SM i Ung Företagsamhet Lärarkonferens.

En presentation över ämnet: "SM i Ung Företagsamhet Lärarkonferens."— Presentationens avskrift:

1 SM i Ung Företagsamhet Lärarkonferens

2 Vem är jag? Johan Edin Utbildad ekonomi- och idrottslärare
Har drivit UF och varit UF-lärare. Projektledare på Ung Företagsamhet Västerbotten

3 Bedömning Utmaning Formativ bedömning Erfarenhetsutbyte Workshop
Dagens agenda: Bedömning Utmaning Formativ bedömning Erfarenhetsutbyte Workshop

4 Bedömning Hur bedömer jag det omöjliga och hur skapar jag en röd tråd mellan summativ och formativ bedömning

5 Utmaning Ni ska två och två. Bygga ett Hallontorn
Ni har 2 minuter på er. Läraren behöver också ha förmåga att stärka elevernas engagemang och vilja att ta ansvar för sitt lärande och hon måste kunna hantera ny matematik och ha förmåga att fatta snabba beslut under pågående undervisning. Resultaten visar att den formativa bedömningspraktiken ställer höga krav på läraren.

6 Formativ bedömning Kännetecken för formativ bedömning
En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Skolverket, 2015 Boken ”Utmärkt undervisning” är en översiktskarta som gör det lättare att få en överblick över de senaste två decenniernas skolforskning. Syftet med Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs sammanställning av svensk och internationell forskning är att utifrån evidensbaserad forskning ge lärarna vägledning att utveckla kvalitativt god undervisning. Forskarna visar att det är viktigt att undervisningen präglas av tydliga mål, där läraren planerar och strukturerar klassrumskommunikationen utifrån givna målsättningar. Centralt i detta tillvägagångssätt är att eleverna förstår vad undervisningen går ut på och vad det är som förväntas av dem. Håkansson och Sundberg menar att en av de generella principerna för kvalitativt god undervisning är innehållslig struktur inriktad mot lärande, tydliga förklaringar samt behovet av praktiska övningar. Bedömning för lärande och relevant återkoppling spelar en viktig roll i arbetet med att följa elevernas utveckling mot utsatta mål.

7 Utmaning nummer 2 Ni ska nu bygga ett hallontorn med så stabil grund som möjligt Ni har 2 minuter på er. Läraren behöver också ha förmåga att stärka elevernas engagemang och vilja att ta ansvar för sitt lärande och hon måste kunna hantera ny matematik och ha förmåga att fatta snabba beslut under pågående undervisning. Resultaten visar att den formativa bedömningspraktiken ställer höga krav på läraren.

8 Forskning för skolan Boken ”Utmärkt undervisning” skriven av ’
Jan Håkansson och Daniel Sundberg menar att: Det centrala i formativ bedömning är att eleverna förstår vad undervisningen går ut på och vad det är som förväntas av dem. Principerna för kvalitativt god undervisning är innehållsenlig struktur inriktad mot lärande, tydliga förklaringar samt behovet av praktiska övningar. Boken ”Utmärkt undervisning” är en översiktskarta som gör det lättare att få en överblick över de senaste två decenniernas skolforskning. Syftet med Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs sammanställning av svensk och internationell forskning är att utifrån evidensbaserad forskning ge lärarna vägledning att utveckla kvalitativt god undervisning. Forskarna visar att det är viktigt att undervisningen präglas av tydliga mål, där läraren planerar och strukturerar klassrumskommunikationen utifrån givna målsättningar. Centralt i detta tillvägagångssätt är att eleverna förstår vad undervisningen går ut på och vad det är som förväntas av dem. Håkansson och Sundberg menar att en av de generella principerna för kvalitativt god undervisning är innehållslig struktur inriktad mot lärande, tydliga förklaringar samt behovet av praktiska övningar. Bedömning för lärande och relevant återkoppling spelar en viktig roll i arbetet med att följa elevernas utveckling mot utsatta mål. Håkansson och Sundberg understryker att kvalitativt god undervisning kännetecknas av kollektivt lärande, något som kräver kommunikativa lärandemiljöer där eleverna drar nytta av varandras kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Forskarna menar att det är viktigt att hantera lärandeuppgifter i en grupp och understödja interaktion mellan olika individer som ingår i en lärande miljö.

9 Redovisning med summativt prov
Bedömning för lärande Den summativa bedömningar leder till att fokus hamnar på enkla mätbara resultat istället för elevernas lärande. (Skolverket, 2010) Traditionellt upplägg Genomgång Instuderingsfrågor Läxa Grupparbete Redovisning med summativt prov Forskningen visar att formativ bedömning är det som är effektivt för elevernas lärande och prestationer. Lundqvist et al. (2014)

10 Bedömning för lärande Kunskapsområden i sekvenser
Bedömning av lärande Kunskapsområden i sekvenser Utvecklande återkoppling Utvecklande återkoppling Bedömning för lärande Bedömning för lärande Lundqvist et al. (2014)

11 UF-ormen, formativ bedömning
Tydliga mål i början Loggbok, vart befinner sig eleven i förhållande till målet? Återkoppling

12 Mål i början Information kring UF-året Affärsplanen utformas
Sätt upp delmål för hela året. Affärsplan Säljtillfällen Presentation Entreprenörskap på riktigt (UF-mässan) Årsredovisning, återkoppling

13 Forskning för skolan Studie gjord av Vingsle (2014) visar att:
Elever och lärare har en viktig roll. Läraren skall framkalla, tolka och använda information om elevernas lärande för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. I den formativa bedömningspraktiken är det inte enbart läraren som kan ha en aktiv roll. I studien beskrivs ett antal aktiviteter som läraren använde sig av regelbundet för att engagera eleverna på olika sätt. VinI studien beskrivs lärarens praktik med särskilt fokus på lärarens aktiviteter och de kunskaper och förmågor som läraren använde för att genomföra undervisningsaktiviteterna. Hon fann att läraren behöver ha kunskaper om hur hon skall framkalla, tolka och använda information om elevernas lärande för att anpassa undervisningen efter elevernas behov Vingsle, Charlotta (2014). Formative assessment: Teachers knowledge and skills to make it happen. Lic.avh. Umeå: Umeå universitet.

14 Erfarenhetsutbyte 1 2 3 4

15 Mål De flesta elever har börjat skriva på sin affärsplan. Ett gäng har inte kommit på någon affärsidé och släpar med sin affärsplan. Affärsplanen är en viktig del i den formativa bedömningen. Vad gör du? Enligt din planering finns det inget annat att göra än att låta eleverna sitta och jobba själv. Det är trots allt deras företag. Eleverna behöver alltid stöd även fast de går på gymnasiet. Du förklarar hur viktigt det är och skjuter på inlämningen. För att eleverna ska klara av kursen måste de kunna planera själv. De måste färdigställa affärsplanen annars får de inget betyg. Två veckor kvar är för lite tid så du sätter dig ner med varje företag och ger förslag på hur de skulle kunna förändra och förbättra sina affärsplaner. Annars får de aldrig något gjort.

16 Mål Alla elever har lämnat in affärsplanen. Nu upptäcker du att några lämnat in en ofullständig affärsplan. När du frågar eleverna så hävdar de att det inte behövs mer.   Du anser att det svåra inte är att fylla i papper för företagen utan det är att tjäna pengar. Viktigast är de kommer igång med företaget. Eftersom att eleverna får betyg i kursen får de helt enkelt göra om affärsplanen. Du upplever att gruppen inte kommer slutföra detta just nu. De får fokusera på andra delar och slutföra affärsplanen under året. För att de ska få ett betyg och att du ska ha något betygsunderlag är det viktigt att de slutför alla moment i kursen. Resan är inte lika viktig som målet.

17 Forskning för skolan Barbra Crossouard har skrivit artikeln: Using formative assessment to support complex learning in conditions of social adversity. Hon menar att en balans mellan elevstyrt och lärarlett är viktigt, inte minst när det gäller arbetet med bedömning. För stort inflyttande -> underförstådda krav Auktoritativt förhållningssätt -> Hämmar elevernas kreativitet och lärande. Barbara Crossouard. Using formative assessment to support complex learning in conditions of social adversity. Assessment in Education: Principles, Menar att en balans mellan dessa positioner är viktig, inte minst när det gäller arbetet med bedömning. Om eleverna ges för stort inflytande över undervisningen och bedömning är risken stor att kriterier och krav görs underförstådda och dolda, vilket missgynnar svagpresterande elever. Men samtidigt kan ett för auktoritativt förhållningssätt hämma elevens lärande. En balans mellan de olika positionerna är nödvändigt.

18 Återkoppling och feedback
Loggbok Återkoppling och feedback Hur kan eleverna utvecklas? Hur förhåller eleven till målet? Exempel på frågor de ska besvara: - Vad har gått bra? Vad kan de förändra? Hur ska de jobba vidare? Hur jobbar ni? Loggbok oktober Sekvens 1 Loggbok november Sekvens 2 Loggbok december Sekvens 3 Bedömning av lärande Utvecklande återkoppling Utvecklande återkoppling Bedömning för lärande Bedömning för lärande

19 Förslag på till självskattning:
Matrisanvändandet tycks vara utbrett i samband med det formativa bedömandet. Vilka är riskerna och möjligheter med matriser? - Den största risken med matriser är förmodligen att man förlitar sig alltför blint på dem, medan det egentligen är avgörande både hur de är utformade och hur de används ifall de ska ha positiva effekter. Att till exempel bara lämna ut en matris till eleverna, eller att ta över en matris som någon annan konstruerat, hjälper i princip inte alls. Matriser är - ett sätt att förbättra kommunikationen kring bedömningen, och de kräver därför att man aktivt arbetar med dem och har en diskussion kring vad kriterierna och nivåerna innebär i praktiken. - De möjligheter man kan se med matriser är till exempel att: 1. Lärare blir mer samstämmiga i sin bedömning. 2. Lärare i större utsträckning sorterar bort ovidkommande faktorer i bedömningen, och bättre fokuserar på de faktorer som ska ingå i bedömningen. 3. Det blir lättare för läraren att ge feedback och konkreta förslag på vad som kan utvecklas. 4. Elever kan använda matriser som hjälpmedel för självbedömning. Anders Jönsson Anders Jönsson är verksam som forskare vid Malmö Högskola och Högskolan i Kristianstad. Hans huvudsakliga intresseområde är formativ bedömning. I Bedömning bör göras i sekvenser av undervisningen eller när läraren och eleven inte ser att de kan komma längre i nuläget. Med hjälp av kunskapskrav, kriterier eller matriser kan eleven vara medbedömare till sig själv. (Persson och Riddersporre 2011)

20 Förslag på till självskattning:
E C

21 Forskning för skolan Anders Jönsson
De möjligheter man kan se med matriser är till exempel att: 1. Lärare blir mer samstämmiga i sin bedömning. 2. Lärare i större utsträckning sorterar bort ovidkommande faktorer i bedömningen, och bättre fokuserar på de faktorer som ska ingå i bedömningen. 3. Det blir lättare för läraren att ge feedback och konkreta förslag på vad som kan utvecklas. 4. Elever kan använda matriser som hjälpmedel för självbedömning. Jönsson (2010) Anders Jönsson Anders Jönsson är verksam som forskare vid Malmö Högskola och Högskolan i Kristianstad. Hans huvudsakliga intresseområde är formativ bedömning. I

22 Erfarenhetsutbyte 1 2 3 4

23 Loggbok För att du ska få bättre koll på eleverna och kunna ge feedback har ni valt att arbeta med loggbok. Nu är det några som har glömt att skriva i loggboken under två månader. Eleverna får direkt sätta sig ner och skriva. Du måste ha något att bedöma. Du gör en deal och låter dem skriva ihop en längre rapport vad som har hänt under dessa två månader. Loggboken är bara ett komplement och du låter det gå för den här gången. Du låter eleverna redovisa vad de har gjort för klassen i stället och säger att det inte får upprepas.

24 Loggbok Dina elever har valt att arbeta med UF på som sitt gymnasiearbete. Eleverna har nu börjat utveckla sin loggbok så pass mycket att den tar över tiden från själva UF-företaget. Huvudsaken att de fyller i alla viktiga delar (affärsplan, loggbok och årsredovisning) så är du nöjd. Det svåraste är att tjäna pengar, de måste genast sätta sig ner och diskutera problemet. Jag bryr mig faktiskt inte, det är deras företag och deras betyg. Jag bokar in ett möte med gruppen och förklarar att allt betygsätts inte bara det som skrivs i loggboken.

25 Återkoppling och feedback
Årsredovisning Återkoppling och feedback Affärsplan Sekvens 1 UF-Året Sekvens 2 Årsredovisning Sekvens 3 Bedömning av lärande Utvecklande återkoppling Utvecklande återkoppling Bedömning för lärande Bedömning för lärande

26 Erfarenhetsutbyte 1 2 3 4

27 Årsredovisning Eleverna har just kom hem från den regionala mässan för Ung Företagsamhet. Några är otroligt laddade inför SM och några vet inte hur de ska fortsätta. Nu visar det sig att några lämnat klassrummet och när du träffar dem säger de att årsredovisningen inte kommer att slutföras. Du anser att det viktigaste är att de har slutfört året. Du hjälper dem skriva ihop en årsredovisning. Alla elever måste samlas i klassrummet för att ni ska ta en allmän diskussion kring årsredovisningen. Du letar upp eleverna och låter de andra jobba i klassrummet. När du väl hittar dem upprättar ni en plan hur de ska kunna lösa årsredovisningen Eleverna vet vad som gäller, om de inte blir klar med årsredovisningen får de F i betyg.  Ett exempel som ofta lyfts fram i forskning är att läraren inte bör ge poäng eller betyg i så stor omfattning på t.ex. läxförhör och prov utan istället utveckla respons i form av kommentarer som leder till fördjupat lärande.

28 Årsredovisning Eleverna når precis upp till vad som krävs för målen för årsredovisningen och du är väldigt osäker på hur arbetsfördelningen sett ut under året. Eleverna har slarvat med loggboken och nu ska betygen sättas. Eleverna ska hur som helst lämna in en egen ”rapport” kring UF-året. Om den ej kommer in har du inget att betygsätta. Du låter dem ha en muntlig redovisning för klassen, där de ska presentera sitt UF-år. Företaget ska jobba tillsammans. Alla elever får samma betyg. Eleverna får komplettera årsredovisningen så den blir starkare och summera UF-året genom några enklare frågor. I sammanhanget brukar forskare ibland göra en uppdelning mellan formativ bedömning och summativ bedömning. I den formativa processen används bedömning som ett sätt att främja elevens kunskapsutveckling, så kallad bedömning för lärande. Summativa omdömen handlar om att summera elevens kunskaper i exempelvis ett betyg eller skriftligt omdöme, men behöver inte stå i motsatsposition till de formativa, bedömningsformer för lärande. Bedömning för lärande Idag blir det allt vanligare att tala om bedömning för lärande. En poäng med detta är att det är hur bedömningen används som avgör vilka funktioner den får. Ett prov med ett summativt omdöme kan mycket väl användas för att främja elevens kunskapsutveckling. Läraren kan till exempel tala om för en elev vilka kunskaper hon eller han bör utveckla för att komma vidare i sitt lärande. Men bedömning av olika slag kan också få livsavgörande konsekvenser för eleven, i form av exempelvis tillträde till högre utbildning eller en negativ självbild.

29 Forskning för skolan Summativ vs Formativ?
I artikeln "Formative assessment: a critical review" presenteras forskning om betyg och bedömning. ”Bra” summativa prov främjar lärandet. En viktig del i detta är själva förberedelsen inför provet. Själva förberedelsen inför prov (om det sker på rätt sätt) motiverar och stimulerar elevernas lärande. Proven kan också i sig ge information som gör att eleven förmår identifiera vilka kunskaper och färdigheter som hon behöver utveckla. En framgångsfaktor när det gäller lärares arbete med bedömning är också en nära koppling mellan ämnesspecifika aspekter på kunskap och bedömning. Lärarens ämnesdidaktiska kompetens är viktig när frågor och bedömningsunderlag ska formuleras.

30 Smartare företagare, hjälper dig att jobba formativt.

31 Smartare företagare Smartare företagande är ett läromedel som ger dig kunskaper och färdigheter i hur du kan starta, driva och avveckla ett UF-företag. Genom materialet lär du dig tillräckligt mycket om företagsekonomi för att bli en smartare och mer lönsam UF-företagare.

32 Smartare företagare Du hittar den här.

33 Introduktion Enkel introduktion där vi får följa med Niclas Wikström på sin resa genom UF

34 Nu kan du köra igång! Tre olika moment presenteras. Starta smart, driva smart och avveckla smart.

35 Står hur lång tid lektionen tar och att ljudet måste sättas på.

36 Vid varje lektion presenteras vilket mål lektionen har

37 Sen börjar lektionen och vi ser på tidsaxeln vad vi ska få lära oss.

38 Här ser vi ett litet test i lektionen
Här ser vi ett litet test i lektionen. Genom att du trycker på svara så får du veta om du fick rätt eller fel.

39 Utvärdera effekterna av under-visningen och sträva hela tiden efter att förbättra din undervisning.
Ung Företagsamhet utvärderar varje år - vad tycker UF-eleverna? 81 % tycker att året med UF har varit lärorikt och utvecklande 84 % rekommenderar andra att driva UF-företag 79 % upplever att de fått bra stöd från lärare och skolan Källa: Ung Företagsamhet – elevundersökning (2014)

40 Tack för mig Ni gör skillnad!
Johan Edin Ung Företagsamhet Västerbotten Programspecifikt stöd finns framme hos mig! (finns även på Ni gör skillnad!