Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)

En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)"— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Jonas.Lagerstrom@abo.fi

2  Priset visar både företagens kostnad att tillverka och konsumentens betalningsvilja. – Alla som köper kaffe har betalningsvilja på (minst) 1.50 €. – Alla som säljer kaffe har kostnader på (högst) 1.50 €.  Varje konsument och producent får själv avgöra om det är ett bra beslut att konsumera respektive producera varan. Effektiv mängd som produceras till lägsta möjliga kostnad åt människor med högst betalningsvilja. Ger drivkrafter att hitta på sådant som folk vill ha och att direkt anpassa sig till förändringar. Jämför med skråsamhället och planekonomin: För- och nackdelar? Varför är marknaden (ofta) bra? Med hjälp av priset kan du sortera dig själv

3  Är det möjligt och rimligt för Carina Lindström att ta betalt för att kaffet ska bli ditt i stället för hennes?  Möjligt ty kaffemaskinen står i köket bakom larm och om du ändå tar varan utan att betala så kontaktar hon polis och rättsväsende (exkluderbar).  Rimligt ty om du dricker kaffet minskar hennes möjligheter att använda kaffet och därför ska du kompensera henne för att du använder varan (rivaliserande i konsumtion). 3 Varför är marknaden (ofta) bra? Med hjälp av priset kan du sortera dig själv

4 1.4 Men varför är vissa saker gratis? Vad händer med de varor och tjänster som är gratis?

5 Exkluderbar Icke Exkluderbar Rivaliserande Icke Rivaliserande Privata varor Artificiellt begränsade varor Allmänna resurser Kollektiva varor Kaffe, stolar, vete, hårklipp Fiske i sjön, rent vatten, frisk luft, mångfald i naturen Musik, film, tv-sändning Militärt försvar, fyrverkerishow grundforskning, förbättrad miljö, idén om skydd mot fattigdom, ett bra grupparbete Kan ta betalt, marknaden funkar bra Kan ta betalt, men eftersom MC=0 blir mängden ineffektivt liten Kan inte ta betalt, och alltså tillverkas varan inte alls Kan inte ta betalt + rivaliserande leder till överutnyttjas

6 Skapas företag på marknaden som producerar kollektiva varor (fyrverkerier, fyrar, ordning o reda, brandkår, trafiknät, grupparbete)? Nej, ty: I. Att ingen kan exkluderas från att konsumera leder till att folk njuter av showen och den städade gatan och av att leva i ett land utan fattigdom utan att betala (free-riders). II. Många kollektiva varor är dyra att producera; ytterst få finländare bekostar ett eget storslaget fyrverkeri, städar gatan själv eller utrotar själva fattigdom och orättvisa (droppe-i-havet). Starta företag i fyrverkerishow? Free-riders och droppe-i-havet

7 1. Aktörer går frivilligt samman, skapar kontrakt och löser marknadsmisslyckandet (Coase). – Kan funka i små samhällen men stora transaktionskostnader när fler är inblandade. Och kollektiva varor gynnar alla. 2. Byråkraterna i enorma EPF betalar för kollektiva varan. – Använd skatteintäkterna (42% av BNP) för att producera kollektiva varor eftersom marknaden misslyckas. Så hur skapas försvar och fyrar? Skapa en jätteaktör (ofta EPF/staten) Om du bidrar med pengar till Maxmos frivilliga brandkår så bakar jag kakor till din sons skolutflykt (sociala normer). Kollektiv varaEuro per person Försvar600 Pension450 Sjukvård1000 Utbildning2500 Social ordning4000 Ekonomisk trygghet (sjuka, barn) 4000 7

8  Icke-rivalitet innebär att min nytta av ett finskt försvar inte minskar av att du utnyttjar det finska försvaret.  Summera alla personers betalningsvilja för försvaret – och skapa så mycket försvar att nyttan på marginalen är lika stor som kostnaden på marginalen.  Svårighet: Hur mäta betalningsviljor då det inte finns några priser som avslöjar människors faktiska betalningsvilja? – Jag skulle få en oerhörd glädje om Finland har stridvagnar och utrotar barnfattigdomen! Varför 600 € per person på försvaret? Summera vertikalt och sätt MSB=MC Skapa rätt mängd av den kollektiva varan! 8