Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

En presentation över ämnet: "Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer"— Presentationens avskrift:

1 Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer
Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala Presentation av mig själv, tacka för inbjudan, svårt, personlig bild, karolinska till Akademiska, stolt, fokus på detta arbete, inte minst inom min egen verksamhet

2 Med ett och samma piller kan vi…
Minska risken för flera vanliga former av cancer, bla tjocktarm och bröst Ge ett bra skydd mot många folksjukdomar, hjärt/kärl, stroke, diabetes, benskörhet och demens Minska risken för depression och ångest Förbättra minne- och koncentrationsförmågan Förstärka immunförsvaret Förlänga ditt liv med många år Du kommer dessutom förbättra livskvaliten och må bättre, få mer energi, sova bättre och bli mer koncentrerad

3 Vilket är pillret och vad kostar det?

4 Vilket är pillret och vad kostar det?
Fysisk aktivtet® - 30 minuter snabb promenad dagligen

5 Fysisk aktivitet ger många positiva effekter:
Stress, minne, smärta och sömn. Övervikt/bukfetma, hjärta/kärl, blodsocker, blodtryck och blodfetter. Balans, skelett, depression och immunförsvar. 5

6 Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har många fördelar jämfört med sjukhusvård
Behövde mindre smärtlindring Mindre behov av näring intravenöst Kortare tid till utskrivning Färre komplikationer Billigare Förbättrad överlevnad I början av min karriär som läkare, vårdades BMT patienter isolerade, fick inte lämna rummet på en månad, dom som var aktiva på rummet och senare promenerade fritt kvällstid mådde bättre, projektet .. Svahn et al, Blood 2002

7 För mer än 2000 år sedan…

8 ”Om man ger varje individ en passande mängd näring och motion, icke för lite och icke för mycket, skulle man ha den säkraste vägen till hälsa” Hippokrates, f.Kr

9 Även i Sverige låg vi tidigt i framkant….

10 Du skall med jämna mellanrum taga dig lätt kroppsrörelse intill en tredjedel av dagen
Både den som äter för mycket och för litet förstör så småningom sin kropp Veklighet försvagar kroppen Tobaksrök, snus, tuggtobak äro alla giftiga Brännvin är ett förgift för dig Läkekonst utan diet gör föga nytta En dåre är den som sätter sin lit till medicin, om dieten har förmåga att hjälpa (Utdrag ur Linnés 136 levnadsregler 1733)

11 Och i modern tid …

12 Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet
Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga ”Jag har inte frågat om hon kan, jag har frågat om hon vill” ”Att hvila är att göra något annat” "Lugn och mod. Allt i stor mängd. Resultatet blir gott” (text på recept)

13 Ohälsosamma levnadsvanor -levnadsvanor viktiga för hälsan
Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

14 Levnadsvanor påverkar vår hälsa, enligt WHO;
Sunda levnadsvanor kan förebygga 90% av all diabetes 80% av alla hjärtinfarkter och stroke 30% av all cancer Fördelningen av ohälsosamma levnadsvanor 13% daglig rökning 14% riskabla alkoholvanor 20% ohälsosamma matvanor 35% otillräcklig fysisk aktivitet Hälften av all kvinnor och ca 70% av alla män har minst en ohälsosam levndsvana,Viktigt att känna till och tänka på även för cancerpatienter

15 Att tänka på, även vid kronisk sjukdom och cancer
Den som inte röker, äter hälsosamt, har en måttlig konsumtion av alkohol och är måttligt fysiskt aktiv lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor

16 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor - ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas

17 Varför nationella riktlinjer?
I Sverige… …har 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män minst en ohälsosam levnadsvana …beror 20 % av den samlande sjukdomsbördan på ohälsosamma levnadsvanor …av de som dör av kronisk sjukdom hade 90 procent en sjukdom som går att förebygga och behandla Saknas enhetlig praxis för hälsofrämjande arbete i vården Socialt utsatta grupper har oftare ohälsosamma levnadsvanor Vi har inte råd att inte jobba förebyggande Vi har inte råd att inte jobba förebyggandetobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor kostar samhället 55 miljarder kronor per år. Hälsa uppmärksammas alltmer som ett medel för ekonomisk utveckling. En bättre folkhälsa kan öka samhällets produktivitet och minska kostnaderna för samhällets aktörer. De samlade kostnaderna inom målområde 10 uppgick till 18 miljarder kronor (2009 års penningvärde). Den samhällsekonomiska merkostnaden för BMI över 25 var 17,5 miljarder kronor, dvs. 98 procent av de samlade kostnaderna. 19-20 september arrangerar FN ett globalt toppmöte om icke smittsamma sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes, kroniska luftvägssjukdomar, och riskfaktorerna för dessa. Det är andra gången som FN arrangerar ett möte om en specifik hälsofråga, det första handlade om HIV/AIDS. Det visar den stora globala betydelse som icke smittsamma sjukdomar har fått. Icke-smittsamma sjukdomar utgör över 60 procent av den globala sjukdomsbördan och de socioekonomiska effekterna av dessa, inklusive produktivitetsförlust, är enorma. Enbart i Sverige beräknas ohälsan som konsekvens av de fyra största gemensamma riskfaktorer för icke-smittsamma sjukdomar, nämligen tobaksbruk, ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet samt skadlig konsumtion av alkohol kosta det svenska samhället minst 55 miljarder kronor per år. Detta kan till stor del förebyggas genom effektiva åtgärder som riktar sig mot de fyra största gemensamma riskfaktorerna.

18 Sveriges Kommuner och Landsting anser:
Att hälso – och sjukvården skall genomsyras av ett hälsofrämjande arbete Att hälsofrämjande och förebyggande insatser kan vara betydligt mer effektiva än sjukdomsbehandlande och möjliggör åtgärder som motverkar sjukdom och främjar hälsa Källa: Positionspapper – Hälsofrämjande hälso – och sjukvård, 2013, SKL

19 Vårdavtal och styrkort
Arbetet med levnadsvanor på Akademiska sjukhuset ingår i sjukhusets uppdrag via vårdavtal och styrkort under Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. HFS - Nationellt och internationellt nätverk för hälsofrämjande sjukvård

20

21 Vad tycker patienterna?
86% av befolkningen positiv till att sjukvården skall stödja dom till livsstilsförändring om detta kan ge minst lika god effekt som läkemedelsbehandling, 92% anser att vården skall kunna kräva rökuppehåll inför vissa operationer Vårdbarometern 2014 Personer med cancer får sällan stöd i att förändra ohälsosamma levnadsvanor enl cancerfonden

22 Ohälsosamma levnadsvanor
Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka! Patienterna har ökad risk för komplikationer under och efter sin behandling, vissa patienter med komorbiditet kan inte genomgå tex BMT

23 Hälsofrämjande cancervård
Varför skall vi prata om levnadsvanor med cancerpatienter? Hälsofrämjande cancervård låter lite som en motsättning fast ändå inte! Många fler cancerpatienter överlever och lever längre Det finns 5 nationella mål för cancerstrategien och mål 3 beskriver den hälsofrämjande vården bäst. Ambitiöst? Ja Möjligt? Enligt forskningen så ja! Påpeka att det är aktuellt att prata om alla fyra levnadsvanorna men att fys + rök är prioriterade då det är mest beforskat och med i nat riktlinjerna. Forskning visar att patienterna vill diskutera dessa frågor men vården saknar kunskap

24 Nationella cancerstrategins 5 mål
Minska risken att insjukna i cancer Förbättra omhändertagandet av patienter med cancer Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter diagnos Minska regionala skillnader i överlevnadstid Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnadstid

25 Ett vårdprogram med fokus på levnadsvanor
Omfattande, viss bristande evidens…. 4% fått en rehab plan vid en RCC undersökning… Rehabilitering kan höja kvaliteten på cancervården som helhet, integrerad rehab utgör en katalysator för att uppnå visionen om en sammanhållen och patientfokuserad cancersjukvård

26 Cancer Vid cancer spelar ärftlighet en stor roll i 5-10% av fallen
livsstilsfaktorer en stor roll i 70% av fallen personer/år får cancer i Sverige 1/3 får en cancerdiagnos under sin livstid 65% lever 10 år efter diagnos Lite kort om cancer. Pga bla screening och bättre behandling lever många med cancer

27 En satsning från regeringen
”Det är viktigt med ett starkare fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser”

28 Tunnelseende i vården Patienter får ofta lida för sjukvårdssystemets brist på helhetsperspektiv och det är oftast godtyckligt vilket stöd den enskilde patient får… Så lätt att fokusera på behandlingen – döda bakterien, ta bort tumören, byta ut höften, ge cellgifter, ge insulin, följa rutiner etc.

29 Vilka är de största fallgroparna?
Nutrition Malnutrition – kronisk eller akut Felnäring – ohälsosamma matvanor Fysisk aktivitet Sängliggande Stillasittande

30 Vilka är de största riskerna?
Infektioner Dålig sårläkning Förlust av muskulatur Trycksår Smärtor Långa vårdtider Lång rehabilitering

31 Ett vårdprogram med fokus på levnadsvanor
”Livsstilsrelaterade faktorer kommer in i cancerehabiliteringen i varierande grad, men blir vanligare med växande kunskap och vetenskaplig evidens” Omfattande, viss bristande evidens…. 4% fått en rehab plan vid en RCC undersökning… Rehabilitering kan höja kvaliteten på cancervården som helhet, integrerad rehab utgör en katalysator för att uppnå visionen om en sammanhållen och patientfokuserad cancersjukvård

32 Källa: Vårdprogram cancerrehabilitering
Omvårdnadspersonal bör ha ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga vården… uppmuntra och stödja patienter i att utöva fysisk aktivitet under sin cancerbehandling Källa: Vårdprogram cancerrehabilitering … påverkar både tillfrisknandet och välbefinnande samt livskvalitet hos individer med cancer

33 Fysisk aktivitet Fysisk funktion och livskvalité förbättras
Färre biverkningar av behandling Minskad trötthet Positiva effekter på kondition Ökad/bibehållen muskelmassa Förlängd överlevnad/minskad återfallsrisk? (Källa: Doyle m.fl., Rajarajeswaran & Vishnupriya, Holick, Meyerhardt) Although causes for reduced VO2peak may be multiple, our findings stress the need to focus on physical activity post HSCT to prevent lifestyle diseases and improve quality of life We suggest an enhanced physical activity intervention program during hospitalization of cancer patients Det finns studier på patienter med koloncancer där fysisk aktivitet minskar risken för återfall!

34 Tidigare studier Kortare isoleringstid Mindre smärta
Kortare trombocytopeni Kortare sjukhusvistelse Dimeo et al (1997), n=60:

35 Forts… Bättre styrka Bättre uthållighet Bättre lungfunktion
Bättre livskvalitè Baumann et al (2009), n=64

36 Forts… Mindre mucosit/inflammation och sår i munhåla
Mindre magtarm besvär Bättre livskvalité Jarden et.al (2009), n=42

37 Forts… Ökad fysisk styrka och ork Mindre antiemetika
Mindre fatigue/trötthet Bättre kognitiv och psykosocial funktion Oechsle et.al (2014),n=58

38 ”It appears that exercise is more effective at preventing loss of muscle than of restoring lost muscle mass” Källa: The underappreciated role of muscle in health and disease, Wolfe R, 2006

39 Stillasittande tidsålder Sömn Stillasittande
Fysisk aktivitet med låg intensitet Fysisk aktivitet med måttlig intensitet

40 Sammanfattning rekommendationer fysisk aktivitet
Pat som har eller haft cancer: Bör om möjligt följa de rekommendationer som gäller för friska individer Alternativt vara så aktiva som sjukdomen tillåter Undvika inaktivitet, ffa långvarigt stillasittande eller sängläge

41 Hur anpassar vi då vården och vårdmiljön?

42

43

44

45 Kost/matvanor Välnutrierad patient under behandlingstiden
Regelbundna anpassade måltider Kostregistrering Kaloririk mat och dryck vid malnutrition – sond? Kostråd vid cellgifts – och strålbehandling Kostråd som del av rehabiliteringen

46 33% av patienterna på sjukhus är undernärda

47 Sammanfattning rekommendationer kostvanor
Pat som har eller haft cancer: Om möjligt bör följa det allmänna kostrekommendationerna Svårt att göra studier som visar hur kost påverkar cancersjukdomen Under vissa perioder kan patienterna behöva öka intaget av tex söta drycker, ”vara onyttiga”, för att få i sig tillräckligt med kalorier Många kostråd, gurkmeja, broccoli, grönt te etc ingen evidens

48 Rökning Sämre strålbehandlingsresultat Sämre cytostatikaeffekt
Sämre immunförsvar Fler biverkningar Fördröjd läkning och fler komplikationer postoperativt Ökad risk för sekundär cancer Rökslut ger allmänt bättre hälsa och livskvalitet (Källa: Cooley et al)

49 Sammanfattning rekommendationer vid tobaksbruk
Varje cancerenhet bör erbjuda kvalificerad rådgivning angående rökavvänjning till patienter som har eller har haft cancer.

50 Alkohol Följsamhet till behandling påverkas negativt
Interaktioner med läkemedel Påverkan på organ, ffa lever och njurar Bidrar till nedstämdhet Kan förstärka fatigue Lokal smärta Ökar risken för sekundär och ny primärcancer

51 Sammanfattning rekommendationer vid alkoholkonsumtion
Ett mycket moderat alkoholintag under cancerbehandling och rehabilitering

52 K R A M Omvårdnad vid cancer ost ökning lkohol otion
Alla personer med cancersjukdom bör ha rätt till samma information kring levnadsvanornas påverkan på behandling och biverkningar oavsett vart i landet man söker vård – vårt mål är att ta fram och sprida denna information till våra kollegor inom cancervården Att få ett cancerbesched är omväldande och det skakar inte om bara den som drabbas utan ofta hela nätverk runt den personen. Och det är såklart synd om den som är sjuk och skall få behandling. Då är det bra med en kram. Varför kramas vi?? För att visa omsorg, att vi bryr oss och att vi finns där för den som är sjuk och behöver oss. Så skall vi tänka kring att prata levnadsvanor med dessa personer. Vi gör det inte för att lägga sten till bördan utan för att peka på vad som kan underlätta och hjälpa. Jag som har jobbat med riktigt sjuka leukemipatienter vet hur viktigt det är att man sitter uppe istället för att ligga i sängen, eller att man kopplas från alla dropp och får gå utomhus en sväng under dagen… Jag har även en yngre syster… osv Att strunta i dessa råd vore tjänstefel för mig – många orkar med på ett annat sätt både psykisk och fysisk när man jobbar på det sättet. Får inte patienterna samma info då? En kort sökning på strålbehandlingsenheternas externa hemsidor visade blandat resultat… från att det står info direkt på första sidan till egen patientinfodel till att det inte finns med als.

53 Jämlik vård Alla personer med cancersjukdom bör ha rätt till samma information kring levnadsvanornas påverkan på behandlingsresultatet oavsett vart i landet man söker vård

54 Cancer Idag lever ca (5%) personer som har eller har haft cancer Allt fler lever längre även med andra kroniska sjukdomar Viktigt med ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser även efter diagnos och behandling för bättre hälsa och livskvalitet Viktigt att involvera patienten i sitt tillfrisknande

55 Cancervården resurskrävande
Läkemedelskostnaderna på min klinik (ca 150 miljoner) var 2013 dubbelt så stora som personalkostnaderna Bättre resultat av behandling om patienten är ”frisk” Även den som är sjuk kan göra hälsovinster Vid sjukdom viktigt att underlätta och förbättra tillfrisknande och förbättra livskvalitén Vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregister Kontaktsjuksköterskor och individuell vårdplan – diskutera och följa upp levnadsvanor KML BMT till tablett. Reuma från gyttjebad till maraton.Primärprevention centralt för att minska insjuknandet Ökade läkemedelskostnader och kompetensförsörjning är två stora utmaningar för svensk sjukvård. Brister i kvalietsregister är levnadsvanor och fokus på livskvlaitet

56 Johan 34 år

57 Johan 2 år efter transplantationen

58 Cancerrehabilitering – nationellt vårdprogram. Sammanfattning
Är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs för att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov som patienter och närstående har i samband med cancersjukdom Syftar till bästa möjliga livskvalitet inför, under och efter behandling Ingår i den individuella vårdplanen, och ska innehålla råd om egenvård, tex rökstopp, motion och särskilda kostråd

59 Cancerrehabilitering – nationellt vårdprogram. Sammanfattning
Kontaktsjuksköterskans roll och rehabiliteringskompetensen är viktig, arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, mfl Även viktigt att omvårdnadspersonal och läkare har ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga omvårdnaden, tex uppmuntra fysisk aktivitet Fysisk aktivitet ger förbättrad livskvalitet, minskad trötthet, förbättrad överlevnad

60 Svårigheter Omorientering av hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning Otydlighet från ledningen, tidsbrist, personalbrist, resursbrist, ”för många” mål/kvalitetsindikatorer Kvinnor mer positiva än män Primärvården mer positiv än sjukhusvården Läkare mindre positiva än övriga yrkesgrupper inom vården, UAS får 30 miljoner

61 Framgångsfaktorer För att nå målsättningen - bättre hälsa/livskvalitet
och resursbesparing Hälso- och sjukvårdspersonal måste ha tillräcklig kunskap Patienterna har rätt att få veta hur levnadsvanor kan påverka hälsotillståndet genom samtal och rådgivning Patienten har en centrala roll i sin egen hälsoutveckling Bättre resultat om Hälso- och sjukvården samarbetar med kommun, skola, arbetslivet etc

62 Hur når vi dit? Kunskap om levnadsvanor i samhället, utbildning bör starta tidigt Sprida kunskap om ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011” Levnadsvanor ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka Tydliga signaler och stöd från beslutsfattare och ledningen till verksamheterna, tex styrkort

63 Hur når vi dit? Struktur, förutsättningar och fungerande arbetssätt
Utbildning av personal och patienter, tex kontaktsjuksköterska ”Plocka upp goda exempel” Uppföljning av resultat och feedback, tex individuell vårdplan Annan ekonomisk styrning, öronmärkt ersättning/intäkt, projektform Kampanjer och projekt! (6-8 skivor bröd …) Livsstilskliniker på sjukhusen? Begränsa behandlingen vid osunda levnadsvanor?

64 Sölvi Veijby, sköterska på hematologen, Akademiska i Uppsala
Anslag blodcancerfonden, nov 2014 ”Implementering av ett rehabiliterande förhållningssätt gällande fysisk aktivitet på en hematologisk vårdavdelning”

65 Sölvi Veijby, sköterska på hematologen, Akademiska i Uppsala
Målsättning Planera och genomföra en observationsstudie 2. Interprofessionellt samarbete 3. Vårdplan för fysisk aktivitet 4. Anpassa patientrummet 5. Sprida budskap/resultat i nationellt och internationellt

66 "God hälsa är mer värd än största rikedom"
Medicus curat, natura sanat