Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

HÅLLBAR UTVECKLING Anna Post, Göteborgs universitet, inst. för kost- och idrottsvetenskap 2011-01-25.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "HÅLLBAR UTVECKLING Anna Post, Göteborgs universitet, inst. för kost- och idrottsvetenskap 2011-01-25."— Presentationens avskrift:

1 HÅLLBAR UTVECKLING Anna Post, Göteborgs universitet, inst. för kost- och idrottsvetenskap

2 Föreläsningens innehåll och syfte Definitioner – innebörden av hållbar utveckling Hållbar utveckling och matförsörjningen Viktiga forskningsområden Syftet är att introducera begreppet hållbar utveckling samt knyta hållbar utveckling till mat och måltider i hemmet och utanför hemmet.

3 Vad är hållbar utveckling?

4 Definition av hållbar utveckling ”Harmoni mellan människor såväl som mellan människor och natur” (Sundqvist, 2010) ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredställa sina behov” (Brundtland, 1987) ”Hållbar utveckling är en fundamental del av en livskraftig demokrati och ett aktivt medborgarskap. Verklig demokrati baseras på att människor respekterar varandra, talar med varandra, utbyter information, talar om sina erfarenheter, lyssnar på varandra och jämför sina respektive åsikter innan de gör sina egna val och beslut” (Hagadeklarationen, 2002)

5 Fler definitioner av hållbar utveckling Samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner (Brundtland kommissionen, 1987) En hållbar utveckling ska säkras. Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn (Regeringen, 2010) Uppkomst – Hur startade arbete med hållbar utveckling? Ekologisk upptäckt av negativa förändringar i den omgivande naturmiljön Ideologi framvuxen ur dagens miljöproblem – dålig luft, försurning, ozonlagret, växthuseffekten Befolkningstillväxten – konsumtionsmönster, brist på demokrati

6 Vem arbetar med frågorna? Ekologer Miljörörelser, NGO, ex Greenpeace, WWF Politiker Näringsliv, ”det naturliga steget” Forskning Utbildning, Skolverket

7 Rachel Carson: ”Tyst vår”, 1963

8 Politiska mål för Hållbar utveckling Sverige –Svenska miljökvalitetsmål –Regeringens kommission för hållbar utveckling ( ) Norden –Nordiska ministerrådet: ”Ett hållbart Norden” (1998:2008) EU –Strategi för hållbar utveckling –Lissabonstrategin (tillväxt och sysselsättning) Världen –FN:s Kommission för hållbar utveckling (CSD). –OECD –Globala miljöfonden

9 Strategin innehåller ett stort antal mål och åtgärder inom sju utvalda huvudområden: klimatförändringar och ren energi hållbar transport hållbar produktion och konsumtion bevarande och förvaltning av naturresurser folkhälsa social integration, demografi och invandring globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar utveckling.

10 Svenska miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Biologisk mångfald

11 Globala miljömål Brundtland-kommissionens rapport 1987 –”Our common future” Riokonferensen –FN-konferens om miljö 1992 Johannesburg –Världstoppmötet för hållbar utveckling 2002

12 Agenda 21 -principer –Kretsloppsprincipen: att låta varorna komma från jord till bord och åter till jord när det gäller mat –Förorenaren ansvarar för rening: den som förorenar renar –Försiktighetsprincipen: man behöver inte invänta helt säkra vetenskapliga bevis för att åtgärda miljöförstörande aktiviteter –Substitutionsprincipen: när man väljer mellan två, tar man den minst sämsta –Subsidiaritetsprincipen: att ta beslut och åtgärda så nära det berörda som möjligt –www.un.org

13 Agenda 21 fokuserar även: –Fattigdomsbekämpning –Ändrade konsumtionsmönster –Storlek på familjer –Stadsplanering –Hälsovård –Klimatkonventionen efterlevas –Ökenspridning minskas, återplantering –Biologisk mångfald eftersträvas –Färskvattenkällor skyddas

14 Sammanfattning av politiskt arbete med hållbar utveckling i Sverige Miljödepartementet Nationella miljökvalitetsmål för omgivande miljön, 1997 Miljöbalken 1999 Svensk strategi för hållbar utveckling 2007: indikatorer: hälsa, hållbar konsumtion och produktion, ekonomisk utveckling, social sammanhållning, miljö och klimat

15 Handlingsplaner Hållbar konsumtion –Hållbara laster, 2004:119 –Biffen, bilen och bostaden, 2005:51 –www.regeringen.sewww.regeringen.se –På väg mot miljöanpassade kostråd, 2009 –www.slv.sewww.slv.se Nordisk handlingsplan om mat och fysisk aktivitet,

16 Hur skall maten vara som vi skall äta? Närproducerad eller komma från annat håll? Ekologisk eller konventionell? Lagad från råvaror eller köpt färdig? Dyr eller billig?

17 Hållbart matsystem Säsongsanpassa – kortare transporter, energibesparing Ekologiskt – inga kemikalier, kretsloppet Lokalt producerat - kortare transporter, mindre emballage, sparar energi ”Food Shed projects” – regional produktion, andel i gård Bondens marknad – motverkar stora system, större insyn, skapar arbetstillfällen, skapar matintresse

18 Aktörer i matsystemet Ägare Odlare, uppfödare, producenter Inköpare Storhushåll, kockar –Matgäster Butiker, handlare –Konsumenter

19 Definition av matsystemet ” Food system includes all processing involved in keeping us fed: growing, harvesting, processing, packing, transporting, marketing, consuming and disposing of food waste” (Johansson, 2005)

20 Jordbruket Förädlingsindustri Livsmedelsindustri Grossist LivsmedelsbutikRestaurang och storhushåll Gäster äter på restaurang eller i storhushåll Konsument lagar mat hemma Livsmedelskedjan (modifierad från Lang and Heasman, 2005)

21 Livsmedelsproduktionen belastar vår miljö (1:2) 1.Matsystemet är globalt –Mat på export har fyrdubblats mellan 1961 och 1999 –Transporterna av mat blir längre –Miljöpåverkan sker globalt –Maten har många mellanhänder –Stora livsmedelkedjor dominerar marknaden –Mindre producenter påverkas negativt

22 Livsmedelsproduktionen belastar vår miljö (2:2) 2. Produktionen –Frukt o grönsaker: marknadsmekanismer, variation i resursanvändning, årsmånen, lagringsegenskaperna –Köttproduktion: arealer, metangas, avskogning, transporter –Baljväxter: låg klimatbelastning, bra näring, lagringsdugliga

23

24 Exempel: Tomater kontra morötter Tomater, svensk gård: 2700 CO2-ekv./kg tomater. Odling-grossist Morot, svensk gård: 69 gram CO2-ekv./kg morot. Odling-grossist i Sverige. Morot, import Nederländerna: 155 gram CO2-ekv./kg morot. Odling-grossist i Sverige.

25 Exempel: Tomater Tomater, svensk gård: 2700 CO2-ekv./kg tomater. Odling-grossist Morot, svensk gård: 69 gram CO2-ekv./kg morot. Odling-grossist i Sverige. Morot, import Nederländerna: 155 gram CO2-ekv./kg morot. Odling-grossist i Sverige. Cocktailtomater på kvist, Odling Storbritannien: CO2-ekv./kg tomater. Uppvärmda i växthus.

26 En jämförelse mellan Livsmedelsverkets vanliga och miljöanpassade rekommendationer SLV:s näringsrekommendationer 500 g frukt o grönt per dag ½ dl kokta baljväxter 1-2 portioner potatis, ris eller pasta g spannmålsprodukter ½ liter mjölk eller dyl. 140 g magert kött/charkuteri Ät fisk 2-3 ggr per vecka SLV:s miljöanpassade kostråd 500 g frukt o grönt per dag Öka andelen baljväxter Öka andelen inhemsk potatis begränsa andelen ris Minska andelen kött Ät fisk 2 ggr per vecka från hållbara bestånd fiskade med selektiva redskap

27 Livsmedelsverkets Miljöanpassade kostråd (2008) Frukt och grönsaker – öka konsumtionen men anpassad till svensk säsong, minska konsumtion av bananer, citrusfrukter och vindruvor, öka andelen ekologiskt producerade grönsaker och frukter, undvik produkter som transporterats med flyg Spannmål – använd helst inhemskt spannmål, öka andelen potatis och begränsa konsumtionen av ris Baljväxter – öka mängden baljväxter, särskilt inhemskt odlade Kött och mejeriprodukter – minska köttkonsumtionen, öka andelen inhemsk produktion särskilt den som baseras på inhemskt foder Matfett – öka andelen svensk raps, minska olivolja och palmolja, öka andelen smör från svenska kor

28 Andra sätt att påverka miljön är att Minska andelen svinn: vi slänger 1/3 av den mat vi köper hem Ät upp det du lagat Minska andelen utrymmesmat (läsk, godis, bullar etc.) Laga mycket mat på en gång Lagra varorna rätt Smaka och lukta på maten – bäst-före-datum Ät många tillsammans: hemma eller på restaurang Ställ även krav på hälsosam och miljöanpassad mat på restauranger och i storhushåll

29 Förutsättningar för oss som köper Individen har tillräcklig kunskap om frågor om hållbar utveckling Översikt över marknaden finns, d.v.s. alternativa varor Att det finns information om företagets policy, tillverkningssätt osv. Individen har tillräckligt med pengar för att kunna betala eventuella merkostnader för att kunna välja ett miljömässigt bättre alternativ

30 Miljövänliga livsmedel Miljövänliga livsmedel belastar jordens resurser i så liten grad som möjligt i kedjan från jord till bord och åter till jord. –1. Man väljer ett livsmedel med den utgångspunkten om man har fler att välja mellan –2. Man avstår från livsmedlet helt och kombinerar sin måltid på annat mindre miljöbelastande sätt

31 Hållbar konsumtion Konceptet ”Hållbar konsumtion” inbegriper även hållbar produktion genom att producenter i kombination med konsumenters beteende gör en gemensam kraftansträngning för hållbar utveckling –Sustainable consumption

32 Mål för framtiden ”Varje människa ska kunna leva ett fullvärdigt liv med tillgång till husrum, mat och kläder genom att fattigdom och brister i jämställdhet bekämpas” –citat från sid. 31Miljöstrategi och hållbart ledarskap ”Vi förespråkar att människor kan leva det goda livet på ingen annans bekostnad” –Institutionen för kost – och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet

33 SMART-materialet Stockholms läns landsting Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Ett första steg mot hållbara matvanor Större andel vegetabilier Mindre tomma kalorier Andelen ekologiskt ökas Rätt kött och grönsaker Transportsnålt

34 Eko-skolan (KRAV) För 5-9 åringar Högstadiet I Ekoskolan kan eleven ta reda på hur maten blir ekologisk genom att vara bonde för en dag Ekoskolan är ett interaktivt mulitmedialäromedel som utarbetats av KRAV och finansierats med bidrag från Jordbruksdepartementet

35 Forskning om hållbar matkonsumtion vid institutionen Konsumenter: –Shanahan med flera, 2003 –Mat 55+, Storhushåll –Bergström, 2007, Post, 2008 –Fuentes & Carlsson-Kanyama, 2006 –Hector, Healthcat

36 Exempel på forskning inom Hushållsvetenskap ”Family meals and disparities in global ecosystem dependency. Three examples: Ghana, Russia and Sweden ” (Helena Shanahan, Annika Carlsson-Kanyama, Christina Offei-Ansah, Marianne P. Ekström, Marina Potapova) Syfte att skapa medvetenhet kring hur matvanor ser ut i tre olika länder

37 En svensk middag Danmark Brasilien Fläskkotletter Pommes frites Djupfrysta grönsaker Konserverad ananas Vaniljsås Sydamerika Asien Belgien Sydöstra Asien

38 Bovete Kokta rödbetor Vitt bröd, sylt Fläsklever Te Skogen Dacha Ceylon Centrala Ryssland USA Södra Sibirien En rysk middag

39 Fufu (plantin och kassava) Soppa: jordnötter, Ingefära,lök, peppar, Torkad fisk Kyckling Odlat på gården Uppfödd på gården Fångad lokalt En ganiansk middag

40 ”Catering for Sustainability” Morgan and Sonnino (2005, 2006, 2009) upphandling av livsmedel skolmat och annan offentlig mat kombinerar hälso- och miljöperspektiv Förespråkar ekologisk mat Förespråkar närproducerad mat Vill sätta den offentliga maten i finrummet.

41 Sustainable catering på IKI Skapa en hälsosam och hållbar storhushållssektor Öka andelen ekologiska livsmedel i restaurang och storhushåll Identifiera möjligheter och hinder för användningen av ekologiska livsmedel Förstå aktörernas syn på vad som menas med hållbar utveckling Undersöka användningen av miljöinformation hos aktörerna inom måltidssektorn samt identifiera behovet

42 Sustainable and Healthy Catering (HealthCat) Nordisk samarbete, NICe är finansiär Forskare och praktiker tillsammans Arbetar under tre år med att sprida begreppet hållbara och hälsosamma storhushåll i Norden (http://www.nordicinnovation.net/prosjekt.cfm?Id= )

43 Tips på litteratur Klimatfrågan på bordet (Formas, 2008) Mat och Klimat (Björklund, J. mfl., 2008) På väg mot miljöanpassade kostråd (www.slv.se)www.slv.se Jordbruksstatistisk årsbok (www.sjv.se)www.sjv.se Centrum för uthålligt lantbruk (www.cul.slu.se)www.cul.slu.se The Swedish Foodprint (S. Johansson, doktorsavhandling, Uppsala, 2005) De svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel (Enghardt Barbieri och Lindvall, 2003) Svenska näringsrekommendationer, 2005, (www.slv.se)www.slv.se Eat here: reclaiming homegrown pleasures in a global market (Halweil, 2004) Uthållig utveckling – mänskighetens framtid (Sundqvist, 2010)


Ladda ner ppt "HÅLLBAR UTVECKLING Anna Post, Göteborgs universitet, inst. för kost- och idrottsvetenskap 2011-01-25."

Liknande presentationer


Google-annonser