Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den kommunala och regionala självstyrelsen i Norden En aktuell lägesöversikt Göteborg 16 juni 2006 Siv Sandberg

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den kommunala och regionala självstyrelsen i Norden En aktuell lägesöversikt Göteborg 16 juni 2006 Siv Sandberg"— Presentationens avskrift:

1 Den kommunala och regionala självstyrelsen i Norden En aktuell lägesöversikt Göteborg 16 juni 2006 Siv Sandberg

2

3 Du har säkert sett en lada på landet. Nytimrad stod den och lyste, stockarna vita, takhalmen gul. Så blev den småningom grå, grå. […] Ladan började luta, tyngd av många vintrars snö.[…] Så var det slut. Stenarna i hörnen? Ja, en kort tid än. Lars Huldén (Vegas färd 1997)

4 Bara hörnstenarna kvar? Iakttagelser om vad som sker med kommun- och regionstrukturen i Norden •Översikt över reformläget •Granskning av elementen i reformerna  Kommunstrukturen  Den folkvalda regionnivån  Den regionala staten •Historiens lärdomar och frivillighetens dynamik •Utopier och verklighet •Norden är sig likt?

5 Likt och olikt i reformprocesserna i Norden GEMENSAMT •Lägesanalysen: Demografi, ekonomi, globalisering, krävande medborgare sätter press på offentliga sektorn •Lösningsförslaget: Strukturella reformer är ett av svaren •Fokus i diskussionerna: -Sjukvård -Antal nivåer -Den demokratiska styrningen OLIKT •Tidtabellen •Beslutsamheten •De konkreta lösningarna

6 Översikt över reformläget i Danmark, Finland, Norge och Sverige 2006 DanmarkFinlandNorgeSverige Beslut/ Utredning Beslut Struktur- Reform Beslut Ramlag för kommun- och servicestruktur- reformen sommar 2006 Regerings- förklaring: Förvaltnings- reform 2010 Utredning: Ansvars- Kommittén TidtabellSnabb Långsiktigare Nivå i fokusKommuner Nya regioner KommunerRegioner Uppgifter/ självstyrelse Båda  olika fokus i kommun- och regionreformer- na BådaBåda (tidigare reformer uppgifts- fokuserade) Båda

7 Utvecklingen Status quo  Danmark: Strukturreformen genomförs enligt planerna  Sverige: Ansvarskommittén utreder samhälls Förändring  Finland: Från steg- och sektorvisa reformer till heltäckande kommun- och servicestrukturreform  Norge: Från kommun- till regionfokus, regeringsförklaring om förvaltningsreform 2010

8 Finland och Norge Likheter •Antal kommuner •Reformhistoria (halvvägsreform på 60- och -70-talen) •Regeringsbas •Politiska klyvningar i strukturfrågorna •Lagfäst frivillighetsprincip för kommunsamman- slagningar Olikheter •Val av/acceptans för organisatoriska lösningar •Ekonomiska faktorers betydelse som reformdrivkraft •Tron på den offentliga sektorn

9 •Danmark: Genomförs 2007 •Finland: Huvudingrediens i kommun- och servicestrukturreformen, oklart om omfattning, frivillighet •Norge: Inte längre den mest prioriterade lösningen, men finns med i bakgrunden •Sverige: Utredningar till AK innehåller argument både för och emot, knappast huvudlinje i ev. reformer Reformagendan: Kommunstruktureen

10 Reformagendan: Den folkvalda regionala nivån •Danmark: 5 nya regioner med folkvalda organ, utan kommunalfullmakt och beskattningsrätt (sjukvård, utvecklingsfrågor) •Finland: Förslag om samordning av regionala samkommuner (service snarare än utvecklingsfrågor) •Norge: Färre nya regioner med nya uppgifter 2010 (utvecklingsfrågor) •Sverige: Regionnivån i fokus, utredningar föreslår färre större regioner (sjukvård, utveckling)

11 Reformagendan: Den regionala staten •Danmark: Avskaffas i princip efter strukturreformen •Finland: Inte med i diskussioner nu, men reformer 1997 ändrade strukturen •Norge: Förslag om nya regioner bygger på uppgiftsöverföring från regionala staten •Sverige: Förenhetligande av distriktsindelningar, länsstyrelsernas roll

12 Hur stor del av världen kan ett ämbetsverk administrera? Det beror helt på hur stort ämbetsverket är. Hur stort kan då ett ämbetsverk beräknas bli? När pappren tappas bort är ämbetsverket för stort. Då är gränsen nådd för vad som kan administreras. Lars Huldén (Herdedikter 1973)

13 Uppfattning om framtida antal kommuner och regioner KommunerRegioner Danmark98 (min invånare)5 FinlandFörslag: Normbefolkning 20 – invånare 20 (5 miljondistrikt inom sjukvården) NorgeIngen utsatt gräns, frivilligt [tidigare förslag om kommuner] ”Färre” än dagens 19 [Förslag 7-9] SverigeInga politiska beslut”Färre”, förslag 6-9, beroende på sektor

14 Viktigt för den som vill bli tagen på allvar är att skapa en ny terminologi. Vidare måste han lära sig att behandla den ledigt och utan att tveka om betydelsen. Då blir han tagen på allvar under några år. Lars Huldén (Herdedikter 1973)

15 En ny regional våg? JA •Regionnivån i fokus för debatten i Norge och Sverige •Regeringsförklaring i Norge: folkvalda organ, nya uppgifter •Vissa förslag i Finland om stärkt landskapsnivå NEJ •Inga konkreta politiska beslut varken i Finland, Norge eller Sverige, fortsatt dragkamp om politiska prioriteringar •DK:s nya regioner har smalare kompetens, självständighet

16 Är det verkligen så allvarligt detta att försvinna? Lars Huldén (Läsning för vandrare 1974)

17 Besluten på och –70-talen pekade ut möjliga och omöjliga vägval •Danmark & Sverige: Staten kan föreslå och genomföra heltäckande ingrepp i kommun- och regionstrukturen •Finland & Norge: Staten bör beakta kommunernas åsikter (protester) när man genomför strukturreformer

18 FYRA LÄNDER FRÅGAR KOMMUNERNA.. Fråga/situationKommunernas reaktion DanmarkRegeringen ställde upp ramar för nya kommuner ( invånare) Kommunernas val: större än minimigränsen FinlandTre modeller på regionrunda hösten 2005 Förändringsberedskap, men skepsis till absoluta gränser IslandFolkomröstningar om kommunsamman-slagning i 61 kommuner höst 2005 Nej i 41 kommuner, ja i 20 NorgeKommunrunda ”Framtidens kommunstruktur” Förändringsberedskap i princip

19 Frivillighetens dynamik: Finland År 1964 klassificerades 217 kommuner som för svaga för att klara sig framöver År 2004 existerade nästan 80% av dem fortfarande som självständiga kommuner Av de kommuner som år 1964 klassificerades som svaga ”försvann” 18% från kommunkartan Av de ”starka” kommunerna försvann 20%

20 ”Inget sker med tvång” ”Regeringen kan inte tvinga kommuner att gå samman” ”Strukturreformen måste genomföras för att trygga servicen” Tänkt utfall: Kommunerna går ihop frivilligt Historien lär: Uteblivet strukturtvång skapar 5-6 tvingande sektorregler för att kompensera

21 Visor handlar mest om det som aldrig hände. Om det hade hänt skulle det aldrig ha blivit någon visa. Lars Huldén (Herdedikter 1973)

22 Utopierna och verkligheten Utopierna •Drastiska ändringar av uppgifts- fördelningen/finanserna •Asymmetri •Avsteg från principen om generalistkommunen •Starkt utvidgad lokal regional självstyrelse •Kraftigt förstärkt statligt grepp om serviceproduktionen Det genomförda •En av nivåerna (oftast kommunen) bevaras ”intakt” när det gäller uppgifter •Helhetsreformer högaktar inte asymmetriprinciper •Intressebevakning både från kommunalt och statligt håll medverkar till moderata ändringar

23 Norden är sig likt? Edward Page: Centralism and Localism in Europe (1991): Skandinaviska länder genomförde strukturreformer på 1960-talet på grund av  Framtidsinriktning i politiken, välfärden först  Sammanhållen kommunal intressebevakning (stad & land)  Låg nivå av klientelism (personkopplingar mellan rikspolitik och lokalpolitik)

24 Och nu? •Påfallande ”offentlig” inriktning i argumentationen för reformerna •Intressebevakningsfältet omvandlas (kommuner och regioner under samma tak) •Förändringar i relationen mellan riks- och lokalpolitik. Annan kommunal bas för rikspolitikerna.

25


Ladda ner ppt "Den kommunala och regionala självstyrelsen i Norden En aktuell lägesöversikt Göteborg 16 juni 2006 Siv Sandberg"

Liknande presentationer


Google-annonser