Frågor och svar till Livsloppet 2012. 1. Vilka är grundorsakerna till hunger? 1. Dåliga skördar X. Fattigdom och brist på demokrati och rättvisa 2. Brist.

En presentation över ämnet: "Frågor och svar till Livsloppet 2012. 1. Vilka är grundorsakerna till hunger? 1. Dåliga skördar X. Fattigdom och brist på demokrati och rättvisa 2. Brist."— Presentationens avskrift:

1 Frågor och svar till Livsloppet 2012

2 1. Vilka är grundorsakerna till hunger? 1. Dåliga skördar X. Fattigdom och brist på demokrati och rättvisa 2. Brist på mark för att odla mat

3 2. Vilka drabbas hårdast av hunger? 1. Småjordbrukare på landsbygden X. Studenter på universiteten 2. Tjänstemän i städer

4 3. 2008 steg matpriserna plötsligt kraftigt världen över. Varför? 1. För att den växande medelklassen plötsligt ville äta mer kött, vilket krävde mer foderspannmål X. För att stora skördar slagit fel på grund av den globala uppvärmningen 2. För att oljepriset steg kraftigt

5 4. Varför är det viktigt att satsa resurser på jordbruket i fattiga länder? 1. Om jordbruksproduktionen ökar kan bönder handla och investera mer, vilket bidrar till minskad fattigdom X. Jordbruket är nostalgiskt och mysigt 2. För att fler ska vilja bli bönder

6 5. Hur stor andel av maten i Afrika produceras av kvinnor, och hur mycket av Afrikas odlingsbara mark äger de? 1. Kvinnor producerar 80% av maten och äger några få procent av marken X. Kvinnor och män producerar lika mycket mat och äger lika mycket mark 2. Kvinnor producerar 10 % av maten och äger 90 % av marken

7 6. Hur många människor lever i hunger? 1. 50 miljoner X. 1 miljard 2. 3 miljarder

8 7. ”Landgrabbing” betyder markjakt eller markrofferi, och handlar om att utländska investerare köper stora ytor jordbruksmark i exempelvis Afrika. Varför är det en sådan efterfrågan på mark? 1. Man vill bygga fler vindkraftverk X. En växande befolkning kräver mer mat, och mer energigrödor 2. Man vill bygga semesterorter åt en växande medelklass

9 8. Hur stor del av vår klimatpåverkan utgörs av maten vi konsumerar? 1. en tredjedel X. en tiondel 2. ingen alls

10 9. Hur påverkar EU's jordbrukspolitik bönder i fattiga länder? 1. EU's jordbrukspolitik spelar ingen roll för bönder i utvecklingsländer X. EU's jordbrukspolitik skapar en orättvis konkurrens för bönder i utvecklingsländer och bidrar till fattigdom 2. EU's jordbrukspolitik hjälper bönder i utvecklingsländer att exportera sina produkter och bidrar till minskad fattigdom

11 10. Klimatförändringarna slår hårt mot jordbruk världen över. I framtiden kommer jorden kanske inte kunna producera mat till alla människor. Hur tycker Svenska kyrkan att man ska agera? 1. Sluta med jordbruk och göra något annat istället X. Använda fler maskiner, starkare bekämpningsmedel och mer vatten 2. Klimatanpassa jordbruket, exempelvis mer naturgödsel och effektivare vattenanvändning

12 11. Hur definierar FAO (FN's jordbruksorgan) hunger och undernäring? 1. När en människa får i sig mindre än 1800 kalorier per dag X. När en människa bara kan äta kött 5 gånger i veckan 2. När det tar mer än 20 minuter att gå till snabbköpet

13 12. Hur kan lilla jag påverka mat- och hungersituationen i världen? 1. Genom att äta upp allt på tallriken och tänka på barnen i Afrika X. Jag kan ju inte påverka, så det är lika bra att inte försöka 2. Genom att handla och leva medvetet, påverka politiska beslut och stödja Svenska kyrkans internationella arbete

14 13 Tillsammans med kyrkor över hela världen arbetar Svenska kyrkan för en rättvis och hållbar värld utan hunger och fattigdom. Guds vilja är att hela mänskligheten ska uppleva livet i dess fullhet och värdighet. Vad heter det nätverk genom vilket Svenska kyrkan arbetar med bl a rätten till mat? 1. FN X. Röda korset 2. ACT-alliansen

15 Facit Livsloppet 2012 Fråga 1: svar X. Både brist på mark (bland annat på grund av sk ”landgrabbing”) och sämre skördar (bland annat på grund av klimatförändringarna) bidrar till hungern i världen. Grundproblemet är dock fattigdom och brist på demokrati och rättvisa. De som hungrar är de fattigaste, de med minst möjligheter att påverka sina liv och de samhällen de lever i. Fråga 2: svar 1. Ironiskt nog är det de som producerar mat som drabbas hårdast av hunger. Detta beror på att även bönder som i stort sätt är självförsörjande när det gäller mat måste ha pengar för att köpa kläder, skolböcker mm. Om inkomsterna från jordbruket är för små riskerar bönderna och deras familjer att drabbas av hunger. Fråga 3: svar 2. När oljepriset steg ökade också priset på konstgödsel, som är ett viktigt inslag i jordbruket. Fråga 4: svar 1. När jordbruksproduktionen ökar får bönder möjlighet att köpa varor från andra näringar, exempelvis hantverkare av olika slag. De kan också fortsätta förbättra sitt jordbruk och investera i skola och sjukvård. På så sätt gynnas hela ekonomin i lokalsamhället, och fattigdom och hunger kan minska. Fråga 5: svar 1. Kvinnors underordnade ställning och brist på inflytande över jordbruket är ett problem som bidrar till hungern i världen. På många ställen är det kvinnor som ansvarar föra att laga mat, samtidigt som kvinnor och flickor får äta sist och ta det som blir över. De saknar ofta rätt att ärva mark, och utesluts ofta när beslut ska fattas som rör exempelvis jordbruk och ekonomi.

16 Fråga 6: svar X. Hunger är detsamma som undernäring, att en människa inte fått i sig tillräckligt med kalorier. Svält inträffar när undernäringen blivit livshotande. Svält hänger ihop med hungersnöd som ofta orsakas av naturkatastrofer, krig eller epidemier. Fråga 7: svar X. Frågan om mark är känslig. Vem äger den? Vem har rätt att bruka jorden? Med en kolonial historia, maktmissbruk och ekonomiska ojämlikheter blir det en utmaning att fördela marken på ett rättvist sätt. När lokala och globala eliter vill säkra sin framtid genom tillgång till mark är det – återigen – de fattigaste som riskerar att trängas undan. Fråga 8: svar 1. Att en så stor del av vår klimatpåverkan utgörs av maten vi konsumerar beror på att man räknar in hela livsmedelskedjan från jord till bord. Detta innebär att allt vad bonden gör, vilket foder djuren får, industrin, transporterna, förpackningarna, vägen till butikerna och matborden får bidrar till klimatpåverkan. Fråga 9: svar X. Exempel på EU’s orättvisa jordbrukspolitik är de sk ”exportbidragen”. Dessa innebär att europeiska bönder kan sänka priserna på sina produkter och därmed kan sälja dem över hela världen. Detta gör att exempelvis mjölk gjord på mjölkpulver från EU är billigare i de lokala butikerna än den inhemska mjölken. Då blir det svårt att vara mjölkbonde i Tanzania. På samma sätt har det fungerat med många jordbruksprodukter, vilket bidragit till fattigdomen och klyftorna i världen. EU´s politik har reformerats flera gånger, och exportbidragen har minskat, men EU´s jordbrukspolitik fortsätter att skapa problem för bönder i utvecklingsländer.

17 Fråga 10: svar 2. Idag är det mycket av världens jordbruk ohållbart. Exempelvis används vatten intensivt och ineffektivt, vilket skadar jordbruksmarken och tär på vattentillgångarna. Kemiska bekämpningsmedel förorenar vattnet, och den biologiska mångfalden hotas av ensidig odling av enstaka grödor (monokulturer). Om jordbruket blir mer hållbart kan det dels stå emot klimatförändringarna bättre, och dels bli effektivare och mätta fler människor. Fråga 11: svar 1. Världens ledare har antagit två mål angående hunger. Det första antogs vid FN’s toppmöte om hunger 1996 och går ut på att antalet människor som hungrar ska minska med hälften till år 2015. Det andra målet är en del av FN’s första millenniemål och anger att andelen människor som är extremt fattiga och som hungrar ska halveras till 2015. Andelen hungrande människor har minskat sedan 1990, beroende på en snabb fattigdomsminskning i Asien och en global befolkningstillväxt. Antalet hungrande har däremot ökat. 2009 ökade både andelen och antalet hungrande på grund av finanskrisen, men nu har andelen sjunkit igen. Fråga 12: svar 2. Vi konsumenter kan påverka hungersituationen i världen genom att göra medvetna val när vi handlar. Genom att ställa krav på producenter och leverantörer, och välja ekologiskt, Fairtrade och närproducerat, kan vi påverka situationen för bönder runt om i världen, och bidra till en mer rättvis och hållbar matproduktion. För att utrota hungern krävs kraftfulla politiska beslut. Var med och påverka på www.svenskakyrkan.se/agera Fråga 13: svar 2. ACT står för Actions by Churches Together, och är ett världsvitt nätverk av 125 kyrkor och kristna organisationer, verksamma i 140 länder. För kyrkorna är arbetet med att utrota fattigdomen inget annat än en moralisk och etisk nödvändighet. Jesus säger: ”Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd (Joh 10:10). Liv i överflöd på jorden innebär att var och en har säker tillgång till mat för kropp och själ. Detta innebär att vår mänskliga värdighet, våra rättigheter och vårt lika värde respekteras och att människor får försoning med Gud, med varandra och med sig själva.