Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kunskapskrav till betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kunskapskrav till betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen?"— Presentationens avskrift:

1 Betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kunskapskrav till betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen?

2 Skollagen anger att — • omdömen om elevens kunskapsutveckling ska relateras till kunskapskraven (utvecklingssamtal) • betyg ska sättas i relation till kunskapskraven • betygssättningen ska bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat till och med betygssättningstillfället • eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen = bedömningarna • den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget

3 Bedömning i yrkesämnen Skolverket 2012

4 Kunskapsmatris: ÄMNE: PERSONBILSTEKNIK KURS: BROMSAR, KAROSS OCH CHASSI ECA 1. Kunskaper om personbilar och lätta transport- fordon Eleven ger några exempel på och beskriver översiktligt funktionsprinciper för och konstruktioner av bromsar och chassikomponenter i personbilar och lätta transportfordon Eleven ger flera exempel på och beskriver utförligt funktionsprinciper för och konstruktioner av bromsar och chassikomponenter i personbilar och lätta transportfordon Eleven ger flera exempel på och beskriver utförligt och nyanserat funktionsprinciper för och konstruktioner av bromsar och chassikomponenter i personbilar och lätta transportfordon

5 Kunskapsmatris: ÄMNE: PERSONBILSTEKNIK KURS: BROMSAR, KAROSS OCH CHASSI ECA 3. Förmåga att utföra diagnos, service, underhåll och reparation på personbilar och lätta transportfordon Eleven utför i samråd med handledare och i bekanta situationer enkel diagnos, service och reparation samt enkelt underhåll av bromsar, kaross och chassi i personbilar och lätta transportfordon Eleven ger flera exempel på och beskriver utförligt funktionsprinciper för och konstruktioner av bromsar och chassikomponenter i personbilar och lätta transportfordon Eleven ger flera exempel på och beskriver utförligt och nyanserat funktionsprinciper för och konstruktioner av bromsar och chassikomponenter i personbilar och lätta transportfordon

6 Kunskapsmatris: ÄMNE: PERSONBILSTEKNIK KURS: BROMSAR, KAROSS OCH CHASSI ECA 2. Kunskaper om komponenter och system samt om hur de samverkar 4. Förmåga att utföra funktions- och säkerhetskontroll Dessutom utför eleven i samråd med handledare och i bekanta situationer byten av komponenter, detaljer och kringutrustning samt funktions- och säkerhetskontroll av bromsar, kaross och chassi i personbilar och lätta transportfordon Dessutom utför eleven efter samråd med handledare och i bekanta och delvis nya situationer byten av komponenter, detaljer och kringutrustning samt funktions- och säkerhetskontroll av bromsar, kaross och chassi i personbilar och lätta transportfordon Dessutom utför eleven efter samråd med handledare och i bekanta och nya situationer byten av komponenter, detaljer och kringutrustning samt funktions- och säkerhetskontroll av bromsar, kaross och chassi i personbilar och lätta transportfordon

7 Kunskapsmatris: ÄMNE: PERSONBILSTEKNIK KURS: BROMSAR, KAROSS OCH CHASSI ECA 5. Förmåga att välja och använda arbetsmetoder och utrustning (se punkt 6) I arbetet använder eleven med viss säkerhet relevanta arbetsmetoder och relevant utrustning samt arbetar säkert och följer lagar, andra bestämmelser och kvalitetsnormer som gäller för arbetet I arbetet väljer och använder eleven med viss säkerhet relevanta arbets- metoder och relevant utrustning samt arbetar säkert och följer lagar, andra bestämmelser och kvalitetsnormer som gäller för arbetet I arbetet väljer och använder eleven med säkerhet relevanta arbetsmetoder och relevant utrustning samt arbetar säkert och följer lagar, andra bestämmelser och kvalitetsnormer som gäller för arbetet.

8 Kunskapsmatris: ÄMNE: PERSONBILSTEKNIK KURS: BROMSAR, KAROSS OCH CHASSI ECA 7. Förmåga att använda såväl svenska som engelska manualer och digitala informationssystem Eleven använder med viss säkerhet svenska och engelska manualer samt digitala informationssystem Eleven använder med säkerhet svenska och engelska manualer samt digitala informationssystem. 8. Förmåga att använda ett yrkesmässigt språk I kommunikation med andra an- vänder eleven med viss säkerhet tekniska begrepp I kommunikation med andra använder eleven med säkerhet tekniska begrepp

9 Kunskapsmatris: ÄMNE: PERSONBILSTEKNIK KURS: BROMSAR, KAROSS OCH CHASSI ECA 6. Förmåga att utföra olika typer av arbeten på ett säkert, miljömässigt och kvalitetsmässigt sätt utifrån de lagar och andra bestämmelser som reglerar verksamheten Eleven tar ansvar för kundens egendom samt för lokaler och verkstadsutrustning. Dessutom samarbetar eleven för att nå planerade resultat. Resultatet av elevens arbete är tillfredsställande. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven tar ansvar för kundens egendom samt för lokaler och verkstadsutrustning. Dessutom samarbetar eleven och medverkar till att upprätthålla samarbetet för att nå planerade resultat. Resultatet av elevens arbete är tillfredsställande. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav Eleven tar ansvar för kundens egendom samt för lokaler och verkstadsutrustning. Dessutom samarbetar eleven och medverkar till att upprätthålla och utveckla samarbetet för att nå planerade resultat. Resultatet av elevens arbete är gott. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav

10 Kunskapskrav i svenska i åk 3 Svenska: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

11 Vilka kunskapsaspekter anges? KunskapskravKunskapsaspekt Eleven kan läsa /---/1. Läsförmåga Dessutom kan eleven föra enkla resonemang /--- / 2. Förmåga att resonera om texter Eleven kan skriva /---/3. Skrivförmåga Eleven kan söka information /---/ återger /---/ delar av informationen i /---/ faktatexter /---/ Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven /---/ förtydliga sina budskap 4. Förmåga att söka information, skriva faktatext och kombinera text och bild Dessutom kan eleven /---/ ge enkla omdömen /-- -/ bearbeta och förtydliga /---/ 5. Förmåga att värdera och bearbeta texter Eleven kan samtala om /---/6. Förmåga att samtala Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner 7. Förmåga att följa instruktioner

12 Vilka nivåtermer anges? KunskapsaspektNivåtermer 1. Läsa • bekanta och elevnära texter med flyt • kommentera och återge delar av innehållet 2. Resonera om texter • enkla resonemang om tydligt framträdande budskap • relatera till egna erfarenheter 3. Skriva • enkla texter med läslig handstil och på dator • med tydlig inledning, handling och avslutning • stor bokstav, punkt och frågetecken fungerar • vanliga ord och ord som eleven ofta använder är rättstavade 4. Söka information, skriva och kombinera • enkla faktatexter med grundläggande ord och begrepp • innehållet framgår klart • kombinera text och bild så att budskapet till viss del förtydligas 5. Värdera och bearbeta texter • enkla omdömen • bearbeta och förtydliga på ett enkelt sätt 6. Samtala • ställa frågor, ge kommentarer och framföra åsikter • berätta och beskriva vardagliga händelser • innehållet tydligt framgår 7. Instruktioner • enkla muntliga instruktioner

13 Hur vet läraren att NN kan det som anges i kunskapskraven? • Elever genomför examinationsuppgifter som speglar kunskapskravens aspekter, ibland en aspekt, ibland flera aspekter samtidigt • Resultat på examinationsuppgifter tolkas och översätts till omdömen om NN:s kunskaper och förmågor • Examinationsuppgifter är nödvändiga. Annars vet läraren inte vad NN kan. Läraren riskerar att sakna underlag för bedömning och kan låta bli att sätta betyg • Elever ska informeras om grunderna för betygssättning Elever ska veta hur examinationsuppgifterna ser ut Elever ska veta vilka resultat de ska åstadkomma för att läraren ska översätta deras resultat till kunskapsomdömen på E, C eller A-nivå för de aspekter som speglas i examinationsuppgifterna

14 Examinationsuppgift i aspekten läsförmåga i årskurs 3 Du ska på egen hand kunna läsa en text som ser ut som texten om Spindlar När spindeln gör sitt nät går den mest bara fram och tillbaka. Spindeltråden kommer ut ur bakänden på spindeln. Spindeln vet precis hur den måste gå för att nätet ska få rätt form. De spindlar som gör runda nät kallas för hjulspindlar. Nätet liknar ett cykelhjul. Det sista spindeln gör är fångsttrådarna. De är alldeles kletiga. Där ska flugorna fastna. Det är bara en del trådar som är fångsttrådar. I mitten på nätet finns inget klet. Där tycker spindeln själv om att sitta ibland. När nätet är klart drar spindeln en tråd bort till ett gömställe utanför nätet. Där sitter den och håller i tråden. Spindeln ser dåligt. Men om en fluga fastnar i nätet rycker det i tråden. Det nappar! Då springer spindeln kvickt fram och sprutar lite gift i flugan. Om spindeln inte är hungrig spinner den in flugan i ett paket. Den sparar maten en stund. Det är bara honorna som gör nät. De behöver mest mat, för de ska lägga ägg och få ungar. Spindlar får flera hundra ungar. En del människor tycker att spindlar är lite läskiga. Men man behöver inte vara rädd för dem. Den giftigaste spindeln som finns i vårt land är inte farligare än en mygga.

15 Uppgifter till texten och förväntade resultat Till texten gavs tre uppgifter som såg ut så här: 1.Varför kallas en del spindlar för hjulspindlar? 2.Hur vet spindeln att det har fastnat en fluga i nätet? 3.Varför behöver honorna mer mat än hanarna? Så här kan svaren på uppgifterna se ut: 1.Näten är runda (= Rätt) 2.Spindeln känner att det rycker i tråden (= Rätt) 3.Honorna lägger ägg och får ungar (= Rätt)

16 Att översätta resultat till kunskapsomdömen 2 rätt av 3 möjliga kan översättas så här: • NN kan läsa en faktatext för barn tyst och med flyt • NN kan återge delar av innehållet på ett enkelt sätt • NN har en grundläggande läsförståelse Vissa resultat kan vara svåra att översätta. Eleven har kanske svarat rätt på 2 uppgifter men svaret på den 3:e tredje uppgiften är uppenbart oförenligt med vad som står i texten För att översätta resultat till kunskapsomdömen behövs ibland flera resultat/prestationer som speglar samma kunskapsaspekt Alla resultat kan kommenteras så att eleven förstår hur ett bättre resultat kan se ut

17 Bedömningsprocessen Kunskapskrav Aspekter & Nivåtermer Examinationsuppgifter Rättning/bedömning av prestationer/resultat Kunskapsomdömen (som säkerställs i löpande iakttagelser)

18 Hur kan ett skriftligt omdöme se ut? Skriftligt omdöme på våren i årskurs 3 Läsa och tala • NN kan läsa en kapitelbok för barn tyst och med flyt och resonera om handlingen • NN kan läsa en faktatext för barn och återge innehållet. • NN kan följa skrivna och muntliga instruktioner Skriva och tala • NN kan skriva en berättelse med inledning, handling och avslutning för hand och på dator • NN kan söka fakta, skriva en faktatext och berätta • NN kan använda stor bokstav, punkt och frågetecken och stava ord som används ofta. • NN kan prata om texter, tycka och kommentera


Ladda ner ppt "Betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kunskapskrav till betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen?"

Liknande presentationer


Google-annonser