Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kurs Klinisk PsykiatriLogopeder Vårterminen 2010 Yvonne Freund-Levi, MD, PhD Specialist i Psykiatri, Geriatrik, leg kognitiv psykoterapeut Karolinska Institutet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kurs Klinisk PsykiatriLogopeder Vårterminen 2010 Yvonne Freund-Levi, MD, PhD Specialist i Psykiatri, Geriatrik, leg kognitiv psykoterapeut Karolinska Institutet."— Presentationens avskrift:

1 Kurs Klinisk PsykiatriLogopeder Vårterminen 2010 Yvonne Freund-Levi, MD, PhD Specialist i Psykiatri, Geriatrik, leg kognitiv psykoterapeut Karolinska Institutet

2 Fredag 21 maj kl Medicinsk Psykologi Del 1 Psykiska störningar och sjukdomar. Klassifikationssystem: ICD 10/DSM IV. Personlighetsstörning: Fobisk /Histrionisk /Obssessiv-kompulsiv/ Omogen/Masochistisk/Anomisk, Bordeline Kriser och krisutveckling Måndag 24 maj kl 9-17 Medicinsk Psykologi Del 2+3 Psykosomatiska reaktioner och sjukdomar. Ätstörningar ( Anorexi, Bulimi, Ortorexi) Ångest, Affektiva sjukdomar, Psykoser, Psykoterapimetoder, psykoanalys, kognitiv beteendeterapi (KBT), Missbruk: alkohol/narkotika /anabola steroider Tentamen

3 Litteratur och examination Litteratur Cullberg J; (2005) Dynamisk Psykiatri, Stockholm Natur och Kultur. De ovan angivna kapitlen är ät kurslitteratur. Boken kan i övrigt användas som referenslitteratur och fördjupning för särskilt intresserade. Kompendium. Examination Aktivt deltagande i all undervisning med skriftliga ersättningsuppgifter på aktuell litteratur vid frånvaro. Skriftlig tentamen med beskrivande frågor och svar(ej alternativ).

4 Övergripande mål (Syllable) kurs i Medicinsk Psykologi Kursen syftar till att ge studenten basala kunskaper i medicinsk psykologi och psykiatri såväl teoretiskt som praktiskt. Studenten ska ges möjlighet att känna igen och ta hänsyn till psykologiska faktorers betydelse vid somatiska sjukdomstillstånd. Detta är viktigt för att studenten ska ges möjlighet för god patient kontakt, terapeutisk hållning och empatisk förmåga i sitt framtida yrkesutövande.

5 Aktuella frågeställningar inför tentamen Vilka klassifikationsindelningar finns och vad innehåller DSM IV? Kunna redogöra för vad en personlighetsstörning är samt ge mins 2 exempel med symtombild. Definiera samt ge exempel på psykosomatiska sjukdomar samt åtföljande symtom. Kunna redogöra för olika typer av ätstörningar samt symtom och behandling. Ge exempel på minst 2 ångestsjukdomar, symtom diagnos och behandling. Redogöra för vad som skiljer bipolärsjukdom från egentlig depression samt ange symtom diagnos och förslag på behandling. Beskriva skillnad mellan alkoholmissbruk samt beroende. Kunna beskriva olika psykoterapiformer. Ge riktlinjer för hur man genomför psykiatriskt status

6 Klassifikationssystem ICD 10/DSM IV

7 Personlighetsstörningar enl. DSM IV Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. 1. Mönstret kommer till uttryck i minst två av följande områden: kognitioner ( dvs. sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser ) affektivitet ( dvs. komplexiteten, intensiteten, labiliteten och rimligheten i det känslomässiga gensvaret ) mellanmänskligt samspel impulskontroll 2.Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder. Det varaktiga mönstret kan inte förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex skalltrauma)

8 DSM-IV Arbetar med tre grupper (kluster) av personlighetsstörningar: I kluster A finns: Paranoid personlighetsstörning Schizoid personlighetsstörning Schizotyp personlighetsstörning I kluster B finns: Antisocial personlighetsstörning Borderline personlighetsstörning Histrionisk personlighetsstörning Narcissistisk personlighetsstörning I kluster C finns: Fobisk personlighetsstörning Osjälvständig personlighetsstörning Tvångsmässig personlighetsstörning Personlighetsstörning UNS (Kunna ffa de svartfärgade)

9 Fobisk personlighetsstörning enligt DSM-IV undviker yrkesaktiviteter där sociala kontakter är av betydelse pga. rädsla för kritik, ogillande eller avvisande är ovillig att närma sig andra utan att vara säker på att bli omtyckt är återhållsam i intima förhållanden pga. rädsla för att känna sig skamsen eller förlöjligad är upptagen av rädsla för att bli kritiserad eller avvisad i sociala situationer är hämmad i nya sociala situationer pga. känslor av otillräcklighet betraktar sig själv som socialt oduglig, oattraktiv eller underlägsen andra är påtagligt ovillig att ta personliga risker eller att ge sig in i nya aktiviteter eftersom det skulle kunna leda till genanta situationer genomgående mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för kritik

10 Fobisk personlighetsstörning rädsla för att bli dömd av sin omgivning, blyghet och ett ständigt obehag i sociala situationer. yttrar sig somskamkänslor, att personen rodnar eller att personen undviker sociala situationer. undviker förhållanden av rädsla för att bli avvisade och om de befinner sig i ett förhållande är de tillbakadragna av samma anledning. tackar nej till en befordran som innebär mer kontakt med människor. ständig rädsla för att göra bort sig eller att inte kunna besvara frågor

11 Social fobi kontra FP Fobisk personlighetsstörning inte är samma sak som social fobi (Axel I DSM IV) även om många av diagnoskriterierna överlappar. Social fobi innebär en rädsla för vissa speciella situationer medan fobisk personlighetsstörning gäller all social samvaro.

12 Fobisk personlighetsstörning (Axel II DSM IV ) börjar utvecklas i barndomen medan social fobi oftast uppkommer på grund av traumatiska händelser under de sena tonåren eller i vuxen ålder

13 Histrionisk personlighetsstörning ^Attention whore ^ ex dokusåpekändis

14 Borderlinepersonlighetsstörning Påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder

15 Minst 5 av följande symtom vid BP: gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. Obs: Sådant suicidalt eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) räknas inte in här. uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering. Uppvisar identitetsstörning, d v s varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitetskänsla Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Obs: Sådant suicidalt eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) räknas inte in här.

16 Fort BP Uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester eller suicidhot eller självstympande handlingar Är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen ( t ex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar) Känner en kronisk tomhetskänsla Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (t ex ofta återkommande tempramentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål) Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symptom

17 Incidens 1 % = i Sverige bör finnas cirka personer med BP.

18 Fort BP svårigheter med känsloreglering, relationsproblem, impulsivitet och låg tilltro till sig själv. Självskadebeteende är vanligt förekommande och är ofta försök att reglera starka, outhärdliga känslor. Även självmordsförsök en klart ökad risk för självmord i den här gruppen. Ca 4-10% av alla personer med borderline dör i självmord

19 BP Självskadebeteende kan ses som inlärda beteenden för att hantera outhärdligt intensiva negativa känslor kort sikt kan de ge en viss känslomässig lindring Lång sikt skadligt

20 BP känslomässig sårbarhet. En person med stor känslomässig sårbarhet reagerar med snabba, intensiva känslor som tar lång tid att klinga av, livet blir lite som en berg- och dalbana.

21 Invaliderande miljö andra personer som inte kan behandla den känslomässigt sårbara personen med uppmärksamhet, respekt och förståelse. miljön kan variera från olyckligt matchade personlighetsdrag hos föräldrar och barn (tänk till exempel ett blygt barn som växer upp i en väldigt utåtriktade familj som retar barnet för dess blyghet); extremfall med fysisk och/eller psykisk misshandel.

22 Antisocial personlighetsstörning,psykopati, DSM-IV A. Det finns ett mönster av ringaktning mot andra människor vilket pågått sedan 18 års ålder vilket är indikerat av minst tre (eller fler) av följande

23 ASP 1. Misslyckande med att följa sociala normer med respekt för lagliga beteenden indikerat av upprepade handlingar som legat till grund för arrestering. 2. Falskhet, indikerat av upprepade lögner, användande av alias eller att ha lurat andra för egen personlig vinnings skull. 3. Impulsivitet eller misslyckande med att planera i förväg. 4. Irritabilitet och aggressivitet indikerat av upprepade slagsmål eller överfall

24 ASP 5. Vårdslöshet och bristande respekt inför egen och/eller andras säkerhet. 6. Ihärdig vårdslöshet indikerat av upprepade misslyckanden i att ha koncist arbete. 7. Brist på samvete indikerat av bortrationalisering eller oberördhet av att man behandlat någon illa, skadat, eller stulit från någon annan.

25 ASP B. Individen är minst 18 år (för personer under 18 år se uppförandestörning). C. Det finns indikatorer för uppförandestörning före 15 års ålder. D. De antisociala beteendena finns inte exklusivt under schizofreni eller en manisk episod.

26 Tvångsmässig personlighetsstörning DSM-IV Genomgående upptagenhet av ordning, perfektionism samt mental och mellanmänsklig kontroll på bekostnad av flexibilitet, öppenhet och effektivitet. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fyra av följande uttryck:

27 TVP är upptagen av detaljer, regler, listor, ordning, organisation eller scheman i sådan grad att själva meningen med aktiviteten går förlorad uppvisar en perfektionism som stör förmågan att genomföra uppgifter (är t ex oförmögen att avsluta ett projekt eftersom egna överdrivet strikta krav inte är uppfyllda) är överdrivet engagerad i arbete och produktivitet på bekostnad av fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter (vilket inte förklaras av uppenbart ekonomiskt nödtvång)

28 TVP är överdrivet samvetsgrabb, nogräknad och oflexibel i sina moraliska värderingar (vilket inte förklaras av kulturell eller religiös tillhörighet) är oförmögen att göra sig av med utslitna eller värdelösa saker som inte ens har något sentimentalt värde är ovillig att delegera uppgifter eller samarbeta med andra såvida de inte fullt ut underordnar sig hans eller hennes sätt att utföra arbetet är snål både mot sig själv och andra, ser pengar som något som bör sparas inför framtida katastrofsituationer är stelbent och envis

29 ofta svårt att arbeta pga extremt höga krav på sina arbetsuppgifter. De har ett så stort behov av kontroll att det leder till att de förlorar kontrollen över sin livssituation. De är överdrivet flitiga och prestationsinriktade, vilket leder till att mellanmänskliga relationer försummas. Samlare-svårt att göra sig av med gamla saker, även sådana som helt saknar värde

30 Paranoid personlighetsstörning, DSM-IV Genomgående misstänksamhet och brist på tillit inför andra personer varför deras motiv genomgående uppfattas som illasinnade. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder, och tar sig minst fyra

31 PP misstänker på lösa grunder att andra utnyttjar, skadar eller bedrar honom eller henne är uppfylld av oberättigade tvivel på vänners och arbetskamraters lojalitet eller pålitlighet ger inte gärna andra förtroenden pga. en obefogad rädsla för att informationen ska komma att användas mot honom eller henne i onda syften

32 PP tolkar in kränkning eller hot i oskyldiga yttranden eller händelser ältar ständigt gamla oförrätter, d.v.s. kan inte förlåta någon som förolämpat, sårat eller på annat sätt betett sig kränkande mot honom eller henne upplever angrepp mot sin egen person eller sitt anseende som inte är uppenbara för omgivningen och är snabb att reagera med ilska eller att gå till motangrepp har utan rimlig har utan rimlig grund återkommande misstankar om att partnern är otrogen

33 PP misstänksamma och de tenderar att tolka erfarenheter och upplevelser negativt Söker ständigt efter tecken på att de blivit lurade och utnyttjade. Andra människors handlingar uppfattas som fientliga eller hotande, vilket påverkar relationer kan utan anledning tvivla på och ifrågasätta vänner och kollegors lojalitet och pålitlighet. De är ofta fientliga och reagerar med ilska på kränkningar, som de har svårt att glömma och förlåta. svårt att lita på andra människor eftersom de är rädda för att personlig information ska komma att användas mot dem.

34 Kriser SE OH

35 Tisdag 5/5 kl 9-17 Medicinsk Psykologi Del 2+3

36 Psykosomatiska sjukdomar Psykosomatiska reaktioner =tillfälliga fysiologiska förändringar i sådana kroppsliga organ som vi normalt inte kan påverka medvetet. Psykosomatisk sjukdom= när ett organ som reagerat med psykosomatiska reaktioner också skadas, kan man tala om psykosomatisk sjukdom.

37 Psykosomatisk sjukdom kan utlösas av: en upplevelse av hot eller hopplöshet, orsakad av en yttre belastning eller en inre psykisk problematik kroppsliga reaktioner som spända muskler, hjärtklappning eller förhöjt blodtryck en speciell känslighet i det organ som reagerar med den psykiska påfrestningen

38 Känslolägen som kan leda till psykosomatiska sjukdomar aggressivitet och frustration hopplöshet och hjälplöshet

39 Hormonsystemet Vid psykisk stress utsöndras stresshormoner som cortisol och noradrenalin

40 Kroppsfunktioner Kroppens immunförsvar påverkas av psykiska faktorer ger ökad mottaglighet för infektioner Blodfetthalten påverkas, med konsekvenser i form av påverkan på hjärta och blodkärl. Förhöjt blodtryck, kärlkramp och hjärtinfarkt är sjukdomar med tydliga psykosomatiska inslag

41 PSM Muskelvärk, besvär i rörelseapparaten och spänningshuvudvärk kan bli resultatet av långvarig hög muskelspänning i samband med psykisk stress

42 Cancersjukdom anses av många forskare föregås av att den sjuke drabbas av känslor av hjälplöshet eller hopplöshet.

43 Förlust av närstående, migration, krig, förföljelse och tortyr kan medföra psykosomatiska sjukdomar, liksom relationsproblem i familjen och arbetsnarkomani, så kallade Typ A- människor.

44 Behandling: Individuell behandling: Samtal med psykoterapeut samt kroppsorienterad psykoterapeut Gruppbehandling Grupperna består som mest av åtta personer och träffas 2-3 tim en dag per vecka under ett drygt halvår Alternativ behandling: Akupunktur Bassäng Kunskapsförmedling kring diagnoser och livsstil Rådgivning och instruktioner kring fysisk träning TENS (transcutan elektronervtrådsstimulering)

45 Ätstörningar Anorexia Bulimia Ortorexi

46 Anorexi

47 Drabbar främst flickor i åldern cirka 10 % är pojkar kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält Omkring 6% av patienter med anorexia nervosa dö - ungefär hälften av dödsfall till följd av självmord. Det har den högsta dödligheten för någon psykisk sjukdom.

48 Anorexia Ägnar sig mycket åt att tänka på mat och kalorier. Ofta bestämmer man precis hur mycket man får äta och sedan hur mycket man måste motionera för att förbruka det man ätit. Överdriven motion i kombination med lite föda leder till kraftig viktminskning är hela tiden rädd för att gå upp i vikt känner sig fet, även om ens vikt är mycket lägre än den hos andra med samma längd och i samma ålder får uppehåll i sina menstruationer isolerar sig socialt, drar sig undan kamrater, undviker fester och liknande ändrar sina matvanor

49 Anorexi börjar ibland använda läkemedel, till exempel laxermedel och vätskedrivande medel, för att gå ned i vikt framkallar ibland kräkningar för att gå ner ännu mer i vikt får förstoppning och magont får problem med att koncentrera sig får sömnsvårigheter blir lättretlig

50 Anorexi väger mycket mindre än han/hon - 15 % eller mer under sin idealvikt normalt har ett BMI på 17.5 eller mindre har missat tre menstruations perioder har ett bekymmer med kroppsform och vikt har en allvarlig fruktan för att lägga på vikt

51 Bulimia nervosa svälter ofta en stor del av dagen för att sedan inleda en hetsätningsattack som inte hävs förrän man är helt proppfull med mat. Det stora matintaget kompenseras med exempelvis framkallande av kräkningar blir ofta nedstämd och deprimerad efter perioder med hetsätning isolerar sig och undviker ofta att äta tillsammans med andra är mån om att ingen i omgivningen ska få reda på problemen och spolar gärna i handfatet så att kräkningarna inte hörs ägnar mycket tid åt att tänka på mat och kalorier samt motionerar överdrivet för att förbruka kalorierna är hela tiden rädd för att gå upp i vikt

52 Bulimia nervosa känner sig överviktig och alltid mer överviktig än andra även om den egna vikten är långt under andras med samma längd och samma ålder uppfattar ingen annan som överviktig kan få hormonella störningar får ont i magen och blir förstoppad går inte nödvändigtvis ner i vikt kan få frätskador på tänderna efter kräkningar

53 Behandling Att återskapa regelbundna måltider och att bryta den negativa cirkeln med ångest - hetsätning - skuld/skamkänslor - kräkning/laxering - befrielse - ångest. Därmed ökar personens möjlighet till ett friskt liv.

54 Psykoterapi och läkemedel Psykoterapi och medicinsk behandling behöver kombineras för att ge ett bra behandlingsresultat och såväl psykolog som läkare behövs i behandlingsteamet. kognitiv beteendeterapi har visat sig effektiv, så även behandling med läkemedel (antidepressiva läkemedel). dietist eller en sjukgymnast med vid behandlingen. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större är möjligheten att tillfriskna.

55 Råd till anhörig Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation

56 För full remission = tillfrisknande krävs följande: Normalt ätbeteende och mättnadskänsla Normal vikt Normala blodvärden Normalt psykiatriskt status Patienten skall ha återvänt till skola eller jobb och till normala fritidsaktiviteter Mat och vikt är inte längre ett problem För bulimiker: Ingen hetsätning och kräkning på minst tre månader

57 Hetsätningsstörning (BED) enligt DSM-IV A.Återkommande episoder av hetsätning. En hetsätningsepisod karakteriseras av följande två beskrivningar: (1) personen äter under en avgränsad tid ( t e x inom två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständig (2) personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t e x en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter)

58 Hetsätningsepisoden Hetsätningsepisoden är associerad med tre (eller fler) av följande: (1) äta mycket snabbare än normalt (2) äta till man känner sig obehagligt mätt (3) äta stora mängder mat när man inte känner sig fysiskt hungrig (4) äta i ensamhet därför att man skäms för hur mycket man äter (5) känna sig äcklig eller känna sig nere, känna mycket skuld efter överätning C. Klart bekymmer eller upplevelsen av att vara olycklig pga hetsätning

59 Hetsätningen D. Hetsätningen förekommer i genomsnitt minst 2 dagar i veckan under sex månader E. Hetsätningen är inte relaterad till regelbunden användning av olämpliga kompensatoriska beteenden (t ex självframkallad kräkning, fasta, överdriven motion) och inträffar inte heller enbart under förloppet av anorexia nervosa eller bulimia nervosa.

60 Behandling KBT i grupp

61 Ortorexi=renlärig En ortorektikers liv går ut på att träna och äta istället för tvärsom d.v.s. äta och träna för att kunna leva livet. Varningstecken : personen skapar ritualer kring sitt ätande, känner tvång att göra sig av med det man ätit i form av träning, tanken på mat blir viktigare än vännerna, familjen och andra nöjen tanken på mat förvandlas till skräck inför vad den kan innehålla.

62 En ortorektiker ser ofta frisk, stark och vältränad ut men inuti mår de dåligt av kontrollbehovet och ångesten. svårt att upptäcka

63 Ortorexi symtom huvudvärk, ofta kissnödig, nattliga svettningar, irritation, rastlöshet/oro, koncentrations-svårigheter, sömnlöshet, förstoppning, menstruationsstörningar, dålig blodcirkulation, gaser/magsvullnad, håravfall och depression. riskerar utvecklas till en ätstörning.

64 Ångest och ångestsyndrom

65 Oro Ångest

66 Kroppsliga sjukdomar kan utlösa panikattacker eller ge liknande symtom

67 Medicinska tillstånd som kan utlösa panikattacker hypoglykemi, giftstruma, ämnesomsättningsrubbningar, vissa neurologiska sjukdomar, vissa hjärtsjukdomar, drogpåverkan (t.ex. koffeinförgiftning, alkohol, amfetamin, kokain), abstinens vid drogmissbruk, vissa typer av mediciner och bieffekter vid utsättning av en del typer av mediciner

68 Hur vanligt är panikångest? 3 och 5 procent av befolkningen här i Sverige kriterierna för detta. vanligare bland kvinnor (5%) än bland män (2%).

69 Bakomliggande teorier Det är mer accepterat för kvinnor att visa rädsla och ångest. Kvinnans biologi, (t ex hormonsystem) gör dem mer sårbara för panik. Män tränas ofta att tidigt lära sig att stå ut med obehagligheter. Män har andra (inte självklart bättre) sätt att hantera sin ångest - t ex genom alkohol.

70 Rädslans funktion - kamp eller flykt kamp- eller flyktresponsen analysera djurs beteenden och kroppsliga reaktioner kommer organismen vid yttre hot anpassa sig för att hantera stressfyllda eller hotande situationer ändamålsenligt då människans huvudsakliga hot mot dess existens var reella fysiska faror (t ex attacker från rovdjur).

71 Ändamålsenliga försvar Blodsockret stiger för att ge dig mera energi. - Andhämtningen blir snabbare, så att kroppen tillförs mer syre för att förbränna sockret. - Luftvägarna vidgas, vilket ger mer syre till lungorna och därmed mer syre till blodet. - Hjärtfrekvensen ökar, så att mer blod pumpas ut, för att ge mer energi till musklerna. - Blodkärlen drar ihop sig, vilket gör att de blir tunna vid hudens yta och minimerar blödning. - Blodet förflyttas, bort från matsmältningssystemet och yttre organ in mot de större muskelgrupperna. - Svettningen ökar, för att kyla ner kroppen. - Kroppen utsöndrar endorfiner

72 Vad händer i kroppen vid en panikattack? Det finns en lång rad funktioner i kroppen som syftar till att vi på bästa sätt ska kunna försvara oss mot faror. Rädsla, eller ångest, är en av dessa.

73 Kroppens reaktioner vid rädsla Bultande hjärta - Hela kroppen svettas - Du darrar eller skakar - Känsla av att tappa andan eller kvävas - Tryck över bröstet eller bröstsmärtor - Matthet eller illamående - Ostadighetskänslor - Overklighetskänslor - Domningar eller stickningar - Frossa eller värmevallningar

74 Agorafobi innebär ett undvikande av, eller ihållande rädsla för, situationer ifrån vilka det är svårt att fly eller få hjälp i händelse av en panikattack, t ex affärer, köer, folkfyllda platser, vistelser ensam utanför hemmet. är en följd av panikattacker men det förekommer också paniksyndrom utan agorafobi

75 Attacken ska komma plötsligt och oväntat och växa så att man upplever mycket stark ångest inom 10 minuter.

76 4 av följande symtom - Hjärtklappning eller hastig puls - Svettning - Darrning eller skakning - Känsla av att tappa andan, andnöd eller snabba andhämtning - Kvävningskänsla - Tryck över bröstet eller bröstsmärtor - Illamående eller orolig mage - Ostadighetskänslor, yrsel eller matthet - Overklighetskänslor - Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig - Rädsla för att dö - Domningar eller stickningar - Kraftig rodnad

77 Vad är utlösande moment? –¨ en blixt från klar himmel¨

78 Speciella platser Det är vanligt att panikattacker är relaterade till speciella platser, som affärer, att stå i kö, åka buss eller befinna sig på öppna platser med mycket folk.

79 Situationer: Det kan vara platser man har svårt att finna en flyktväg ifrån, t ex trånga utrymmen med mycket folk där det inte finns någon lättillgänglig utgång. Andra har svårt för att göra saker ensamma eller att bara vara ensamma.

80 Känslor: För väldigt många med paniksyndrom är det fysiologiska reaktioner eller känslor i kroppen som är den utlösande faktorn för en attack. Ofta är det förknippat med en rädsla för att de kroppsliga reaktionerna är ett tecken på att en attack är på gång eller att man är allvarligt sjuk. Detta trots att reaktionerna kan vara helt normala, t ex att pulsen blir snabbare om man går i trappor eller man blir varm och svettas för att det är just extra varmt. Ofta leder det till beteenden som syftar till att undvika utlösa just sådana kroppsliga reaktioner.

81 Negativa förväntningar: För en del personer så utvecklas panikattacker av att ha något svårt eller påfrestande framför sig. De har en tendens till att oroa sig och bygga upp negativa förväntningar till situationer och den egna förmågan till att klara dessa. Det leder till ett ökat stresspåslag som i sin tur utlöser panikassocierade kroppsreaktioner.

82 Aktiviteter För vissa personer är panik kopplat till speciella handlingar eller aktiviteter. Ofta är tidigare panikattacker kopplade just till dessa aktiviteter. Det kan vara aktiviteter som att titta på TV, äta tillsammans med andra eller diskussioner om speciella ämnen, som t ex sjukdomar. Det leder i vanliga fall att man försöker att undvika att göra dessa saker eller att man gör andra aktiviteter som står i kontrast och som man tror "hjälper", s.k. säkerhetsbeteenden.

83 Tankar på panik endast tänka på panik eller ha inre bilder av kroppssymtom eller tidigare attacker. räcka med att läsa om panik eller höra andra prata om panikångest

84 Panik vid sömn: En del upplever panikattacker under natten - de vaknar med hjärtklappning och andnöd, vilket ofta leder till en fullskalig panikattack. Vanligt är också med panikattacker precis vid insomnandet. Detta kan leda till sömnproblem då man är rädd för själva insomnandet eller att man ser till att ha någon typ av "säkerhet" nära sig, som en partner som sova bredvid eller att ha telefon eller medicin nära sängen.

85 Specifik Fobi Definieras som en starkt överdriven och irrationell rädsla för objekt eller situationer. Fler kvinnor än män utvecklar fobier mot levande varelser, naturföreteelser och för specifika situationer. Kvinnor procent Då personen utsätts för det fruktade leder det till omedelbar rädsla, som kan gå över i en panikattack.

86 Orsaker till SP Levande varelser (spindlar, getingar och hundar) Naturföreteelser (höjder och vatten) Blod/sprutor/skador (åsynen av blod och injektioner) Specifika situationer (hissar, flygresor och trånga utrymmen) övriga (situationer som kan leda till höga ljud, kvävning eller sjukdom

87 Vad kan man själv göra? Försök att istället gradvis närma dig det otäcka

88 Hur behandlas specifik fobi? Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller beteendeterapi (BT) är de behandlingsformer som visat sig uppnå bäst resultat Exponeringsterapi (att utsätta sig för det obehagliga)

89 Social fobi Få ångest i olika sociala situationer eftersom man känner sig granskad. är starkare än den blygsel de flesta kan känna i vissa sociala situationer. känner mycket stark och överdriven rädsla och de obehagliga situationerna undviks därför nästan alltid.

90 Generell och specifik social fobi Generell social fobi känner ångest i de flesta sociala situationer Specifik social fobi är rädd för vissa sociala situationer, som att äta, skriva under ett kvitto eller att tala inför en grupp. De drabbade får ångestsymptom då de utsätts för de situationer som upplevs som obehagliga. Besvären kan delas in i; fysiologiska, tanke-, känslo- och beteendemässiga:

91 Fysiologiska: rodnad, pulsökning, svettning, darrning, spändhet, illamående, andnöd osv

92  Beteendemässiga  Undvika det obehagliga, sitta nära en utgång, ta kaffekoppen med bägge händerna (för att minska spill), vara tyst, undvika ögonkontakt osv.  Tankemässiga  "de tycker jag är konstig", "de ser att jag är nervös", "alla skrattar åt mig" osv.

93 Känslomässiga till exempel nervositet, rädsla, pinsamhet, ilska. Den drabbade oroar sig även ofta före en planerad aktivitet och grubblar efteråt, kring hur det gick /vad som sas. Den drabbade undviker och avbryter mycket som man egentligen vill, som studier, relationer, resor och uteliv. Detta begränsade liv medför minskad livskvalitet och hos många kan det leda till exempelvis nedstämdhet eller missbruk

94 Hur behandlas social fobi? Betablockerare specifik social fobi och dämpar kroppsliga yttringar av ångest och kan tas inför obehagliga situationer. Lugnande medicin bensodiazepiner, men risk för beroende SSRI-preparat, kan användas vid mer omfattande problematik. Symtomen återkommer ofta vid avslutad behandling. Kognitiv beteendeterapi (KBT)

95 Tvångssyndrom (Obsessiv Kompulsivt Syndrom, OCD) 2,5 procent av befolkningen någon gång under livet. Diagnosen ställs när en person har återkommande tvångstankar och/eller tvångshandlingar.

96 Tvångstankar Återkommande och ihållande tankar som ger ångest och obehag, och den drabbade försöker undertrycka dessa. Tankarna upplevs som helt ofrivilliga. Tvångshandlingar Är upprepade konkreta eller mentala handlingar som syftar till att minska obehag eller förhindra katastrofer.

97 Vanliga teman i tvångstankar är smuts, sjukdom, katastrofer, olyckor eller att skada någon. Tvångshandlingar kan vara att man tvättar sig, kontrollerar, mumlar en ramsa, samlar på saker, kör sakta osv

98 Diagnos och behandling För diagnos krävs att tvångsproblematiken orsakar ett påtagligt lidande, är tidskrävande (> 1 timme/dag) eller i betydande grad stör vardagliga rutiner och aktiviteter. Medicinsk behandling med SSRI preparat och i kombinerat med KBT.

99 Posttraumatiskt stressyndrom Återupplevande i form av återkommande, påträngande minnesbilder av den traumatiska händelsen. I vaket tillstånd eller i form av mardrömmar. Undvikande innebär att den drabbade försöker undvika allt som på något sätt påminner om traumat. Det kan leda till att personen isolerar sig från familj, vänner och arbetskamrater. Överdriven vaksamhet och minnesförlust. Den överdrivna vaksamheten innebär onormal lättskrämdhet, irritabilitet, omotiverade vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och sömnstörning. Minnesförlusten, som kan vara total, är oftast begränsad till tiden precis före, under eller efter traumat.

100 Behandling Kognitiv beteendeterapi (KBT) Behandlingen kan bestå i att dels återskapa de traumatiska minnena, dels besöka de platser och situationer som påminner om traumat Eye Movement, Desensitization and Reprocessing (EMDR) i kombination med SSRI preparat

101 GAD-generellt ångestsyndrom Oron och ängslan förbrukar stora mängder energi och präglas ofta av: Överdriven rädsla och oro Kroniskt beredskapsläge Huvudvärk Sömnsvårigheter Irritabilitet Koncentrationssvårigheter Vanmaktskänsla Muskepänningar

102 Behandling KBT, Patienten letar tillsammans med terapeuten fram sina mest typiska farhågor och tankegångar som leder till ångest. Sedan diskuterar terapeuten och patienten logiken i farhågorna med syfte att förändra tankebanorna. Målet är att lindra symptomen och att lära sig bemästra situationer som är ångestväckande. För de där spända musklerna kan så kallad progressiv avslappning hos sjukgymnast hjälpa. Meditation samt ångestdämpande läkemedel prövas också, SSRI

103 Affektiva sjukdomar Grundproblem: Humörsvängningar Vanliga symtom: Depression, mani/uppvarvat humör Allvarligaste form: Manodepressivitet (1 %)

104 DSM-IV kriterier för Egentlig Depression Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga: 1Nedstämdhet 2Klart minskat intresse eller minskad glädje 3Betydande viktnedgång 4Sömnstörning 5Psykomotorisk agitation eller hämning 6Svaghetskänsla eller brist på energi 7Känslor av värdelöshet eller överdrivna/obefogade skuldkänslor 8Minskad tanke- och koncentrationsförmåga 9Återkommande tankar på döden eller återkommande självmordstankar. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

105 Terapiformer vid egentlig depression Inga säkerställda skillnader i effekt på gruppnivå mellan olika antidepressiva (SSRI) vid behandling av lindriga & måttliga depressioner. På individnivå förekommer variationer i effekt. Påtaglig klinisk förbättring först efter 2-4 veckor

106 Biverkningarav SSRI /SNRI initialt dominerar GI biverkningar och huvudvärk (normalt övergående). Kvarstående biverkningar är bl a svettningar, tremor och sexuella störningar, samt hyponatremi. SSRI kan ge ökad blödningsbenägenhet och miktionsstörningar. Skillnader i effekt mellan olika typer av psykologisk behandling är inte säkerställd.

107 Psykoterapi KBT och interpersonell terapi (IPT) har bättre effekt än psykodynamisk terapi föreligger. Effekten kan vara likvärdig läkemedel vid lätta och medelsvåra depressioner. Terapin bör vara speciellt avpassad för deprimerade patienter. Vid ej säkerställd klinisk förbättring efter sex veckor övervägs tilläggsbehandling med antidepressiva. Vid djupa depressioner bör psykoterapi enbart komplettera läkemedelsbehandling

108 ECT Har antidepressiv effekt uppträder snabbare än vid läkemedelsbehandling. Vid djupa depressioner med eller utan psykotiska inslag svarar mer än 90% på behandlingen. ECT ges idag med narkos och muskelavslappning och är riskfri behandling Övergående minnesstörningar ses. Återfallsrisken är hög och fortsatt behandling med antidepressiva, ev. i kombination med litium är vanligen nödvändig.

109 Övrigt Ljusbehandling vid depression har ännu inte visats ge någon effekt som skiljer sig från den av placebo. Positiv effekt hos Johannesört vid milda depressioner.

110 DSM-IV kriterier för Manisk episod: Ihållande och abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under en avgränsad period av minst en vecka.

111 1Förhöjd självkänsla 2Minskat behov av sömn 3Mer pratsam än vanligt 4Tankeflykt 5Lättdistraherad 6Ökad målinriktad aktivitet 7Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser. Under sjukdomsperioden har minst tre av följande symtom förekommit

112 Manisk fas/Depressiv fas Störningen är så allvarlig att den orsakar påtaglig funktionsförsämring i arbetslivet eller i vanliga sociala aktiviteter/relationer eller att sjukhusvård är motiverad.

113 Psykoser-Schizofreni Är den vanligaste typen av psykossjukdom. Förutom psykossymtom finns ofta en långvarig nedsättning i förmågan att fungera i vardagen som kanske försvårat skolgång eller arbetsliv. Bland dem som får schizofreni brukar ungefär 20 % tillfriskna och kan klara sig bra med ett minimalt stöd från psykiatrin, 20 % får inte någon förbättring. Övriga blir oftast hjälpta av läkemedels-behandling i kombination med andra behandlingsmetoder.

114 Schizo-affektiv psykos. Schizo-affektiv psykos. innebär att en person är sjukligt upprymd (manisk) eller deprimerad, samtidigt med psykosen. Går för det mesta att förebygga med rätt behandling.

115 Psykotiska symtom Den psykotiska patienten har svårt att tolka och förstå vad som händer samt hör röster (hörselhallucinationer). Detta kan leda till vanföreställningar, ångest, rädsla, oro och ibland förvirring. Man kan tro sig vara förföljd eller hotad och uppfattar lätt att omgivningen vill en illa. Upplevelsen av inre röster kan åtföljas av känsel- och lukthallucinationer.

116 Andra utlösande orsaker Droger kan utlösa psykos både vid långvarigt och kortare missbruk. Amfetamin, LSD och hasch är droger som kan utlösa psykos. Ett långvarigt alkoholmissbruk kan också utlösa psykos

117 Behandling Neuroleptika, är effektiv mot oro, hallucinationer och vanföreställningar och dämpar symtomen men botar inte, ofta i kombination med sjukhusvård ev. tvångsvård. Samtalsterapi KBT, familjeterapi stödsamtal till patient och anhöriga.

118 Missbruk alkohol

119 Missbruk

120 Beroende

121 Behandling LVM=Lagen om vård av missbrukare

122 Missbruk anabola steroider Snabb viktökning på kort tid. Bröstkörtlarna blir större. Personen verkar plufsig och svullen. Problem med akne. Ökad skäggväxt och behåring på kroppen. Hudbristningar.

123 AAS Ändrad sexlust. I början ökad sexlust för att sedan minska under missbruket och till slut ge potensproblem. En psykisk effekt av potensproblem kan vara svartsjuka. Kraftiga humörsvängningar, en person kan pendla mellan upprymdhet och nedstämdhet eller plötsligt bli oprovocerat aggressiv eller irriterad. Sömnproblem - vänder på dygnet, har svårt att sova och är ständigt trött. Överdriven kroppsfixering och ett överdrivet intresse för träning, kost och piller. Smusslande med tabletter, sprutor och ampuller. Stort intresse för litteratur och sajter som förhärligar kroppsbyggande.

124 Biverkningar AAS riskerar att dö i förtid. skador på hjärta och lever. skrumplever, förstorat hjärta, åderförkalkning och blodproppar. Risken för självmord är stor. AAS kan göra en person mycket lättirriterad. Det finns en koppling mellan missbruk av AAS och våldsbrott. Både om preparaten används enbart eller tillsammans med andra droger, som alkohol eller narkotika, ökar risken för aggressiva handlingar. För den som missbrukar AAS är risken större att drabbas av psykos, som kan leda till hallucinationer och vanföreställningar. Kroppens egen könshormonproduktion begränsas. Många mår mycket dåligt och blir deprimerade efter att ha slutat med preparaten. När man slutat tar det upp till ett halvår innan sexlust och potens kommer tillbaka och produktionen av spermier minskar

125 En person som är transsexuell upplever, vanligen från tidig barndom av att vara född i fel kön. Kropp och könsidentitet går inte ihop. Vem blir transsexuell och varför? Man vet inte säkert vem och varför man blir transexuell men forskning tyder på att det är en fosterförändring i hypotalamus under den 8-14 graviditetsveckan som gör att könsidentiteten i hjärnan inte stämmer med det biologiska könet. Okänt om detta beror på gener eller yttre hormonpåverkan.

126 forts Är alla transsexuella homosexuella? Nej, könsinriktning, sexuell läggning och könsidentitet har ingen given koppling. Transexuella kan vara hetero-, homo- eller bisexuella, sadomasochister, fetischister etc, precis som vem som helst.

127 forts Vad är skillnaden på transvestit, transsexuell och shemale? En transvestit är en person som önskar bära motsatta könets kläder. En del som kallar sig transvestiter kan dock vara transsexuella som inte vill genomgå någon behandling av olika skäl. En shemale är ett engelskt uttryck för en kvinna med transsexuell bakgrund som genomgått hormonbehandling och ev. plastikkirurgi, men som fortfarande har kvar sitt manliga könsorgan. FtM och MtF = female to male and male to femaleFtM och MtF = female to male and male to female

128 Utredning transsexualism Det första steget är att ta kontakt med din familjeläkare Be om en remiss till könsidentitetsutredning. Beroende på var du bor finns det en utredare förhoppningsvis ganska nära dig (Uppsala, Stockholm, Lund). 2. Psykolog. Det är möjligt att din familjeläkare remitterar dig till en psykolog eller sexolog först. Du får berätta om hur du upplever din tillvaro igen och psykologen kommer låta dig gå igenom ett formulär med frågor inför utredningen. Det är delvis för att göra en första sållning, delvis för att ge underlag till psykologen vid utredningen. Detta kan ta 2-3 besök (1-2mån).

129 Forts. Hos psykologen får du göra en serie tester. Det tar 2-3 möten (ca 2 mån). Under dessa möten får du göra följande tester: Minnestest,. Huvudräkning, Serie-strip, placera i rätt (logisk) ordning Faktafrågor, allmänbildning Klossar, matcha mönster på tid Ordförståelse, synonymer Datortester –lista ut mönster, 4 olika, sortera kort –tala om vad som förenar två ord –svara på frågor om personlighetsdrag –ICD - svara på frågor om ev. psykiska besvär Bläckplumpar, säg vad du ser 5. Återbesök hos utredaren. Ni går igenom resultatet av testerna hos psykologen. Om utredaren bedömer att du är genuint transexuell så får du din diagnos fastställd. Den här gången får du även ta blodprov inför ditt första möte med gynekologen som kommer ge dig hormoner. Det är meningen att du ska leva i din roll som kvinna/man i ett år innan du får hormoner, men striktheten på detta kan variera.

130 forts Behandling 9-12 månader från utredningens början Hos gynekologen eller endokrinologen MtF: Du får remisser till logoped (röstläkare), laserbehandling för att ta bort skäggväxt och plastikkirurg för bröstimplantat, om så önskas Laserbehandling Plastikkirurgi. Könskorrigering Namnbyte & personnr

131 Tack för er uppmärksamhet!


Ladda ner ppt "Kurs Klinisk PsykiatriLogopeder Vårterminen 2010 Yvonne Freund-Levi, MD, PhD Specialist i Psykiatri, Geriatrik, leg kognitiv psykoterapeut Karolinska Institutet."

Liknande presentationer


Google-annonser