Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SEX. /var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw6000 00gn/T/com.apple.Preview.PasteboardItems/bi ld sexualitetskomponenten.png.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SEX. /var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw6000 00gn/T/com.apple.Preview.PasteboardItems/bi ld sexualitetskomponenten.png."— Presentationens avskrift:

1 SEX

2 /var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw gn/T/com.apple.Preview.PasteboardItems/bi ld sexualitetskomponenten.png

3 Sexualiteten är Medfödd nödvändig egen avlande njutningsfull skadande ursprunglig biologisk egoistisk beständig kul empatisk …………….. Off.Clinic 2012

4 Att arbeta med sexualitet är… Obekvämt ??????????? hotfullt ????????? Svårt?????? sexuellt??? Pirrigt??? Off.Clinic 2012

5 Barns sexuella utveckling

6 Vad betyder egentligen sexualitet? ”Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller så väl man som kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas ifrån andra livsaspekter. Sexualiteten är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och inte heller om summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är mycket mer; den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet. Den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår fysiska och psykiska hälsa.” (WHO)

7 Barns sexualitet • Hur blir känslan när man sammanför orden“sexualitet” och “barn”. • Barns tankarna, känslor, och motivation till sexuella beteenden har inte med vuxen sexualitet att göra. • Det kan handla om ”pirr” men framförallt handlar det om en normal utvecklingsprocess. • Det kallas sexuella beteenden för att det är beteenden som involverar sexuella kroppsdelar

8 Funktion & Sensation •Barn är intresserade av alla funktioner och sensationer. Lika intressant att det kan klucka i magen om man dricker mycket som att snoppen kan bli ”stark”. •Ex. onani. Barnet kanske av en slump upptäcker att det är skönt, vi lägger på vår kunskap, våra värderingar

9 Sexuella lekar •Barnen är oftast i samma ålder, utvecklingsfas och har samma status. •Frivillig lek. •Någon som de normalt leker med nära kamrater eller syskon. •Perioder av sexuella lekar och sexuellt utforskande återkommer under uppväxten. •Det sexuella intresset är en del av barnets intressen. Har andra intressen också

10 •Leken ska kunna avbrytas som vilken annan lek som helst. •Normalt att barnet känner sig generad eller förlägen om en vuxen avbryter, men de accepterar det snabbt och gör något annat. •Leken brukar upphöra när en vuxen kommer in i rummet. •Sexuella beteenden som observeras av vuxna och sker ganska öppen är vanligast upp till 5år, därefter blir barn oftast mer privata.

11 Hur bemöter man barns sexualitet • Var öppen och lugn när sexuella beteenden förekommer. • Hjälp barnen med gränser, svara på nyfikna frågor och passa på att undervisa i anatomi när tillfälle ges. • Barn behöver vägledning gällande sexuella känslor liksom med allt annat. • Prata om kroppsregler och bra och dåliga hemligheter. • Hjälp barnet att bli bekväm med sin egen kropp och att forma positiva, lämpliga beteenden och relationer. • Du kan inte förstöra ett barns sexuella utveckling genom gränssättning om du har ett ickedömande förhållningssätt.

12 Tänk på att… Man ska inte använda sin egen barndoms sexuella erfarenheter som mall för vad som är normal sexualitet idag. Barn vet mycket mer om sex idag, exponeras för mycket mer (men de har inte större förståelse). (Toni Cavanagh Johnson, psykolog, USA)

13 Sexuella beteenden hos unga Vad är normalt idag – vem bestämmer det?

14 Normalt sexuellt beteende • Sker som en del i ett informationsinsamlande • Ungdomarna är i lika ålder och utvecklingsnivå • Ungdomarna deltar frivilligt • Är en trevlig, spännande, lustfylld upplevelse Off.Clinic 2012

15 SEX som skadar

16 Sexuella övergrepp Offer - förövare Off.Clinic 2012

17 Barn som begår sexuella övergrepp • Barn -11 år • Flickor och pojkar • Mot yngre barn, jämnåriga, och djur • Ensamma eller i grupp Off.Clinic 2012

18 Barn förgriper sig sexuellt av olika anledningar • Egen utsatthet • Sexuell nyfikenhet • Med mera……………………. Off.Clinic 2012

19 Unga förgriper sig sexuellt av olika anledningar • Sexuell nyfikenhet • Social oförmåga • Testa sin sexualitet • ”Jag gör som jag vill” • Hämnd • Begynnande sexuell avvikelse • Med mera……………………. Off.Clinic 2012

20 Unga som begår sexuella övergrepp • Ungdomar år • Flickor och pojkar • Mot barn, jämnåriga, vuxna och djur • Ensamma eller i grupp Off.Clinic 2012

21 Unga som förgriper sig sexuellt På barn  Manipulation  Sexuellt intresse för barn  Dålig social kompetens  Fler övergrepp På jämnåriga  Hot / våld  Annan kriminalitet  Beteendeproblem  Aggressivitet Off.Clinic 2012

22 Barn och ungdomars signaler – att de förgriper sig sexuellt • ……………………………………………

23 Barns signaler – att de blir utsatta för sexuella övergrepp. • ……………………………………………

24 Myter • En ung förövare är alltid själv ett offer. • Att vara utsatt av en ung förövare eller om förövaren är flicka eller kvinna är inte lika skadligt. • Kvinnor förgriper sig av andra anledningar än män • Sexuella övergrepp handlar inte om sexualitet. • Förövare missförstår andras signaler. • Sexuella övergrepp handlar om maktutövning. • ……………OSV Off.Clinic 2012

25 När det ofattbara händer ”Det handlar faktiskt om ett barn” ”Ord står mot ord” ”Vi kan inte tvinga…” ”Det handlar om ett behov av närhet” ”Föräldrarna verkar konstiga” ”Offret har anmält sådant här förut” ”Vi vet inte vad vi ska göra” Off.Clinic 2012

26 Motstånd Var tror ni att det finns störst motstånd och vilket motstånd är svårast att arbeta med? • Förövaren • Offret • Föräldrarna • Släkten • Professionella Off.Clinic 2012

27 Barn med sexuella beteendeproblem

28 Barn med sexuella beteendeproblem Barns sexuella problembeteenden är en uppsättning av funktionella beteenden som faller utanför det socialt accepterade normerna. Det är inte en diagnos. Generellt är SPB (CSBP på engelska) definierat som barn 12 år eller yngre som inleder beteenden som innefattar sexuella kroppsdelar som är utvecklingsmässigt olämpliga eller potentiellt skadliga….forts. (ATSA Report of the task force on children with sexual behaviour problems, 2006)

29 forts… Motivet till handlingen behöver inte ha med sexuell tillfredställelse att göra. De här beteendena kan relatera till andra faktorer som nyfikenhet, ängslan, imitation, söker uppmärksamhet och/eller för att lunga ned sig själv. Det sexuella beteendet kan vara fokuserat på sig själv eller involvera andra barn. (ATSA Report of the task force on children with sexual behaviour problems, 2006)

30 Barn med sexuella beteendeproblem • Pojkar och flickor • I familjer överallt. • Neuropsykiatriska diagnoser (autism mfl.) • Beteende diagnoser (ADHD, CD) • Trauma relaterade diagnoser (PTSD) • Psykiatriska diagnoser (Depression, Ångest) • Inlärningssvårigheter och verbala störningar

31 Avvikande sexuella beteenden • Om de sexuella beteendena kombineras med aggressivitet eller tvångsmässighet. • Om det sker mellan barn i olika åldrar, utvecklingsnivåer eller storlek. • Om barnen inte känner varandra så väl. • Om det fortsätter efter lämplig tillsägelse/ tillrättavisning. • Om det skadar något av barnen eller någon annan. • Om det sker tillsammans med annan känslomässig affekt. • Om det involverar djur. (Silvosky&Bonner, 2004)

32 Barn med sexuella beteendeproblem • I åldern 2 – 5 år, vanligare att flickor agerar ut. I skolåldern 6 – 12 år är det vanligare med utagerande pojkar. (Friedrich et al. 2001) • Barn med SBP har i större utsträckning än ungdomar varit utsatta för sexuella övergrepp. 65 – 100%. (Burton et al.,1997, Friedrich&Luecke,1988, Gill&Johnson, 1994, Hunter, 1994) • Barn med SPB; – fysisk misshandel - är oftare impulsiva – exponerade för våld - har dåliga färdigheter – trauma - många placeringar – exponerade för sexuella stimuli- har varit lämnade utan uppsikt – anknytningsproblematik

33 Tänk på att… • Barn med sexuella beteendeproblem skiljer sig från ungdomar och vuxna förövare på viktiga sätt. • Uttrycket är sexuellt, men beteendet grundar sig oftast inte i sexualitet. • Det är inte klarlagt att barn med SBP blir förövare i vuxen ålder även om 50% av vuxna förövare säger att de börjat innan 15år. Men om vi inte gör något…

34 Barn med sexuella beteendeproblem behöver: • skydd • bli bemötta av någon som vågar fråga och som inte är rädd för svaren • få sina behandlingsbehov utredda • behandling och eventuell placering • uppföljning och eventuell booster • sannolikt polisanmälas Off.Clinic 2012

35 Utredning av barn • Finns inga validerade bedömningsinstrument • Utgår från att kartlägga beteenden och sexuell utveckling. • Familjens omhändertagandeförmåga • Gör alltid en traumabedömning • Neuropsykiatrisk bedömning • Bedöm behandlingsbehov • Bedöm skyddsbehov (Chaffin et al.2008) Off.Clinic 2012

36 Unga med sexuella beteendeproblem

37 Unga som begår sexuella övergrepp Skall ha adekvat behandling oavsett egen motivation Bör ha en yttre påtryckare tex dom, beslut av socialnämnd Avgör inte när behandlingen är slutförd

38 Avvikande sexuellt beteende • Allt som är tvingande mot någon annan • Om det är tvångsmässigt – svårt att kontrollera • Om det är olagligt. Off.Clinic 2012

39 Utredning av unga • Finns validerade bedömningsinstrument • Utgår från att kartlägga beteenden • Familjens förmåga • Eventuellt en traumabedömning • Neuropsykiatrisk bedömning • Bedöm behandlingsbehov • Bedöm skyddsbehov Off.Clinic 2012

40 risk och skydd

41 Varför skydd • Inga nya övergrepp ska kunna begås • Ungas egen säkerhet ska kunna garanteras • De unga är i behov av yttre kontroll • Säkerheten har alltid högsta prioritet

42 Att tänka utifrån risk • Övergrepp kan begås dygnet runt • Övergrepp sker fort • Ifrågasätt när föräldrar/familjehem säger ”inga problem”. – Hur gör man när man behöver gå på toaletten – Hur sover familjen – Var finns datorn – Vad är att hålla barnet/ ungdomen under uppsikt? Off.Clinic 2012

43 Skyddsanalys Riskfaktorer hemmiljö - skola - fritid Utredning gällande risksituationer i vardagen som ger förövaren möjlighet att återfalla i nya övergrepp och sexualiserade beteenden.

44 Strukturerad klinisk bedömning • Fastställt antal riskfaktorer • Baserade på forskning och professionella riktlinjer • Ytterligare faktorer vägs in. Off.Clinic 2012

45 Rekommendationer för det kliniska arbetet med unga förövare • Faniff & Becker, 2006 – använda strukturerade riskbedömningar • ERASOR – (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism, Worling & Curwen, 2001) • J-SOAP II – (Juvenile Sex Offender Assessment Protocol-II, Prentky & Righthand, 2003) Off.Clinic 2012

46 ERASOR ERASOR - Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism - är en checklista för bedömning av återfallsrisk i sexuella övergrepp för ungdomar mellan 12 och 18 år och är framtagen av Worling och Curwen på Sexual Abuse - Family and Education Treatment Program (SAFE-T) i Ontario Canada. (Svensk översättning; Långström/Blomkvist 2004.)

47 RISKFAKTORER Risk är en fara man har ofullständiga kunskaper om och vars uppkomst därför endast kan förutses med osäkerhet.  sexuellt intresse, attityder och beteenden  sexuell övergreppshistoria  psykosocialt fungerande  familjens/omgivningens fungerande  behandling

48 Sexuellt intresse attityder och beteenden 1.Avvikande sexuella intressen 2.Tvångsmässigt intresserad av sex 3.Attityder som stödjer sexuella övergrepp 4.Ovilja att förändra avvikande sexuella intressen / attityder

49 Sexuell övergreppshistoria 5.Någonsin sexuellt ofredat två eller fler offer 6.Någonsin sexuellt ofredat samma offer mer än en gång 7.Tidigare påföljder för sexuella övergrepp 8.Hot om eller användning av övervåld eller vapen vid sexuellt övergrepp 9.Någonsin sexuellt ofredat barn 10.Någonsin sexuellt ofredat någon okänd person 11.Ospecifika val av offer för sexuellt ofredande 12.Någonsin sexuellt ofredat någon person av manligt kön 13.Varierade sexuella övergreppsbeteenden

50 Psykosocialt fungerande 14.Antisocialt förhållningssätt och livsstil 15.Saknar nära relationer till jämnåriga / social isolering 16.Negativa relationer och påverkan från jämnåriga 17.Aggressiv mot andra 18.Aktuell ökning av aggressivitet eller negativa känslor 19.Dålig förmåga att kontrollera känslor och beteenden (Impulsivitet)

51 Familjens / omgivningens fungerande 20.Starkt stressande familjemiljö 21.Problemfyllda relationer till föräldrar / avvisad av förälder 22.Föräldrar stöder inte sexövergreppsspecifik utredning / behandling 23.Omgivningen ger möjlighet till återfall i sexuella övergrepp

52 Behandling 24.Ingen utveckling eller användning av realistiska återfallsförebyggande strategier 25.Ej slutfört övergreppsspecifik behandling

53 Fallspecifika faktorer • Neuropsykiatriska diagnoser. – Finns numera forskning på att svagbegåvade återfaller i högre omfattning. (Cecilia Kjellgren2009) – Ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser begår oftare än andra sexuella övergrepp eller har sexualiserat beteende. – Man bör göra neuropsykiatrisk utredning på ungdomar som förgriper sig sexuellt. (Gillberg)

54 Viktigast! o Avvikande sexualitet o Någonsin ofredat två eller fler offer o Tidigare påföljder för sexuella övergrepp o Någonsin ofredat någon okänd person o Saknar nära relationer till jämnåriga/ social isolering o Ej slutfört övergreppsspecifik behandling

55 RISK • HÖG • MÅTTLIG • LÅG Vid hög-måttlig risk = institution Vid måttlig-låg risk = öppenvård

56 Institutionsvård vid någon av följande förhållanden • Måttlig till hög risk för återfall. • Om det finns offer i hemmet. • Om omgivningen ger möjlighet till återfall.

57 Handläggning av ärenden/konsultation

58 ’ Utgå från offrets berättelse - Offrets berättelse närmre sanningen - Offer kan minimera

59 Skydda Om offer och förövare bor tillsammans Förövaren flyttas till omgivning där återfall inte är möjliga. Om offer och förövare inte bor tillsammans Förövaren kan bo kvar hemma om omgivningen inte ger möjlighet till återfall.

60 Offers behov • Skydd • Berätta, bli trodd och få bekräftelse. • Begripa, integrera och verklighetsanpassa det som hänt. • Eventuell terapeutisk kontakt Off.Clinic 2012

61 Förövarens behov • Skydd • Får sina behandlingsbehov utredda • Behandling och placering • Eftervård och uppföljning Off.Clinic 2012

62 Föräldraförmåga • Bedöm föräldrarnas motivation till utredning och behandling av barnet • Utred föräldrars möjlighet till omvårdnad och skydd • Vid brister använd nödvändig lagstiftning Off.Clinic 2012

63 Behandling Off.Clinic 2012

64 • Det finns studier om lovande behandlingsresultat. (Fanniff/Becker2006) • KBT för vuxna, ungdomar och barn. (Elkovitch/Latzman mfl2009)(Schmucker, Lösel2008) (Worling/Littlejohn2010) • Multisystemisk behandling.(Borduin2009, Worling2010) (Walker, McGovern, Poey & Otis, 2005) • Det finns stöd för riskfaktorerna och litteraturen är överens om att behandling enl. individuella riskfaktorer är det som ska göras. KBT och multisystemisk teori inriktad på de individuella riskfaktorerna, generalisering, återfallsprevention är bra behandling. Off.Clinic 2012

65 Behandling barn • Barngrupp kring ex. ja/nej- känslor • Kroppsregler • Sköldis • Individuell samtalsterapi • Individuell beteendeterapi • Traumabehandling • Med mera….

66 Sköldis • strukturerad behandlingsmetod riktad till barn 4 – 11 år • utgår från en KBT-baserad manual som är utarbetad och utvärderad i USA • består av en barngrupp och en föräldragrupp som träffas parallellt. • Finns en uppföljning som gör att behandlingen anses lovande.

67 Barnen lär sig; • Namn på kroppsdelar • Enkel sexualkunskap • Sexuella beteenderegler • Strategier för självkontroll • Förebyggande av framtida utsatthet

68 Ämnen i föräldragruppen; • Hur de sexuella beteendeproblemen ser ut • Känslor kring barnens svårigheter • Relationen mellan barn och föräldrar • Hur kan man hjälpa sitt barn att stoppa det sexuella agerandet

69 Behandling ungdomar • Sexualitet - psykoedukation om sexualitet, sexuell identitet, sexuell tändning, sexuella attityder och könsroller. • Min hjärna - hur fungerar jag och min hjärna i olika situationer. Mindfullness träning • Konsekvenser av sexuella beteendeproblem/ sexuell avvikelse på kort och lång sikt. • Tankarna och tankefel - Hur kan jag lära mig att vara uppmärksam på och kontrollera mina tankar bättre. • Offermedvetenhet och offerempati - empati brist för sitt offer är ingen riskfaktor. • Relationsfärdigheter - hur förhindrar man social isolering. Hur skapar man och behåller relationer. • Känsloreglering - vad är känslor och hur hanterar jag dem. Hur påverkar min inre reptil mig och hur hanterar jag den. • Stopp - plan - identifiering av personliga riskfaktorer och srtategier för att hantera dem. Generalisering av ovanstående komponenter genom beteendeterapi i vardagen samt genom exponering för risksituationer in vivo inom och utanför visslan/ Off.Clinic. Off.Clinic 2012

70 Koppla alla behandlingsinsatser till risk • Identifiera de individuella riskfaktorerna. • Arbeta med riskfaktorerna i samtal och vardagliga situationer • Utbilda föräldrar och andra viktiga personer • Arbeta tillsammans med den unge fram strategier för hantera och vara medveten om risk – stopp – plan.

71 Behandlingsmål Den unge skall: • FÖRSTÅ MOTIVATIONEN TILL ÖVERGREPPEN • KÄNNA IGEN KOGNITIVA FÖRVRÄNGNINGAR OCH URSÄKTER • KÄNNA IGEN RISKFYLLDA TANKAR OCH ATITYDER • VARA MEDVETEN OM RISKEN FÖR ÅTERFALL • UTVECKLA STRATEGIER FÖR ATT HINDRA ÅTERFALL • GÖRA EN STOPPLAN • GÖRA EN KÖRPLAN

72 R eptilen – T rollkarlen – R oboten - ditt liv, ditt val… Off.Clinic 2012

73 Komponenter • Sexualitet - psykoedukation om sexualitet, sexuell identitet, sexuell tändning, sexuella attityder och könsroller. • Min hjärna - hur fungerar jag och min hjärna i olika situationer. Mindfullness träning • Konsekvenser av sexuella beteendeproblem/ sexuell avvikelse på kort och lång sikt. • Tankarna och tankefel - Hur kan jag lära mig att vara uppmärksam på och kontrollera mina tankar bättre. • Offermedvetenhet och offerempati - empati brist för sitt offer är ingen riskfaktor. • Relationsfärdigheter - hur förhindrar man social isolering. Hur skapar man och behåller relationer. • Känsloreglering - vad är känslor och hur hanterar jag dem. Hur påverkar min inre reptil mig och hur hanterar jag den. • Stopp - plan - identifiering av personliga riskfaktorer och srtategier för att hantera dem. Generalisering av ovanstående komponenter genom beteendeterapi i vardagen samt genom exponering för risksituationer in vivo inom och utanför visslan/ Off.Clinic. Off.Clinic 2012

74 Pirret Off.Clinic 2012

75 Beteendeterapi Utförs konkret i stunden för att utsläcka oacceptabla beteenden och träna nya färdigheter • DBT • Känsloreglering • Färdighetsträning • Problemlösningsinlärning • Shaping / formning • Modellering • Mm. Mål – ungdomen skall få bättre självkontroll

76 Sex och Samlevnad • Anatomin, kroppen och dess funktioner • Könssjukdomar och preventivmedel • Puberteten • Hygien • Relationer • Lust • Vad tänder man på? • Hur har man sex? • Onani Mål – ungdomen skall få kunskap om kroppsliga funktioner

77 Stil och charmskola • Individuellt och i grupp • Allt från trevlig frisyr, hur man flirtar till ”nobelmiddag” Mål – ungdomen skall bli en attraktiv partner

78 Familjearbete Utgår från ERASORS riskfaktorer – - Starkt stressande familjemiljö -Problemfyllda relationer till föräldrar / Avvisad av föräldrar -Föräldrar stödjer inte övergreppsspecifik behandling -Omgivningen ger möjlighet till återfall -Saknar nära relationer till jämnåriga / Social isolering

79 Nätverksarbete Familjen, Socialtjänsten, skolan, habiliteringen, psykiatrin mfl. • Samtal och intervju • Utbildning • Studiebesök • Nätverksmöten • Handledning

80 Att arbeta med ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser • Inleds ofta med institutionsvård. • Använder samma program men anpassat • Repetition – koppla allt till konkreta situationer - generalisering - vidmakthållande • Mer rollspel • Mer exponering för fantasier • Tar längre tid • Kräver mer familjearbete – utbildning gällande skydd och säkerhet. • Du som terapeut måste vara mycket mer kreativ.

81 Trauma

82 Hur kan man förstå trauma? Trauma kan uppstå genom att man utsätts för – • En traumatisk händelse - en extremt påfrestande händelse eller situation som inte kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser. • Långvarig omsorgssvikt – genom att barn inte får möjlighet att utvecklas som de bör på grund av att de måste fokusera på att “överleva”. • En kombination av yttre och inre faktorer som avgör hur individen reagerar på det som inträffar. Inte alla blir traumatiserade efter hemska händelser.

83 Behandlingsmetod för trauma TF-KBT – Traumafokuserad Kognitiv Beteende Terapi • Evidensbaserad metod för behandling av trauma. • Gemensamma sessioner vars längd ökar efterhand. • Barngrupp och föräldragrupp parallellt och tillsammans


Ladda ner ppt "SEX. /var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw6000 00gn/T/com.apple.Preview.PasteboardItems/bi ld sexualitetskomponenten.png."

Liknande presentationer


Google-annonser