Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Information om kursmål- och kriteriearbetet kring VFU-kurser. Helena Tsagalidis.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Information om kursmål- och kriteriearbetet kring VFU-kurser. Helena Tsagalidis."— Presentationens avskrift:

1 Information om kursmål- och kriteriearbetet kring VFU-kurser. Helena Tsagalidis

2 VAD KRÄVS AV OSS? Högskoleförordningen (SFS 2014:371, 6 kap 18 §) ställer krav på att VFU-kurser ska betygssättas med fler än ett godkänt betygssteg för kurser som överstiger 3 hp 2

3 Grundläggande principer ”bedömning är inte en exakt vetenskap” Vi följer till viss del LiU´s tidigare layout i målbeskrivningar. Förberedelsearbetet Analys av tidigare VFU-kursplaner på två olika sätt, 1) mot examensmål 2) med hjälp av Hegenders (2010) begrepp, påståendekunskap, procedurkunskap, kunskap i praktiken och kunskap för praktiken. Slutsatser-innehåll. I mål- och kriteriebeskrivningarna har vi haft dels VFU-handledarens perspektiv, dels ett yrkesunnandeperspektiv. Vi tar tagit bort värdeorden/progressionsorden från målbeskrivningarna eftersom dessa ska skrivas i kriterietexterna. Det är dessa som anger kunnandenivån. T ex det kan inte vara ett mål att ”med stöd av handledare” göra något. Detta svarar istället på frågan hur eller hur väl. 3

4 Grundläggande principer ”bedömning är inte en exakt vetenskap” Handledaren ska ge ett så valitt omdöme som möjligt över studentens kunnande, därför är det viktigt att handledarna har tydliga mål och kvalitetsnivåer som de kan luta sig mot vid omdömesgivandet så att examinator kan förlita sig på handledarens omdömesdokument. Detta innebär att handledaren måste kunna identifiera/se/eller på annat sätt tydligt kunna verifiera vad studenten kan och kan göra relaterat till målbeskrivningarna. Vi skriver analytiska kriterier och förslaget är att lägger till en skriftlig uppgift/ reflektionsuppgift/ alt. filmanalys/trepartssamtal (variation) som stödjer examinatorn i den holistiska bedömningen. Beror på resurser. 4

5 5 Ett exempel från analys av examensmål i relation till Yrkeslärarutbildningens olika kurser

6 6 Kursmål :VFU1 YRKPÅST, IP (i praktik)PÅST, FP (för praktik)PÅST, IP + FPPROC, IPPROC, FPPROC, IP + FP med stöd av handledaren planera mindre arbetsområde inom sitt/sina yrkesämne med beaktande av didaktiska teorier och styrdokument Planera - med beaktande av didaktiska teorier och styrdokument genomföra, följa upp och reflektera kring egen undervisning inom mindre arbetsområde i sitt/sina yrkesämne med beaktande av didaktiska teorier och styrdokument reflektera kring egen undervisning -med beaktande av didaktiska teorier och styrdokument genomföra, följa upp undervisning välja och använda läromedel i sitt/sina yrkesämne använda läromedel Välja läromedel visa ett förhållningssätt i genomförandet av undervisningen i samklang med styrdokumentens värdegrund avseende jämlikhet, jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter visa ett förhållningssätt - i samklang med styrdokumentens värdegrund avseende jämlikhet, jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter tillsammans med handledaren diskutera kunskapssyn och bedömning i sitt/sina yrkesämne diskutera kunskapssyn diskutera bedömning visa ett lämpligt och ansvarsfullt beteende i skolmiljön visa ett lämpligt beteende visa ett ansvarsfullt beteende visa självinsikt? och lyhördhet för konstruktiv kritik visa lyhördhet för konstruktiv kritik Fördelning av mål Analys av tidigare VFU1kursmål inom Yrkeslärarprogrammet

7 Kursmål I ett målrelaterat system beskriver kursmål vad studenten ska kunna och kunna göra. Kursmålen måste vara tydligt skrivna och lätta att kommunicera. Ett exempel Efter genomfört kurs ska studenten kunna välja och använda läromedel i det egna ämnet Verb anger ”kunna göra” substantivet anger ”vad dvs. det som ska göras” som sedan preciseras att omfatta något specifikt eller allmänt. Det är verbet som sedan bestämmer kriteriets innehåll, nivåerna för kunnandet.

8 Allmänna mål för alla VFU kurser Kunna planera undervisning utifrån didaktiska perspektiv/teorier/modeller…. Kunna genomföra undervisning utifrån didaktiska teorier/modeller… Utvärdera planering i relation till undervisningens genomförande… Kunna leda….. ledarskapsperspektiv… Kunna etablera kontakt med … Kunna kommunicera med … Kunna verka i enlighet med skolans värdegrund… Kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap utifrån … Eventuellt några VFU specifika mål för respektive VFU-kurs. T ex bedömning, specialpedagogik, konflikthantering, IKT, hållbar utveckling etc.

9 VFU-kursplanen med nya mål.. Bör vara inlämnade 10 mars 2016 för klassificering

10 Bedömningskriterier G och VG vid LiU För VFU-kurser med fler än 3 hp ska det skrivas fram två kvalitativt olika nivåer av en bedömningsaspekt.

11 Betygskriterier i ett målrelaterat system Artikulerar ett antal kvalitativa gränsdragningsregler. Visar skillnader på kvalitativa nivåer och svarar på frågan: Vad är den kvalitativa skillnaden i kunnandet mellan G och VG i studentens prestationer/yrkeskunnande inom ett område/bedömningsaspekt? Kriterierna får inte vara för allmänna och oprecisa så att de blir meningslösa för användaren. Yrkeskunnande är dels ”löst” klassificerat, del situationsbundet och komplext – därför mer öppna nivåbeskrivningar. Om man använder sig av få nivåer ger det större säkerhet i bedömningar till priset av minskad precision. Man måste välja vad som är viktigt. Flera nivåer kräver fler gränsdragningar och det är inte alltid enkelt att skapa. Exemplet Sociala mål: vi har valt att börja med att skriva fram endast G- nivån. I ett senare skede t ex sista VFU-kursen har också VG-nivå diskuterats.

12 Två sätt att skriva kriterier Holistiska kriterier Fördel: ger en samlad bild av vad som kännetecknar olika kvalitetsnivåer och är därför lätta att kommunicera med andra. Helhetsbedömningen är här viktigast. Examinator gör en holistisk bedömning av VFU:n. Nackdel : svårt att skriva texten så att kvalitetsnivåerna framträder tillräckligt tydligt. Nivåtolkningar olika. Analytiska kriterier Fördel: Bedömningsområden kan tydliggöras, matriser kan användas. Visar tydligt hur olika bedömningsaspekter i de valda bedömningsområdena ska värderas och bedömas. Nackdel: svårare med ett samlat betyg för kursen, men säkrare bedömningar av bedömningsaspekterna. ”Viktning” behöver kommuniceras.

13 Ett exempel på kvalitativa nivåer i kriterierna Efter genomgången kurs ska den studerande kunna Mål: välja, värdera och använda läromedel i det egna ämnet Exempel på kriterium: G = Studenten kan med stöd av handledaren/relativt (förhållandevis) självständigt välja, värdera och därefter organiserat/planmässigt använda läromedel i det egna ämnet. VG = Studenten kan självständigt välja, värdera och därefter systematiskt/ målinriktat använda relevanta läromedel i det egna ämnet.

14 Detaljgraden i kriteriebeskrivningar Det beror på hur detaljerat målen/de förväntade studieresultaten ska formuleras, och hur detaljerat olika kvaliteter av kunnande i det aktuella ämnet bör eller ens kan beskrivas/är meningsfullt att skriva. Det är författaren av kriterierna som måste avgöra detaljgraden; vad är möjligt att se/verifiera och därefter bedöma. Hur målen och kriterierna kan kommuniceras påverkar hur de skrivs. I VFU handlar detaljgraden om att kunna identifiera ett komplext yrkeskunnande som studenten visar genom handlingar (språkliga och fysiska) i varierande situationer i skolmiljö. Yrkesämnen är ”löst” klassificerade. Yrkeskunnande är alltid situationsbundet; ett situerat lärande (Lave, Wenger). Studenten hamnar därför per automatik i olika situationer på sin VFU och lär sig olika handlingsmönster.

15 Första VFU-perioden som överstiger mer en 3 hp. Ett exempel MålGVGU Välja, värdera och använda läromedel i det egna ämnet samt motivera sina val. Studenten kan med stöd av handledaren välja ändamålsenliga läromedel och värdera dessa i relation till mål samt använda läromedlen på ett funktionellt sätt i sin undervisning. Studentens motiveringar är översiktliga/allmänna. Studenten kan relativt/ med stor grad av? självständigt välja relevanta läromedel och värdera dessa i relation till mål samt använda läromedlen på ett medvetet sätt i sin undervisning. Studentens motiveringar är preciserade/noga bestämda. Uppvisar inte G-nivån 15

16 16 KursmålStudenten infriar följande kriterium: Studenten infriar ej följande kriterium: Välja, värdera och använda läromedel i det egna ämnet samt motivera sina val Studenten kan med stöd av handledaren välja ändamålsenliga läromedel och värdera dessa i relation till mål samt använda läromedlen på ett funktionellt sätt i sin undervisning. Studentens motiveringar är översiktliga/allmänna. Studenten kan relativt/ med stor grad av? självständigt välja relevanta läromedel och värdera dessa i relation till mål samt använda läromedlen på ett medvetet sätt i sin undervisning. Studentens motiveringar är preciserade/noga bestämda. Studenten kan med stöd av handledaren välja ändamålsenliga läromedel och värdera dessa i relation till mål samt använda läromedlen på ett funktionellt sätt i sin undervisning. Studentens motiveringar är översiktliga/allm änna. Motivera/ exemplifiera Vänligen ringa in det kriterium för respektive mål som överensstämmer med ditt omdöme samt motivera och exemplifiera det..

17 Två typer av kvalitetsskillnader i kriterierna Kontinuerliga Det är en och samma förmåga som gradvis kan ökas eller minskas t ex analysförmåga. En och samma kvalitet t ex analysförmåga bedöms efter en skala som t ex från ”ljust till mörkt” eller från ”mycket till litet” t ex en översiktlig analys – fördjupad analys. Diskreta Mer eller mindre diskreta skillnader i kvalitet t ex graden av självständighet Osjälvständig, självständig och mycket självständig.? Varje skillnad representerar en ny platå eller aha-upplevelse. Det kan också vara innehållslig eller analytisk skillnad. Ett exempel: ”Återgivning - synpunkt - diskussion” Hunsells studie om examensarbetet.

18 Exempel på formuleringar som används men är otydliga och oprecisa… Studenten kan … med en hög grad av … Studenten visar en god förmåga att.. Stor grad av självständighet… Vad innebär hög grad? Vad innebär god för dig? Vad innebär stor grad av självständighet i relation till självständighet?

19 Handhavande av omdömesformuläret Ge information till handledaren till vilken adress omdömesformuläret ska skickas. Vem ansvarar för informationen i den? Det är inte studentens ansvar att vara mellanhand vid mellan VFU-platsen och universitetet. Obs: det finns dokument på VFU-portalen som ännu inte har uppdaterats t ex Handledarboken. 19

20 Tack för mig Helena Tsagalidis

21 Kvar att göra… Skapa en modell, som tillåter flexibilitet, med allmän information om principerna. En utbildningsinsats/information/implementering för berörda. Ett omdömesblankett till handledaren. Informationsdokument sill berörda Utvecklingsplan och utvecklingsguide 21

22 Ett exempel på grundläggande och avancerad nivåbeskrivning, text Grundläggande nivå innebär att studenten visar att denna kan göra det som kriterierna efterfrågar tydligt och att ett sammanhang i texten framträder. Alla nödvändiga områden är inkluderade och det finns inslag av reflektion och kritiskt tänkande i texten. Avancerad nivå innebär att studenten visar att denna kan göra det som kriterierna efterfrågar systematiskt och med ett tydlig sammanhang i texten. Alla nödvändiga områden är inkluderade i texten och egna reflektioner framträder. Beskrivningarna är nyanserade och visar på ett tydligt kritiskt tänkande.

23 Att problematisera Problematisera innebär att man kan kritisera påståendets bakomliggande förutsättningar. Du behöver finna en problematik i företeelsen och därefter föra en diskussion om den och motivera att det är ett problem. Ett exempel: Om språket är inadekvat är det då direkt så att tanken också är inadekvat? Ett dilemma/ ett problem.


Ladda ner ppt "Information om kursmål- och kriteriearbetet kring VFU-kurser. Helena Tsagalidis."

Liknande presentationer


Google-annonser