Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ATT ARBETA LIKVÄRDIGT OCH LÄRANDE MED BETYG OCH BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN Likvärdig och lärande bedömning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ATT ARBETA LIKVÄRDIGT OCH LÄRANDE MED BETYG OCH BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN Likvärdig och lärande bedömning."— Presentationens avskrift:

1 ATT ARBETA LIKVÄRDIGT OCH LÄRANDE MED BETYG OCH BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN Likvärdig och lärande bedömning

2 Vem? Vad? Varför?

3 När vi slutar ska ni ha…  kunskap om hur man skapar en grund för likvärdig bedömning,  kunskap om hur lärande (formativ) bedömning fungerar,  ökad insikt i hur bedömningen är tänkt att fungera i Gy11/Vux12.

4 Enligt eleverna Det viktigaste egenskapen hos en bra lärare är… … att vara rättvis.

5 Konversation i personalrummet 1998  A: Vad är egentligen ett MVG?  B: Enkelt! MVG är en 5:a, VG är en 4:a och G är 1:a – 3:a. IG är då detsamma som streck.  C: Nej, nej nej! Du har helt fel! MVG är snarare som ett stort A.  B: Ett stort A?  C: Ja, alltså något som egentligen är omöjligt att få.  B: Jaha, nej så hade inte jag fattat det.

6 DN augusti 2010

7 Hur ser det ut?  Vad är sanningen bakom rubrikerna i tidningarna?  Vad säger forskningen?

8 Svensk forskning Viveca Lindberg Svensk forskning om bedömning och betyg Institutionen för samhälle, kultur och lärande • Lärare sätter betyg även på intresse, motivation, ansvar för hemuppgifter, engagemang, personlighet

9 Svensk forskning  Lärarnas makt över betygen har ökat eftersom de har oftast ensam makt och ”insyn” över kriterierna

10 Svensk forskning  De lokala tolkningarna av betygskriterierna ändras och ”tänjs” för att fler elever skall få godkänt

11 Svensk forskning  ”Kommunala skolor i konkurrens om elever tenderar att ge högre betyg”  ”Friskolor tenderar att ge sina elever märkbart högre betyg”

12 Svensk forskning  Betygen har i snitt höjts varje år sedan det ”nya” systemet togs i bruk  Motsvarande höjning i resultaten från Högskoleprovet kan inte konstateras

13 Svensk forskning  Elever i små skolor (under 300) får högre betyg än elever i stora skolor (över 1000)

14 Svensk forskning  Flickor får högre betyg i skolan medan pojkar får bättre resultat på Högskoleprovet

15 Svensk forskning  Det nya betygssystemet har flera validitets- och reliabilitetsproblem när det gäller funktionen som urvalsinstrument till högre utbildning

16 Svensk forskning  Karaktärsämneslärare (yrkesprogram) mer nöjda med nya betygsystemet  Kärnämneslärare mer missnöjda

17 Svensk forskning • I många kurser saknas användning av betygskriterier. • Sambedömning mellan lärare är sällsynt. • Innehållet i samma kurser skiftar stort mellan lärare, likaså bedömning och betygsättning.

18 Resultat från gymnasie- undersökningen • Eleverna vet inte alltid vad som betygsätts. • Eleverna upplever i alltför hög grad betygsättningen som orättvis.

19 Alltså… Det ser ju inte så bra ut. Betygen är godtyckliga.

20 Varför godtycke?  Inte lärarnas fel  Implementeringen av det ”nya” betygsystemet misslyckades  Konspiration?

21 Nytt?  Redan 2004 konstaterade Riksrevisionsverket att…

22  … en viktig orsak till att betygskraven inte kalibreras så att de blir likvärdiga inom och mellan skolor att varken regeringen eller Skolverket ställer krav på professionella samtal eller tydligt anger vilket ansvar huvudmännen och rektorerna har för likvärdig betygssättning.”

23  ”Bristande likvärdighet i betygssättningen reser också frågor om utbildningens likvärdighet. Kommer den professionella samverkan inom och mellan skolor, som betygssystemet förutsätter, inte till stånd finns betydande risker att varken utbildning eller betygssättning blir likvärdig.”

24  ”Det nuvarande betygssystemet är omöjligt att hantera ur likvärdighetssynpunkt om det inte finns en levande dialog på olika nivåer inom kommunen, och helst också mellan kommuner…  Den som bara litar på sina ”inre mallar” och sin tidigare erfarenhet riskerar att komma i otakt med den syn på kunskap och bedömning som råder inom professionen. Samsyn kan endast uppnås genom samverkan.” (Skolverkets hemsida)

25 Alltså…  Vårt nuvarande betygsystem förutsätter att samsyn och samarbete kring mål och kriterier kommer till stånd.

26 Klara kriterier?  Hur kan det inte bli godtycke med dessa kriterier:  Ped. ledarskap - Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven organiserar och leder på ett kreativt sätt aktiviteter utifrån individers och gruppers behov samt diskuterar och värderar sin insats som ledare och förebild.

27 Fler klara kriterier…  Ma B - Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven visar säkerhet beträffande beräkningar och lösning av olika typer av problem och använder sina kunskaper från olika delområden av matematiken.  Sv A - Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven använder i såväl tal som skrift stilmedel som är effektfulla och slående och anpassar sitt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna.

28 Men…  Kriteriernas formulering är inte det stora problemet, utan problemet är snarare att samordna en definition av kriterierna.

29 Hjälper kriterier?  M. Price Oxford Bridge University  Omöjligt att verbalisera ett kriterium.  Särskilt svårt som vårt nuvarande betygssystem bedömer färdigheter och förmågor snarare än sakkunskap – exemplet naturkunskap.  Kriterier fungerar BARA med exempel.

30 Hur? För att bedömningen skall blir likvärdig och lärande krävs ett arbete i två steg -

31 Steg 1 – Likvärdig bedömning  Gemensam definition av innehåll, mål & kriterier Hur? Elevexempel

32 Möjlig arbetsgång i ämnesgruppen  Alla lärare tar med sig elevexempel  Utifrån exemplen diskuteras innehåll och koppling till mål och kriterier.  Exemplen bedöms gemensamt och gruppen enas om ett betyg.  Exempelbank byggs upp.

33 Steg 2 – Lärande bedömning  Låt eleverna få ta del av både mål, kriterier och exempel  Låt eleverna använda sig av kriterier och exempel  Låt eleverna genomföra kamratbedömning och självbedömning  Koppla feedback till kriterier

34 Feedback: Gå så här! Mål: Vart är jag på väg?  Bedömning: Var är du nu?  Vad är lärande bedömning? Anders Jönssons beskrivning

35 Feedback som inte fungerar  Beskriver egenskaper inte kunskaper  Ger råd som inte är kopplade till målet  Otydliga  Beskriver tillstånd  ”Ambitiös” ”Slarvig” ”Okoncentrerad”  ”Läs läxan bättre”  ”Utveckla” ” Utveckla ”  ”Du har inte förstått….”

36 Feedback som fungerar svarar på…  Vart är eleven på väg? (målet)  Var befinner sig eleven i förhållande till målet?  Hur ska eleven närma sig målet?

37 Möjlig arbetsgång i klassrummet  Uppgift mål och kriterier presenteras  Exempel på lösningar presenteras och bearbetas  Övning inför provet  Övningen självbedöms, kamratbedöms, lärarbedöms  Feedback inför uppgiften  Uppgiften genomförs

38 Sammanfattning  Likvärdig bedömning uppnås genom pedagogiska diskussioner runt mål och kriterier utifrån exempel på elevlösningar.  Forskningen visar entydigt på att det är det pedagogiska samtalet kollegor emellan som ger störst pedagogisk utveckling.

39 Sammanfattning forts.  Lärande bedömning sker genom transparanta kriterier (uppnås endast genom elevexempel) samt kontinuerlig konstruktiv feedback utifrån frågorna: Vart ska eleven? Var är eleven? Vad behöver eleven för att nå dit?

40 Resultat  Betygssnittet ökat  Högre siffror i GY-undersökningen

41 Nytt med Vux12 Lpf 94Gy11/Vux12 MålSyfte / Centralt innehåll KursplanÄmnesplan ProgrammålExamensmål KriterierKunskapskrav

42 Betygen Lpf94Vux12 MVGA VG+B VGC G+D GE IGF

43 En kvalitativ gränsdragning! Exempel från den nya ämnesplanen i historia MÅLECA Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan med viss säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika tolkningsmöjlighete r av källmaterialet och värderar dessa med enkla omdömen. Eleven kan med säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjlighete r av källmaterialet.

44 Konsekvent begreppsanvändning Källa: Skolverket Betyget EBetyget CBetyget A Redogöraöversiktligtutförligtutförligt och nyanserat Dra slutsatser enklavälgrundadevälgrundade och nyanserade Utförandemed visst handlag med gott handlag med mycket gott handlag Utvärderaenkla omdömen nyanserade omdömen nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras

45 Gruppövning Alt. 1 Utgå från ett elevexempel. Hitta ämnets syfte och centrala innehåll i elevexemplet. Bedöm därefter gemensamt exemplet efter kunskapskraven. Hitta ett elevexempel som illustrerar de olika kunskapskraven.

46 Gruppövning Alt. 2 Designa övningar som testar syfte och centralt innehåll. Diskutera hur elevresultat för de olika betygsstegen skulle kunna se ut.

47 Återsamling?


Ladda ner ppt "ATT ARBETA LIKVÄRDIGT OCH LÄRANDE MED BETYG OCH BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN Likvärdig och lärande bedömning."

Liknande presentationer


Google-annonser