Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog.

En presentation över ämnet: "Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog."— Presentationens avskrift:

1 Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog

2 I kommunallagen  Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Förarbeten: Proposition2003/04:105 Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service de konsumerar: Resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov. De ekonomiska målen ska avse:  Soliditet och skuldsättning på kort och lång sikt  Strategier för finansiering (precisera hur investeringar, pensioner ska finansieras)  Nivån på betalningsberedskapen  Risk och andra osäkerhetsfaktorer (exempelvis borgen, bolagens resutalt)

3 3 procent, 2 procent 1 procent, eller mer?  Beräkning för sektorn i början av 2000-talet  Nivån har varit 2,7 procent som andel av skatter och statsbidrag!  Diskussion i samband med RUR….1 procent!  Vad behövs egentligen och hur har det sett ut?

4 Soliditet kommunerna (exklusive pensionsskuld)

5 Skuld till banker och kreditinstitut som andel av skatter och statsbidrag

6 Skuld till banker och kreditinstitut som andel av tillgångarna

7 Nyckeltal för kommunerna

8 Kassaflödesanalys, samtliga kommuner vid ett resultat på 2 procent 201420152016 Årets resultat 9 440 0009 800 00010 300 000 Avskrivningar 20 347 77421 301 59821 977 542 Pensionsavsättning 1 140 9371 186 5751 234 038 Ökning av placering (pension) 570 469593 287617 019 LÖPANDE VERKSAMHETEN 30 358 24231 694 88632 894 561 Årets investeringar 52 820 73649 431 77943 684 123 INVESTERINGSVERKSAMHETEN 52 820 73649 431 77943 684 123 Nyupptagna lån 22 462 49417 736 89310 789 562 Amorterade lån 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Årets kassaflöde 22 462 494 0 17 736 893 0 10 789 562 0 varav buffert 000 Självfinansiering 57,5%64,1%75,3%

9 Självfinansieringsgrad av investeringar, procent för Sveriges kommuner vid ett resultat på 2 procent

10 Kommunernas skulder till banker och kreditinstitut (korta och långa) tusentals kronor per invånare Som andel av intäkter från skatter och statsbidrag ökar skulderna till banker och kreditinstitut från 48 till 51 procent

11 Utveckling soliditet, tillgångar, skulder och eget kapital vid ett resultat på 2 % (tkr per invånare och procent)

12 Samtliga kommuner vid 3 procent 201420152016 Årets resultat 9 440 0009 800 00010 300 000 Avskrivningar 20 347 77421 301 59821 977 542 Pensionsavsättning 1 140 9371 186 5751 234 038 Ökning av placering (pension) 570 469593 287617 019 LÖPANDE VERKSAMHETEN 30 358 24231 694 88632 894 561 Årets investeringar 52 820 73649 431 77943 684 123 INVESTERINGS-VERKSAMHETEN 52 820 73649 431 77943 684 123 Nyupptagna lån 24 822 49420 186 89313 364 562 Amorterade lån 000 FINANSIERINGS-VERKSAMHETEN 24 822 49420 186 89313 364 562 Årets kassaflöde 2 360 0002 450 0002 575 000 varav buffert 2 360 0002 450 0002 575 000 Självfinansiering 53,0%59,2%69,4%

13 Utveckling soliditet, tillgångar, skulder och eget kapital vid ett resultat på 3%

14 God ekonomisk hushållning beror på Finansiellt läge och investeringsbehov Målet varierar mellan 0,5 till 5 % Investeringsnivå 2 4 6 8 10 12 14 16

15 Samtliga landsting 2 procent, kassaflödesanalys 201420152016 Årets resultat3 900 0004 050 0004 275 000 Avskrivningar8 673 6659 014 7769 304 523 Pensionsavsättning4 659 2984 938 8565 235 188 Ökning av placering (pension)2 329 6492 469 4282 617 594 LÖPANDE VERKSAMHETEN14 903 31515 534 20416 197 116 Årets investeringar23 978 00024 931 00024 292 000 INVESTERINGSVERKSAMHETEN23 978 00024 931 00024 292 000 Nyupptagna lån9 074 6859 396 7968 094 884 Amorterade lån000 FINANSIERINGS-VERKSAMHETEN9 074 6859 396 7968 094 884 Årets kassaflöde000 varav buffert000 Självfinansiering62,2%62,3%66,7%

16 Samtliga landsting 2 procent

17 Självfinansieringsgrad landsting vid ett resultat på 2 procent Detta innebär att landstingens lån ökar från 7 800 kronor till 9 800 kronor per invånare.

18 Också viktigt:  Vilka risker finns i de kommunala bolagen?  Tillskott från bolagen?  Medfinansiering?  Framtida reavinster?  Hur utvecklas pensionskostnaderna?  Hur ser renoveringsbehovet ut?  Värdesäkra tillgångarna!  Buffert för lågkonjunktur eller annat – 0,5 procent!