Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?"— Presentationens avskrift:

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?

14 KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre runt i kroppen Hjärtat och lungorna tränas Maxpuls ca205 slag/minut Arbetspuls ca155 slag/minut Vilopuls ca50-70 slag/minut Tre olika varianter av konditionsträning: 1.Lätt- promenad, jogga, cykla, simma, (snacktempo ca 50-70% av maxpulsen) 2.Medel- bollspel, löpning, simning, längdskidåkning, (svettigt ca % av maxpuls) 3.Högintensiv- maximal ansträngning, intervaller (85-100% av maxpuls) Varierad konditionsträning ger bäst resultat! Vilken typ av konditionsträning får du med din aktivitet?

15 STYRKA Varje muskel består av ett antal fibrer, ju fler desto större muskel Vid styrketräning går cellerna sönder Om vi äter bra och vilar byggs därefter fibrerna upp igen lite starkare som ”försvar”, det är så en muskel blir större/starkare Tänk på: 1.Rätt teknik i lugnt tempo 2.De stora muskelgrupperna 3.Träna hela kroppen 4.Använd kroppen som redskap eller bara lätta vikter 5.Ät rätt och vila

16 RÖRLIGHET När du tränar en muskel så drar den ihop sig och blir kortare Viktigt att bibehålla alla musklers rörlighet Att stretcha hjälper inte mot träningsvärk I en uppvärmning kan du töja/mjuka upp en muskel men inte stretcha den. Tänk på: 1.Stretcha inte en ouppvärmd muskel 2.Slappna av i den muskel du stretchar sek, upprepa Om du stretchar efter din aktivitet så varva ned minst fem minuter först. Det funkar minst lika bra att köra stretching/rörlighet en annan dag, se bara till att musklerna är uppvärmda. Stretchar du de muskelgrupper du tränar?

17 SKADOR VÄRM UPP! Kroppen behöver tid på sig att ställa om sig från vila till arbete. Uppvärmningen gör kroppen redo för huvudaktiviteten och minskar risken för skador. När vi värmer upp ökar temperaturen i kroppen och vi kommer att prestera bättre. Det leder till att träningslusten ökar och prestationsförmågan förbättras. Cirkulationen i kroppen kommer igång ordentligt och muskler och leder blir mer elastiska och tåliga. Reaktions- och koncentrationsförmågan förbättras. Vrickning/stukning: avbryt träningen tryckförband högläge kyla avlasta Sträckning/Bristning: avbryt träningen om bristning, tryckförband Skavsår: ”gå in” nya skor hemma sätt på specialplåster Träna aldrig vid feber, halsont eller infektion i kroppen! Vilka skador är vanliga på din aktivitet? Hur kan du undvika dessa?

18 VARFÖR TRÄNA? Piggare Ökad arbets- och koncentrationsförmåga Mindre stressad Minskar risk för vissa sjukdomar Bättre immunförsvar och läkningsförmåga Bättre självförtroende Bättre kondition och orkar mer i vardagen Ökar chanserna att kunna hålla igång när du blir äldre Du blir starkare i muskler, leder och skelett

19 1. Välj en aktivitet! Fotboll? Dans? 2. Skriv om aktiviteten! 3. Berätta om aktiviteten! 4. Lämna in ditt arbete!

20 Ditt skriftliga arbete skall innehålla MIN AKTIVITET är….. Berätta kort om din aktivitet KONDITION? Tränas konditionen? ALLSIDIG TRÄNING? Exempel på muskler/kroppsdelar som tränas Tränar man hela kroppen? Vilken/Vilka typer av träning, får du rörlighet-kondition-styrka av din aktivitet? TAKTIK/TEKNIK? Vilka knep och taktiska/tekniska råd skulle du ge en kompis som är nybörjare? SKADOR? Vilka är de vanligaste skadorna/största skaderiskerna? Hur gör du för att undvika skada? VARFÖR TRÄNA FÖRUTOM TRÄNING? Utförs aktiviteten i grupp och krävs då samspel?) Vad betyder aktiviteten för dig förutom träning? Vad är det som gör att du tränar? Påverkas humöret av aktiviteten? (blir man avslappnad, arg, glad, koncentrerad…?) Hur känner du dig innan, under och efter aktiviteten? VARFÖR JUST…..? Vilka möjligheter till fritidsaktiviteter finns nära dig? Har du valt fritidsaktivitet efter vad som finns nära dig? Vad hade du valt om allt fanns? Jämfört med andra i din klass/i kommunen/i landet? Ska det vara rättvist?

21 Din muntliga redovisning För några klasskamrater i en liten grupp Läraren gör redovisningsgrupper Du ska lyssna på några redovisningar och efteråt berätta vad du tyckte var extra intressant Du väljer själv vad du vill berätta (du behöver inte berätta allt du har skrivit)

22 ECA Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter.

23 Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. E När jag orienterar brukar jag bli glad för jag träffar mina kompisar och jag springer.

24 Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. C När jag orienterar brukar jag bli glad för jag träffar mina kompisar och jag springer. Flera i min orienteringsklubb går i en annan skola så dem träffar jag inte så ofta. När jag springer i skogen blir jag pigg och vaknar till efter att ha suttit still i skolan.

25 A Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. När jag orienterar brukar jag bli glad för jag träffar mina kompisar och jag springer. Flera i min orienteringsklubb går i en annan skola så dem träffar jag inte så ofta. Ibland bestämmer vi att ses igen, även fast det inte är träning. Jag har min bästis i klubben. När jag springer blir jag pigg och vaknar till efter att ha suttit still i skolan. Kroppen behöver frisk luft, när jag är i skogen kommer syre in i kroppen genom andningen och då blir jag pigg.

26 E Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. I orientering tränas kondition och benmuskler för vi springer mycket i skogen.

27 C Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. I orientering tränas konditionen för vi springer mycket i skogen. Hjärtat jobbar hårt ibland. När vi springer i skogen så blir det lite terränglöpning vilket är bra för både hjärtat och benmusklerna. Balansträning också minsann!

28 A Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. I orientering tränas konditionen för vi springer mycket i skogen. När hjärtat är starkt behöver det inte slå lika snabbt för då kan det slå ut mycket blod i ett slag. I blodet finns syre som kroppen behöver för att orka. När vi springer i skogen så blir det lite terränglöpning vilket är bra för både hjärtat och benmusklerna. Musklerna tränas och blir starkare när jag tar i. Balansträning också minsann! För att inte ramla så parerar och anpassar jag rörelserna.

29 Eleven kan ge beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. E Enkla beskrivningar Man får passa sig när man springer i skogen så man inte snavar på rötter och sådant. Håll ögonen på marken! Värm upp innan! C Utvecklade beskrivningar Man får passa sig när man springer i skogen så man inte snavar på rötter och sådant. Håll ögonen på marken! Det är bäst att hålla balansen så man inte stukar foten eller skrapar upp armbåge och knä om man faller. Värm upp innan så sträcker du dig inte lika lätt. A Välutvecklade beskrivningar Man får passa sig när man springer i skogen så man inte snavar på rötter och sådant. Håll ögonen på marken! Det är bäst att hålla balansen så man inte stukar foten eller skrapar upp armbåge och knä om man faller. Det gäller att hålla ögonen inte bara på marken utan också på kartan och framför sig – rätt som det är kommer en grankvist framför ansiktet. Att stuka foten är inte roligt – tänk också på att ha bra skor! Värm upp innan så sträcker du dig inte lika lätt då musklerna är varma och redo för aktivitet.

30 Då kör vi igång ! Vilken aktivitet ska DU välja? På lektionerna kommer vi att prata om: Vad kondition är Vad som händer med muskler när de blir starkare Skaderisker och hur vi förebygger dessa Vad mental och fysisk hälsa är


Ladda ner ppt "MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?"

Liknande presentationer


Google-annonser