Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Seminarium på tema omvärldsanalys 10/3 2011 Forskning (bl a RED10) 14/4Utbildning nr 1, 7/9Innovation & entreprenörskap 29/9Centrumbildningar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Seminarium på tema omvärldsanalys 10/3 2011 Forskning (bl a RED10) 14/4Utbildning nr 1, 7/9Innovation & entreprenörskap 29/9Centrumbildningar."— Presentationens avskrift:

1 Seminarium på tema omvärldsanalys 10/ Forskning (bl a RED10) 14/4Utbildning nr 1, 7/9Innovation & entreprenörskap 29/9Centrumbildningar 10/11Samverkan 1/12 Utbildning nr 2, (främst BLUE11) 15/3Vision2020konferens 8-9/2 Analys och utvärdering Visioner och Vägval Visioner och Vägval

2 Seminarieupplägg Inledning Nationell efterfrågan på högre utbildning Diskussion Mobilitet 10:15-10:40Kaffe Diskussion Sammansättning och profilering Diskussion Samverkan (i mån av tid) 12:00Lunch Analys och utvärdering

3 Omvärldsanalys Omvärldsanalys syftar till att ge kunskaper om framtida och nya förutsättningar för verksamhetens bedrivande. Den bildar grund för strategiska överväganden genom att spåra trender och viktiga tilldragelser definiera potentiella hot, möjligheter eller förändringar till följd av dessa trender och tilldragelser främja en framtidsorientering i tänkandet och skapa förberedelse för kommande påverkan (möjligheter/hot) på organisationen Analys och utvärdering

4 3. Analys & slutsatser 2. Bevakning, insamling 4. Spridning & beslut 1. Behovsanalys Uppdrag Politik Trender Anställda Ekonomi Vision - Strategi Konkurrenter Studenter Sektorn Avnämare Media Teknik Analys och utvärdering Modell för omvärldsanalys

5 Universitet och högskolor under starkt förändringstryck Analys och utvärdering Universitetens unika roll som ”kunskaps- producent” utmanas Ökade krav på anpassning utmanar akademiska kärnvärden Traditionella styrformer utmanas Välfärdsstaten under ekonomisk press Globaliserad ekonomi Universiteten som instrument för tillväxt Tilltagande konkurrens Användbarhet Nyttiggörande Vidgad finansieringsbas Kommersialisering Fusionering Anställningsbarhet Varumärke Profilering Ranking Kundorientering Management Studieavgifter Resultatorientering Målstyrning

6 Signaler i svensk högskolepolitik Mer pengar Forskningsproppen 2012 – viss ökning Mer/fortsatt prestationsbaserad tilldelning HSV:s kvalitetspeng – 300 mkr/år från 2013 Modell för prestationsbaserad fakultetsmedelstilldelning ses över Yngre och mer effektiva studenter Incitament för att stimulera snabb övergång till högre studier på förslag Mer profilering och högre koncentration av toppforskning Sverige ska ha några universitet i internationell toppklass Kraftiga satsningar på stora forskningsanläggningar (Lund och Stockholm/Uppsala) Större och längre forskningssatsningar Nya strategiska satsningar dvs anslagshöjningar som fördelas i konkurrens Fler inkomstkällor? Avgifter för tredjelandsstudenter Donationer till holdingbolag blir tillåtet Analys och utvärdering

7 ”Marknadifiering” Vad är det vi konkurrerar om? StudenternaForskarna/lärarnaPengarna Analys och utvärdering

8 Ökad konkurrens om studenterna Lägesbeskrivning Efterfrågan av utbildningsplatser har ökat kraftigt de senaste åren. Från nuvarande rekordnivåer väntas en liten minskning av studentvolymen 2012 på grund av att konjunkturläget förbättras och att gymnasiekullarna minskar. Och sen då? Analys och utvärdering

9 Analys och utvärdering Befolkningsutveckling årår

10 Befolkningsprognoser över antal personer i åldersgruppen år för Riket, Västra Götalands län och Göteborgs stad. Analys och utvärdering

11 SCB:s mätning av gymnasieungdomar 2009 visar att: Studieintresset är fortsatt högt men har sjunkit något. Från 69% för kvinnorna 03/04 till 65% 09/10. För männen rör det sig enbart om en minskning från 52 till 51% Vid sidan av Lund är Göteborg för tolfte året i rad det universitet som är mest populärt bland gymnasiestuderande Utbildningens kvalitet främsta skälet till val av högskola, därefter kommer gott rykte och sedan nära bostad Könsskillnaderna består vad gäller vilka ämnen man vill studera De flesta (68%) föredrar program före fristående kurs (7%) Analys och utvärdering

12 Andel av befolkning i åldern med högre utbildning Analys och utvärdering

13 Vad saknas i de högskolepolitiska signalerna? Ingen ambition längre om att 50 % av varje årskull ska gå vidare till högskoleutbildning. Ingen betoning på breddad rekrytering. Ingen betoning på livslångt lärande Ingen betoning på minskad könssegregering. Inga visioner om det framtida högskolelandskapet. Analys och utvärdering

14 In- och utresande studenter i Sverige 99/00 –08/09 Analys och utvärdering Källa: HSV & SCB

15 Inresande studenter till Sverige (nybörjare) Analys och utvärdering Källa: HSV & SCB

16 Andel internationella studenter av högskolestudenterna (%) Analys och utvärdering Källa: OECD

17 och utvärdering Förstahandssökande till internationella program Datakälla: VHS

18 Nya (antagna) freemovers i Danmark Analys och utvärdering Källa: Styrelsen for International Uddannelse

19 Hur fick studenterna information om Göteborgs universitet? Kommentar: Enkät i feb 2011 till de ca 1000 sökande som betalat anmälningsavgift. Ca 350 svarande Källa: Studentavdelningen GU. Analys och utvärdering

20 Varför valde studenterna att läsa vid Göteborgs universitet? Kommentar: Enkät i feb 2011 till de ca 1000 sökande som betalat anmälningsavgift. Ca 350 svarande Källa: Studentavdelningen GU. Analys och utvärdering

21 Studenters val 1.Intressant utbildning 2.Lärosätets rykte samt praktiska omständigheter. Dessutom, enligt SI: att Sverige uppfattades som ett tryggt och säkert att man var intresserad av den svenska livsstilen och kulturen studiesociala faktorer: givande studentliv och fritidsaktiviteter, hög kvalitet på lärarstöd och studentsupport, samt möjlighet att få hjälp att hitta bostad. Analys och utvärdering

22 Pensionsavgångar och disputationer (Arbetsmaterial lånat från Vetenskapsrådet.) Analys och utvärdering SamHumMedNatTek ,31,62,93,64, ,53,03,85,16,2

23 Forskarmobilitet Analys och utvärdering LågMediumHög Inåtgående mobilitet BG, GR, PL, DK, Si, HU, PT, LV, IS, CZ, LT, IT, SV, TR, EE, ES, RO 17IR, NL, AT, NO, HR, SE, CY 7LU, CH, UK, IE, DE, FR 6 Utåtgående mobilitet BG, PL, Si, HU, UK, IE, CZ, NO, TR, EE 10LU, DK, PT, AT, IT, SV, HR, SE, ES 9GR, CH, IR, NL, LV, IS, LT, CY, RO, DE, FR 11 MinskandeStabilFluktuerandeÖkande Inåt- gående mobilitet IS1BG, GR, CH, IR, HU, PT, CZ, LT, IT, SV, DE 11DK, Si, MT, EE, FR 5PL, FI, LU, NL, LV, UK, IE, AT, NO, TR, HR, ES, CY, RO, SE 15 Utåt- gående mobilitet FI, HU2GR, LU, UK, IE, CZ, CY 6DK, NL, LV, IS, NO, DE, FR 7BG, PL, CH, IR, PT, NL, AT, MT, LT, IT, SV, TR, HR, EE, ES, RO, SE 17 Källa: Generaldirektoratet för EU-intern politik

24 Skäl till mobilitet Yrkesrelaterade är mer viktiga: –Att upprätthålla nätverk och få finansiering verkar vara ett hinder för mobilitet snarare än tvärtom. Detta gäller särskilt EU -> USA. –Karriärutveckling, egen forskningsagenda och anställningsvillkor är viktiga skäl till mobilitet. –EU->USA betonar karriär och yrke mer än USA->EU. Praktiska och personliga frågor mindre viktiga, men: –Kvinnor bryr sig mer om barnomsorg än män. –Barnomsorgsfrågor är viktigare för icke-mobila forskare => möjlig barriär. –Forskare som rör sig EU->USA bryr sig mindre om praktiska frågor än USA->EU. –Personliga eller familjerelaterade skäl är viktiga för icke-mobila forskare. Analys och utvärdering Källa: EU-kommissionen (2010). Study on mobility patterns and career paths of EU researchers.

25 Forskarlöner 2006 Analys och utvärdering Källa: Europakommissionen (2007). Remuneration of Researchers in the Public and Private Sectors.

26 Bilden av Sverige 1.Mer attraktivt än känt 2.Gott samhällsstyre (demokratiskt, rättvist, jämställt, socialistiskt, socialt ansvarstagande, mänskliga rättigheter och respekt för miljön) 3.Ointressant/obefintligt kulturarv och samtidskultur. 4.Svenskar är: pålitliga, professionella, ärliga, vänliga, goda gruppmedlemmar, långa, blonda och vackra. Men även kyliga, reserverade, beskäftiga, med brist på självironi och tydlighet i vårt ledarskap. 5.Som “talangmagnet”: hög livskvalitet, bra levnadsvillkor, demokratiskt, jämställt och öppet/tolerant gentemot andra kulturer. Geografi och språk avskräcker. 6.Slutsats 1 av talangstudien: “För att attrahera de bästa studenterna till Sverige måste våra universitet bli mer internationellt kända. Vi måste tydligare positionera ett fåtal universitet inom områden där vi är riktigt bra. Inte minst i Asien, där behovet av utbildning ökar dramatiskt, behöver vi tydligt positionera och marknadsföra svenska universitet.” Analys och utvärdering Källa: Svenska institutet

27 Bilden av Göteborg Trevlig stad med trevliga människor, Den lilla storstaden Analys och utvärdering Källa: Göteborg & Co

28 Instämmer helt/delvis (procent) Analys och utvärdering

29 Forskningsintäkter 2009 Analys och utvärdering Källa: HSV

30 Utbildningsintäkter 2009 Analys och utvärdering

31 Antal doktorsexamina Analys och utvärdering Källor: HSV för de svenska lärosätena, årsredovsiningarna för Amsterdam och Manchester, och webbplats för Aarhus.

32 Helårsstudieplatser 2008/2009 Analys och utvärdering Källa: HSV

33 och utvärdering Datakälla: Web of Science

34 och utvärdering Datakälla: Web of Science

35 Fusioneringsvåg i västvärlden med syften som att Analys och utvärdering StorbritannienDanmark Sverige Tyskland Storbritannien Tyskland Frankrike 1 USA Sverige Finland Norge Irland Sverige Storbritannien höja kvalitet stärka varumärke klättra i rankingtabeller koncentrera resurser stärka innovationsmiljöer skapa internationellt konkurrenskraftig forskning 1 Här handlar det om samarbete snarare än sammanslagning.

36 Ökat tryck på samverkan och innovation Svenskt näringsliv lobbar hårt för att få påverka landets högskoleutbildningar. Ur senaste forskningsproppen:... lärosätena [bör] i högre utsträckning... vara en integrerad del av samhället och i en ständig dialog med andra aktörer formulera nya kunskapsbehov, gemensamt söka efter svaren och, när det är lämpligt, bidra till att utveckla lösningar på samhällsproblem. Forskningens nytta för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är en övergripande inriktning som formulerats av regeringen. RUT2 avstod från att rekommendera samverkansindikatorer för att uppgiften ännu inte hade tillräcklig acceptans och för att metoderna inte var tillräckligt utvecklade. Inte för att idén var dålig. REF kommer att innehålla en sakkunniggranskning av “impact” som viktas 20 %. Den danska regeringen lade i januari i år fram 16 åtgärdsförslag för universitetsutbildningar för att “bättre matcha näringslivets behov”. Analys och utvärdering

37 University of Washington Center for Commercialization (54 anställda) –inkubatorer, undersökningar av näringslivets forskningsbehov, affärsutveckling för forskare, mentorsprogram för forskare som vill starta företag, Innovation Showcase. Commercialization Gap Fund –1,25 mn USD per år till projekt som bedöms lämpliga för kommersialisering men inte klarar den processen utan stöd. –Projekten får en mindre summa i projektbidrag och stöd av en grupp experter. Center for Innovation and Entrepreneurship –En entreprenörsutbildning med såväl egna program som universitetsövergripande kurser och samarbeten.

38 FH Münster - Transfer Kundorientering genom erbjudandeorientering. Science marketing Transferagentur GmbH Strategiska partnerskap

39 Strategiska partnerskap

40 Svenskt näringslivs samverkansranking Analys och utvärdering Högskolan i Jönköping218 Mittuniversitetet130 Handelshögskolan i Stockholm117 Högskolan i Halmstad97 Högskolan i Dalarna91 Linnéuniversitetet89 Blekinge tekniska högskola88 Lunds tekniska högskola78 Göteborgs universitet71 Uppsala universitet63 Högskolan i Borås54 Mälardalens Högskola46 Högskolan på Gotland33 Högskolan i Skövde27 Umeå universitet26 Högskolan i Gävle21 Lunds universitet18 Högskolan Väst8 Chalmers tekniska högskola0 Karlstads universitet0 Kungliga tekniska högskolan0 Linköpings universitet0 Luleå tekniska universitet0 Malmö högskola0 Örebro universitet0 Södertörns högskola0 Stockholms universitet0 Sveriges lantbruksuniversitet0


Ladda ner ppt "Seminarium på tema omvärldsanalys 10/3 2011 Forskning (bl a RED10) 14/4Utbildning nr 1, 7/9Innovation & entreprenörskap 29/9Centrumbildningar."

Liknande presentationer


Google-annonser