Utbildning i Läkemedelshantering lokal del. Ansvar Ansvar: MAS – medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering.

En presentation över ämnet: "Utbildning i Läkemedelshantering lokal del. Ansvar Ansvar: MAS – medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering."— Presentationens avskrift:

1 Utbildning i Läkemedelshantering lokal del

2 Ansvar Ansvar: MAS – medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska delegerar och följer upp delegeringen Den som tar emot delegering ansvarar för att och hur arbetsuppgiften utförs Alla samarbetar för säker vård!

3 Utbildning Personen som ska få delegering ska ha genomgått webutbildningen ”Jobba säkert med läkemedel”. När diplomet från webutbildningen är utskrivet tar delegaten kontakt med sjuksköterska på aktuell enhet för en personlig genomgång av det som gäller just för läkemedelshanteringen i Växjö kommun och på enheten. Diplom från webutbildningen ska visas för både sjuksköterska och enhetschef. Semestervikarier erbjuds inför sommaren den lokala delen i grupp vid några tillfällen. När sjuksköterskan har gått igenom den lokala delen av utbildningen görs ytterligare ett kunskapstest för att sjuksköterska och delegat tillsammans ska följa upp att delegaten har förstått de lokala delarna i utbildningen och kan använda läkemedelslista och signeringslistor på ett säkert sätt.

4 Äldre och yngre patienter Webutbildningen har fokus på äldre, men det som lärs ut om läkemedelshantering gäller även för yngre patienter. Äldre har en ökad känslighet för läkemedel, men det är lika viktigt att vara observant på biverkningar när det gäller yngre. Kontakta alltid sjuksköterska om du misstänker att någon inte mår bra på grund av sin läkemedelsbehandling.

5 Patientsäkerhet Det är vanligt att det blir fel i läkemedelshanteringen och ibland leder ett fel till vårdskada och Lex Maria. Läs alltid i journalen innan du går ut i vårdarbete. Även om du känner dig säker på vad patienten ska ha för läkemedel – kolla alltid ordinationer, signeringlistor och räkna antal tabletter. Det måste få ta sin tid. Se till att du känner dig lugn och har det så ostört runt dig som möjligt när du hanterar läkemedel. Det är okey att vänligt be patienten eller kollegan att vara tyst en stund om du förklarar varför.

6 Forts. Patientsäkerhet Om du upptäcker att det har blivit fel eller känner dig osäker – kontakta sjuksköterska. Skriv en avvikelse. Avvikelserna hjälper oss att undvika att händelsen upprepas. Avvikelser skrivs i procapita av den som upptäcker händelsen. Rutiner för avvikelserapportering finns på http://www.vaxjo.se/omsorgenshandbocker/avvikelser Vid allvarliga avvikelser som rör sjukvård ska MAS informeras. Rådgör med sjuksköterska.

7 Avvikelser Vad ska rapporteras? Omvårdnad/omsorgsinsatser som inte är utförda eller när utförandet har varit bristande Läkemedelsdos som är glömd eller given vid fel tid. Förväxling av läkemedelsdoser/patienter Trycksår Behandling som inte blivit utförd Fel på medicintekniska produkter Fel i informationsöverföring Fall Stöld Självmord/självmordsförsök. Vårdrelaterad infektion

8 Vid förändring/försämring av omsorgstagarens tillstånd Den som är närmast vårdtagaren märker förändringarna först. Är något annorlunda – reagera, rapportera och dokumentera! Till exempel: Feber Kräkning, illamående Blödning Fall, oavsett om skada har uppstått Andnöd, andfåddhet Värk Förvirring Trötthet Svullna ben

9 ISBAR – för säker rapport! ISBAR Kommunikationsverktyg I IDENTIFIKATION Uppge ditt namn och din funktion Uppge patient/person; namn, personnummer och var du befinner dig S SITUATION Anledning till samtalet ”Jag ringer för att…” (beskriv) ”Jag har mätt följande värden; andningsfrekvens, temp och puls” eller ”Jag har observerat viktiga förändringar i…” B BAKGRUND Kort hälsohistoria Kort rapport om sjukhistorian fram till nu Aktuella problem och behandling A ANALYS Vad tror du själv problemet är? ”Jag vet inte vad som är problemet, men patienten/personen är sämre” ”Patienten/personen är instabil. Vi måste göra något” ”Jag är bekymrad” R RÅD Ge förslag på vad som behöver göras baserat på situation, bakgrund och bedömning ”Vad tycker du jag ska göra” ”Vad tycker du vi ska kontrollera och hur ofta” ”När ska vi ha kontakt igen om inte patienten/personen blir bättre”

10 ISBAR – kortets baksida är till god hjälp SYMTOMLISTA HA ALLTID AKTUELL LÄKEMEDELSLISTA FRAMME VID KONTAKT MED SJUKSKÖTERSKA Smärta lokalisation, utbredning, intensitet, karaktär, varaktighet? Hud färg, fuktighet, sår? Andning hosta, andningsbiljud (till exempel rossel, väsande), andnöd, frekvens, djup, ansträngning? Cirkulation pulsfrekvens, regelbundenhet, temp Medvetande vakenhet, blodsocker (obs endast på diabetiker), oro, kramper (hur och varaktighet), förlamningar Kräkning Urin Avföring färg, innehåll, storlek, typ till exempel kaskadkräkning färg, volym, lukt, urinkateter? färg, volym, lukt? Kontroller vid fall blodförtunnande läkemedel, medvetandegrad, synlig skada, illamående, yrsel, smärta

11 Delegering är ett skriftligt överlåtande av arbetsuppgift till någon annan får bara ske om det är förenligt med en GOD OCH SÄKER VÅRD får inte ske av ekonomiska skäl får inte lösa personalproblem får inte ske mot någons vilja Vissa arbetsuppgifter får inte delegeras utan måste utföras av sjuksköterska

12 Delegering forts. Delegeringen gäller endast på den enhet som delegeringen har erhållits Delegaten och den som delegerat har ett gemensamt ansvar för att se till att delegeringen är aktuell. Delegaten ska kontakta sjuksköterska senast en månad innan delegeringen går ut. Om delegaten eller den som delegerat uppgiften slutar sin tjänst upphör delegeringen att gälla! Detta gäller även vid tjänstledighet/semester som är längre än 3 månader.

13 Rutiner för delegering och manual procapita Rutiner för delegering finns på http://www.vaxjo.se/Omsorgens- handbocker---startsida/-Rutiner-for-halso--och-sjukvard- /Delegring/Riktlinjer-for-delegering-/http://www.vaxjo.se/Omsorgens- handbocker---startsida/-Rutiner-for-halso--och-sjukvard- /Delegring/Riktlinjer-for-delegering-/ Manual för delegeringsmodulen i procapita finns för leg. personal på http://insidan.vaxjo.se/upload/104903/Användarmanual%20Delgegering smodulen.pdf http://insidan.vaxjo.se/upload/104903/Användarmanual%20Delgegering smodulen.pdf och för baspersonal på: För närvarande ej inlagd

14 Instruktioner för läkemedelshantering För att hitta instruktionerna, använd följande sökväg: http://www.vaxjo.se/Omsorgens-handbocker---startsida/-Rutiner-for- halso--och-sjukvard-/-Lakemedelshantering-i-Kronobergs-lan-/ Alla kapitel innehåller en del för Kronobergs län. De flesta innehåller också en del som bara gäller för Växjö kommun. Dessutom så finns det en lokal rutin för läkemedelshanteringen på just din enhet. Gå in och titta i handboken på intranätet och på den lokala rutinen för enheten. Samma instruktioner gäller för privata.

15 Tillägg till webutbildningen Växjö kommun Läkemedel får ej överlämnas i gemensamma lokaler. Endast två olika ordinationshandlingar dosrecept och läkemedelslistan från Region Kronobergs. (Ordinationshandling för dosdelade läkemedel som visas i webutbildningen används ej.) Läkemedel iordningställs ibland av sjuksköterska i en papperspåse. Påsen är då märkt med patientens namn, personnummer, läkemedlets namn och styrka, datum och vem som har iordningställt läkemedlet. Om du har delegering på att ge vid behovsläkemedel finns det en särskild lista hos patienten som anger vilka läkemedel som får ges.

16 Den enskildes läkemedelsskåp Överblivna och för gamla läkemedel ska lämnas in på apotek. Läkemedlen tillhör patienten eller dödsboet. När patienten är avliden får narkotika dock inte lämnas till dödsboet. Det kallas olaga narkotikainnehav. Sjuksköterska räknar av och tar hand om narkotika för kassation. Förvara aldrig inaktuella läkemedel i den enskildes läkemedelsskåp. Kontaktmannen har ett särskilt ansvar för att se till att det är god ordning både i läkemedelsskåpet och i omvårdnadspärmen, men alla måste hjälpas åt. Säg till sjuksköterska i god tid innan ett läkemedel tar slut.

17 Administrering via ögonen Ögondroppar/salva Iakttag vårdhygieniska rutiner – var noga med handhygienen. Ögondroppar/salva ges genom att man försiktigt drar ner det nedre ögonlocket så det bildas en ficka innanför. I den fickan droppar man respektive lägger sin salvsträng. Vid olika ögondroppar/salvor i samma öga - vänta 5 minuter mellan preparaten. Ofta kort hållbarhet. Skriv datum på förpackningen då den öppnas.

18 Administrering via öronen Örondroppar/salva ▪ Används vid lokal behandling i hörselgången, t.ex. vid eksem, vaxproppar eller infektioner. ▪ Bör ha rums- eller kroppstemperatur när de ges, kalla droppar kan orsaka yrsel. ▪ Vänd huvudet på sidan och dra försiktigt ytterörat bakåt för att räta ut hörselgången. Droppa i ordinerade droppar. Använd alltid fetvadd (inte bomull) om något behövs i hörselgången efteråt. ▪ Ofta kort hållbarhet. Skriv datum på förpackningen då den öppnas.

19 Administrering via inhalation Inhalationsvätska, inhalationspulver Den verksamma substansen går via andningsvägarna ner till lungorna. I lungorna utövar den verksamma substansen en lokal effekt. Läkemedlet kan även absorberas i luftvägarnas slemhinnor, för att sedan komma ut i blodet och verka i andra organ. Ges med hjälp av olika inhalatorer och det är viktigt att läsa instruktionen för inhalatorn noggrant.  Meddela sjuksköterska när patienten ej klarar inhalationstekniken

20 Administrering via huden Hudkräm/salva/liniment eller puder: Den verksamma substansen verkar lokalt på huden eller tränger genom huden för att tas upp i blodbanan. Använd alltid handskar Om flera hudkrämer eller salvor ska ges ska man vänta en stund så att de absorberas var för sig.

21 Läkemedelsplåster Använd handskar. Variera appliceringsställe Sätt plåster på slät hud – där inte huden veckar sig vid rörelse. Märk det nya plåstret med datum, tid och signatur. Var noga med att det gamla plåstret tas bort och att det kasseras enligt rutin.

22 Tidsintervall Läkemedel ska alltid fördelas så jämt som möjligt över dygnet. Om det inte framgår av ordinationen vilka tider läkemedlen ska administreras – kontakta sjuksköterska En del läkemedel ska tas före, andra vid eller mellan måltider. Om administrering avviker mer än 1 timme från planerad tid ska sjuksköterska kontaktas.

23 Dosett och apodos Läkemedel kan vara iordningställt i apodos eller dosett. Ibland också i läkemedelsmugg eller papperspåse.

24 Rutiner vid läkarbesök för hemsjukvårdspatienter När omsorgstagaren med hemsjukvård blir kallad till läkarundersökning, tandbehandling i narkos, röntgen, blodprovstagning, operation eller annan undersökning ska ansvarig sjuksköterska informeras snarast. När omsorgstagaren ska till sjukvårdsinrättning ta alltid med aktuellt dosrecept eller läkemedelslista och ID – handling Förändringar i ordinationer och ev. ny besökstid ska omgående meddelas till ansvarig sjuksköterska

25 Dosrecept för apodos

26 Läkemedelslista från Region Kronoberg För dosett

27 Signeringslista för läkemedel

28 Signeringslista för läkemedelsplåster Gamla plåstret är fortfarande aktivt. Ta bort!

29 Vilka vid behovsläkemedel får jag ge? Kolla vid behovslistan! Och dokumentera vad du givit och effekt!

30 Narkotika Förbrukningsjournal

31 Ett gott samarbete ger hög säkerhet!