enda forskningsobjekt; kallas ibland för lagpositivism

121 1800- TALETS TYSKA RÄTTSVETENSKAP Historiska skolan: romanister / germanister Begreppsjurisprudens (pandektistiken, systematisering av romerskrättsliga institutioner och rättsfall) Rättspositivismen

122 B ETYDELSEN AV TYSK RÄTTSVETENSKAP Tyskland: Uppdelningen Romanister/germanister/kanonister ännu nuförtiden (men inte utanför Tyskland) 1800-talet: inflytande över hela världen Den historiska aspektens betydelse överallt; senare konstruktivismen Slutprodukt: modern rättspositivism

123 R ÄTTSPOSITIVISMENS BAKGRUND OCH BETYDELSE Modernt rättstänkande Demokrati Rättsstat Civilrätt: privaträttsliga sfär, där staten inte får inblanda sig straffrätt: legalitetprincip, upplysningstänkandet, rättsskuddvalistusajattelu

124 1800- TALET : MOT DEN MODERNA RÄTTEN Systematiken Rättens autonoma natur Rättens sekuläritet Rättsstatens för dominerad av rätten Allmännä etikens död?

125 K ONKRETA FÖLJDER : Enväldet dör ut, politirätten med Konstitutionalismen: statsrätten, förvaltningsrätten definierar förhållanden mellan statsorganer resp. statsorganer och medborgare Rättstat: staten får röra sig i medborgarnas liv endast när lagen tillåter det

126 K ONKRETA FÖLJDER : STRAFFRÄTTEN Oikeusvaltio Legalitetprincipen  Ne crimina remaneant impunita -> nullum crimen, nulla poena sine lege Frihetsstraff blir viktig Individuell frihet

127 K ONKRETA FÖLJDER : PROCESSRÄTTEN Borgarskapet tar politisk makt Juries i straffmål Fri bevisprövning Liberala processprinciper: rättegången blir muntlig, offentlig och centraliserad

128 K RITIKEN MOT BEGREPPSJURISPRUDENS I T YSKLAND Rudolf von Ihering, Der Zweck im Recht Omöjligheten av ett slutet, autonomt system Andra normsystem påverkar rätten alltid Rättssociologi (Eugen Ehrlich) Den fria rättsskolan ( Freirechtsschule; Hermann Kantorowicz) USA: Oliver Wendell Holmes, den amerikanska rättsrealismen (1920-talet) Den skandinaviska rättsrealismen (1920-talet)

129 Oliver Wendell Holmes, ”The Path of Law” ( ) ”Take the fundamental question, What constitutes the law? You will find some text writers telling you that it is something different from what is decided by the courts of Massachusetts or England, that it is a system of reason, that it is a deduction from principles of ethics or admitted axioms or what not, which may or may not coincide with the decisions. But if we take the view of our friend the bad man we shall find that he does not care two straws for the axioms or deductions, but that he does want to know what the Massachusetts or English courts are likely to do in fact. I am much of his mind. The prophecies of what the courts will do in fact, and nothing more pretentious, are what I mean by the law.”

130 K RITIKEN MOT KONSTRUKTIVISMEN Begreppsjurisprudens hade uppstått som borgeskapets rätt, med syfte att skapa en stabil och klar grund; individuell frihet Begreppsjuriprudens kunde inte aktivt påverka sociala problem Alla de kritiska riktningarna försökte ger rum åt socialvetenskaper i någon form Socialstatens rättsvetenskap


Ladda ner ppt "EUROPEISK RÄTTSHISTORIA Heikki Pihlajamäki Professor i komparativ rättshistoria, Helsingfors universitet International Francqui Chair Professor, Ghent."

Liknande presentationer


Google-annonser