Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kommentar till Budgetpropositionen 2010, Nationalekonomiska Föreningen 22 september 2009 Magnus Henrekson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kommentar till Budgetpropositionen 2010, Nationalekonomiska Föreningen 22 september 2009 Magnus Henrekson."— Presentationens avskrift:

1 Kommentar till Budgetpropositionen 2010, Nationalekonomiska Föreningen 22 september 2009 Magnus Henrekson

2 Alliansens fjärde budget Sysselsättning och utanförskap i fokus Kommer att kritiskt granska jobbpolitiken –Utveckling –Åtgärder –Effekter

3 Jobbskatteavdraget Ett steg varje år 2007–2010 < i årsinkomst 0 % skatt Marg skatt ner ca 6 %-enheter < kr Snittskatt ner ca 7 %-enheter för låginkomst- tagare End inkomsteffekt (negativ) på ink. > Sänker skatt på arbete med > 70 mdr per år

4 Sociala avgifter Sänkn 1%-enhet generellt Halvering < 26 år 0 % för tidigare långtidssjuka, förtidspens, > 70 år 10,21 % för pensionärer 5 %-enheter lägre för företagare från 2010 m m Total sänkning ca 25 mdr

5 Annat RUT-avdrag 2007 ROT-avdrag från dec 2008 Nystartsjobb, instegsjobb, direkt subventionerade Totalt upp mot 100 mdr i sänkt skatt på arbete Sänkta ersättningsnivåer och skärpta kvalifikationskrav i trygghetssystemen Visstidsanställning i upp till två år 3:12 refomerad; nu mycket generös (t ex 10 mkr i löner kan dela ut 5 mkr till 20 % skatt)

6 Vad har hänt? Utanförskap enligt Arbetsmarknadsdepartementet: –Juli 2006: 1,556 miljoner –Juli 2009: 1,562 miljoner Färre i systemen, men fler öppet arbetslösa och latent arbetssökande Sysselsättningen ett bättre mått

7 Sysselsättning 2006– personer / +3,3 % Arbetade timmar: +4,8 % Sysselsättning 2006–2010 (enl KI) −2,4 % (personer) −1,4 % (timmar)

8 Avgörande frågor Var regeringen på god väg att minska utanförskapet när den globala krisen slog till? Hur ser det ut på längre sikt?

9 Dekomponering av förändring i antal arbetade timmar 1994–2008

10 % förändring antal arbetade tim per person 2004–08, 15–74 år

11 Hög tillväxt...men varutintensiv Total ökn 1993–2008 (%) Industriproduktion143,7 Varuproduktion93,7 Tjänsteproduktion40,4 Privat tjänstesektor66,3 Offentl tjänstesektor2,1

12 Vad har drivit efterfrågan Export +7,3 % p.a. 1993–2008 Privat konsumtion +41 % sedan 1994 Men varuintensiv

13 En ändrad konsumtionskorg Ökning privat konsumtion 1994–2006: 34 % –Personliga effekter: 45 % –Hushållskonsumtion utomlands: 86% –Möbler: 78% –Hushållsapparater: 100 % –Verktyg och utrustning: 72% –Leksaker/sportutrustning: 110 % / 155 % –Bilar: 123 % –Motorcyklar, skotrar och mopeder: 167 % –Telefon- & faxutrustning: 571 % –TV, video, CD etc.: 335 % –Utrustning för informationshantering: %

14 Svag utveckling –Tvätt och lagning av kläder: 7% –Lagning av skor: –23 % –Reparation av möbler & husgeråd: –13 % –Reparation av hushållsapparater: –16 % –Medicinska tjänster: –4 % (alternativmedicinska do: +91 %) –Tandläkartjänster: 22 % –Underhåll & reparationer av transportutrustning: 7 % –Vägtransporter: 22 % –Flytt- och förvaringstjänster: 6 % –Reparation av elektronisk utrustning: 36 % –Tidningar & tidskrifter: –22 % –Juridiska tjänster, arbetsförmedling etc.: –1 %

15 Sverige tjänstesamhälle från produktionssidan, men ej från konsumtionssidan Varor 49 % Skattefinansierade tjänster 34 % Privatfinansierade tjänster 17 % Källa: Jan-Owen Jansson (2008); avser 2005

16 Utvecklingsfaser 1965–1985 mot tjänstesamhälle via offentlig expansion ( jobb i OS) Krisår runt –2008 Exportledd tillväxt (enorma BB överskott) 2010– Tillväxt driven av inhemsk efterfrågan på differentierade tjänster?! Möjligt? Önskvärt? Starka välfärdsmässiga och ekologiska skäl talar för det.

17 Varför hände så lite? Jobbskatteavdraget olyckligt konstruerat –50 % vet ej att sänkt skatt (95 % av övriga att ej spelar roll) –Bara negativ inkomsteffekt för löner över snittet Bidragstagare behöver ett ”färdigpaketerat” jobb –Så ser det inte ut i ett tjänstesamhälle –Förklarar varför RUT floppat? Amerikanska förebilden EITC effektiv –Ensamstående mödrar utan gymnasieexamen från 44 till 74 % sysselsatta –Går ej att översätta amerikanska erfarenheter direkt

18 Sverige Minimilöner > 80 % av snittlönen Real ökning av minimilöner 45–50 % sedan 1995 –Förväntas fortsätta öka närmaste åren Reservationslönen före skatt kan inte sjunka Måste sänka soc avg istället – mycket dyrt Ob-tillägg ej anpassade till modernt tjänste- samhälle (225 kr/t i handeln för en 18-åring på en söndag; reservationslön kanske 70 kr)

19 Arbetsrätten Uppmuntrar branscher och företag som bygger på tillfällig arbetskraft (studerande, friska pensionärer) Tröskeln att få pröva ökar Lättare att hantera för stora ftg, för offentlig sektor och för den som producerar lagringsbara produkter Tryggheten knyts till nuvarande anställning, ej portabel vid jobbyte Pensionsförmåner (ITP etc) gör det dyrt att byta jobb sent i karriären

20 Kombinationen av Jobbskatteavdrag Generösa möjligheter till visstidsanställning Höga löner för okvalificerad arbetskraft... starka incitament för studerande och friska pensionärer att jobba och för företagen att anställa dem. 50 % av studenterna jobbar vid sidan av studierna (andel upp nästan 50 % sedan 2003)

21 Åtstramningen i ersättnings- systemen Bra om jobben kommer Annars fastnar allt fler i socialbidrag (nu och ökande) och nya system måste införas ändå (jfr Socialdem 2002–2006) Trygghet i förändringen har samtidigt ett värde Är en kartelliserad arbetsmarknad och våra ”fyrkantiga” trygghetssystem förenliga med alla övriga förändringar som skett? Rimligt att inte ha obligatorisk a-kassa?

22 Utveckling mot modernt tjänstesamhälle kräver också: Ökad täthet i boendet –Ökade inv i infrastruktur (lokaltåg, inte fjärrtåg! Entreprenadupphandling utomlands) –Avreglerad hyresmarknad –Avtals- och skattefrihet vid andrahandsuthyrning Fastighetsskatt som beskattar boendet och inte omflyttningar i beståndet

23 Vägskäl Eran av exportledd tillväxt kan vara över Växling till tillväxt baserad på inhemsk tjänstesektor Stora krav på anpassningar –Lönebildning –Flexicurity –Urbanisering –Privat efterfrågan på välfärdstjänster utan att bygga upp parallella system (jfr dagens nästa privata sjukvårdsförsäkringar)

24 Slutord 2011: 6 miljoner i åldern 16–64 år 500– jobb kommer att saknas Alla fyra stegen i jobbskatteavdraget beräknas ge jobb på lång sikt KRÄVS ETT BREDARE HELHETSGREPP


Ladda ner ppt "Kommentar till Budgetpropositionen 2010, Nationalekonomiska Föreningen 22 september 2009 Magnus Henrekson."

Liknande presentationer


Google-annonser