Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.

En presentation över ämnet: "Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens."— Presentationens avskrift:

1 Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens arbete…

2 Ohälsosamma matvanor Matvanor där energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. (Definition enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.)

3 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Ohälsosamma matvanor. 5 frågor att ställa för att utvärdera patientens matvanor. Rekommendation om Livsmedelsverkets 5 kostråd.

4 Andra punkten ändrad!! Tidigare ät bröd till varje måltid – väldigt missvisande och ej bra råd!
4

5 Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta, tillagade)?
Två gånger per dag eller oftare 3p En gång per dag 2p Några gånger i veckan 1p En gång i veckan eller mer sällan 0p Bra fråga. Hatar man grönsaker kanske man kan ha tomat, lök i matlagning. Rivna morötter i köttfärsen. Dippa grönsaker i såser typ yoghurtbaserade. Ofta kan man hitta någon grönsak man tycker om. Kankse borde baljväxter vara med som en fråga? Ha inte för höga krav. Det finns färdig sköljd sallad, färdikokta konserverade bönor. Frysta grönsaker är minst lika bra som färska. Variera gärna. Välj gärna fiberrika grönsaker, särkilt vid övervikt. Säger inget om mängden? Kanske en gurkskiva på mackan två gånger om dagen….

6 Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juicer)?
Två gånger per dag eller oftare 3p En gång per dag 2p Några gånger i veckan 1p En gång i veckan eller mer sällan 0p JUICE!! Läsk är negativt och juice positivt? För mycket frukt är kanske inte posititvt. 5 bananer om dagen tex…Borde finnas en övre gräns? Säger inget om mängderna.

7 Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg?
Tre gånger i veckan eller oftare 3p Två gånger i veckan 2p En gång i veckan 1p Några gånger/månad eller mer sällan 0p Är det lika bra med Omega-tre-kapslar? Borde finnas en fråga om hur ofta man äter kött? Vegetariskt?

8 Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft?
Två gånger per dag eller oftare 3p Dagligen p Några gånger i veckan 1p En gång i veckan eller mer sällan 0p En liten chokladbit om dagen blir 0 poäng. Söt smaksatt yoghurt med frosties (sockrade flingor) kanske äts varje dag även om man inte äter godis.

9 Hur ofta äter du frukost?
Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Frågan om frukost ger inga poäng.

10 Svara på socialstyrelsens frågor!
Resultat: 9-12 p = Följer i stort rekommendationerna (ca 10% av befolkningen) 0-4 p = Betydande ohälsosamma matvanor (ca 20% av befolkningen)

11 Utvärdera frågor, svar & kostråd
Ger resultatet en rättvis bild av dina matvanor? Är frågorna ett bra redskap för att hitta patienter med dåliga matvanor? Behöver frågorna kompletteras? Åsikter om Livsmedelsverkets 5 kostråd? Svårt att få en bra bild över matvanorna med få frågor. Svårt att utvärdera folks matvanor (dessutom få ärliga svar). Detta säger ju en del om hur svårt det är att forska på ämnet. Inte alls lika starka samband mellan hälsosam kost och lägre risk för sjuklighet än vid tex rökning och lungcancer där det finns ett tydligt samband. Dock finns det mycket forskning som pekar på samma resultat och slutsatserna från dessa studier har legat till grund för kostråd runt om i världen som trotsa allt är ganska lika om man jämför över världen. Självklart skiljer tillgång på mat och smakpreferenser.

12 Svårigheter Svårt att dra tydliga slutsatser från forskning på levnadsvanor och framförallt matvanor. Dock visar många studier samband mellan ohälsosamma matvanor och ökad risk för våra vanligaste folksjukdomar. Alla levnadsvanor spelar ju in men det är inte ovanligt att personer med ohälsosamma matvanor även röker och dricker alkohol samt är inaktiva. Och att personer som äter hälsosamt tränar och är rökfria. De fem frågorna kan fånga vissa men långt ifrån alla med dåliga matvanor. Tex kan det handla om mängder av mat. Eller tillagning, allt friteras? Allt äts på restaurang?

13 Undervikt vs Övervikt Akuta tillstånd ska prioriteras framför långsiktigt förebyggande åtgärder när det gäller kosten. Tex. Någon som riskerar undernäring i samband med sjukdom ska prioriteras.

14 Andra indikationer på ohälsosamma matvanor.
Frågeformuläret kan behöva kompletteras för att få en bättre bild av personens matvanor. Objektiva mätvärden: Vikt, längd och midjemått bör mätas. BMI kan beräknas. (kg/längd i m2) Andra sätt att utvärdera om man har felaktig kosthållning är objektiva mätvärden. Mer tydliga resultat. Någon med fetma kanske äter bra mat i stora mängder. Man måste titta på helheten tex högt BMI hos vältränad.

15 Body Mass Index BMI = vikten (kg) längden (m2)
BMI- normalt mellan 18,5-25 Måttband är ett bra komplement till vågen Män, ökad risk >94 cm, kraftigt ökad risk >102 cm Kvinnor, ökad risk >80 cm, kraftigt ökad risk >88 cm BMI är ett mått på förhållandet mellan längden och vikten. Normalvikt BMI: 18-25 Exempel; 65 kg, 168 cm = BMI 23 Äldre (från 70 år) normalvikt BMI 22-27 Man måste titta på helheten, inte endast BMI. Vältränad person med mycket muskler får ett högt BMI, inte övervikt då muskler väger mer än fett. Trivselvikt- kan vara bra även om man har ett BMI på 27. Inte bara vikten som avgör risk för ohälsa utan även var fettet sitter, att mäta midjemått är därför ett bra redskap. 15

16 Hur går man då vidare efter frågorna om patienten vill ha några kostråd?
Andra punkten ändrad! Tidigare ät bröd till varje måltid. 16

17 Patientfall Rolf 54 år. BMI 32 vilket innebär fetma. Frånskild. Jobbar heltid. Äter inte frukost. Äter sällan frukt och grönt. Något förhöjda blodfetter och hypertoni sedan många år.

18 Patientfall Kvinna, 36 år. Ökat mycket i vikt efter tre graviditeter. Har inte tid att prioritera sig själv eller motionera. Vid dagens besök 92 kg och 168 cm. Oroar sig mycket för vikten då det finns diabetes i släkten. Även barnen ökar snabbt i vikt och hela familjen önskar nu förändra sin livsstil.

19 Patientfall Rut 82 år har haft dålig aptit sedan makens bortgång. Nu 48 kg, vilket innebär 15 kg viktnedgång de senaste åren. Rut tycker inte att något smakar bra och har svårt att äta något sött. Lever på smörgåsar, lättfil och havregrynsgröt enligt dottern. Inte undvika småätande. Inte köpa lättprodukter Farligt om Rut tror att hon ska äta hälsosamt och väljer lättprodukter, grönsaker och fullkorn som innehåller för lite kalorier. Fett ger ju mer kalorier. Om man inte orkar äta stora portioner måste man tilsätta fett, socker eller äta oftare. Äldre (från 70 år) normalvikt BMI 22-27

20 Vad gör dietisten? Kostanamnes/Matdagbok Individanpassade kostråd
Anpassar kostråden efter sjukdomstillstånd. Sätter upp önskade och rimliga mål med behandlingen tillsammans med patienten. Viktigt att tänka på att livsmedelsverkets kostråd ska tillämpas på befolkningsnivå och är inte alltid det bästa för individen.

21 Kostanamnes Vid behov av nogrannare bedömning av matvanor görs en kostanamnes där man frågar mer ingående om tex: Mängder Tillagningsmetoder Livsmedelsval Måltidsmönster Dryck

22 Läs mer… www.skane.se/dietistpv (Kostråd)
(Livsmedelsverkets hemsida) (Sök Bra mat) (Matwebben)

23 Kontakt: